Förhistoriska gravurnor hittade i Svenska Kraftnäts ledningsschakt

Uppe på en strandvall i närheten av Domsten, beläget mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne har vi genomfört en arkeologisk schaktningsövervakning under större delen av maj månad. Detta eftersom de s.k. Öresundskablarna mellan Sverige och Danmark ska bytas ut.
Inom stora delar av området hittade vi slagen flinta i varierande omfattning, från enstaka avslag till mindre koncentrationer. Detta verkar vara de enda bevarade spåren efter en eller flera stenåldersboplatser på området. Flera flintaföremål som är typiska för jägarstenåldern låg gömda i flygsanden, bland annat en liten kärnyxa, en tvärpilspets och en s.k lancett.

En liten kärnyxa.

Två spånliknande avslag och en tvärpilspets.

Redan under de första dagarna hittade vi dock det mest spektakulära fyndet, en gravkonstruktion som bestod av en mindre skeppssättning och två cirkulära stensättningar. Stensättningarna såg ut att vara sammanbyggda, men det är mycket svårt att avgöra vilken av konstruktionerna som var äldst eller om de byggdes vid ett och samma tillfälle. Dessutom påträffades en mindre stenansamling direkt öster om skeppssättningen som innehöll en urnegrav. Troligen har hela konstruktionen varit täckt av jord som bildat en mindre hög över hela stenkonstruktionen. Man kunde i schaktsidorna runt gravlämningarna se en jord som inte fanns inom övriga delar av schaktet, den var betydligt kompaktare och med mer lerinblandning vilket antyder att det kan röra sig om ditförda massor till en eventuell högkonstruktion. 

Grav 1 under upptagning. På bilden syns Izabelle Ljungdahl och Tony Björk i färd med att ta upp gravurna 1.

Tre stensättningar, underifrån stensättning 1 (röd & blå), skepsättning (grön), satelitstensättning (lila). Urnornas placering utmarkerade. Illustration: Alfred Sjelvgren.

 Sammanlagt fyra urnegravar kunde tas tillvara. Urnorna var i samtliga fall mycket välbevarade och såg ut att vara nästan helt intakta. Den första urnan som tillvaratogs låg i en separat mindre stenkoncentration precis öster om det stora gravkomplexet. Urnan kunde tas upp i ett stycke.

Stenpackning under framrensning av Tony Björk.

Urnan täcktes av flata stenar i toppen och var även ställd på en flat sten. Runt urnan kunde man också se flata stenar som ställts på högkant för att bilda en liten stenkista. Samma mönster kunde ses även för de övriga tre urnorna, samtliga låg under flata så kallade lockstenar och samtliga var också ställda inuti en liten stenkammare uppbyggd av flata stenar som stod på högkant.
​
En av urnorna påträffades inuti skeppssättningen, grav 2. Bredvid den lilla stenpackningen med urnan under sågs en mindre, sotig grop med små bitar brända ben. De övriga två urnorna stod upp intill varandra och låg båda två under en och samma locksten placerad inuti den inre av de två stencirklarna. Troligen har dessa två urnor satts ned i jorden samtidigt. 

Alfred Sjelvgren rensar fram grav nr 4, bredvid ses grav nr 3 med sitt intakta keramiklock.

Urnorna är nu intagna och ska undersökas inomhus. Tanken är att först CT-scanna dem för att se om de innehåller några gravgåvor och ge bättre förståelse för hur de brända benen är deponerade. Därefter ska urnorna tömmas på sitt innehåll och daterande material ska plockas ut.

Inte långt ifrån denna gravkonstruktion påträffade kollegor till oss en liknande gravkonstruktion år 2019, också i samband med utbyte av jordkabel tillhörande Öresundskablar (se  Hammarstrand-Dehman 2021). Här påträffades också en brandgrav och  två urnegravar i en större stenkonstruktion. Dessa gravar har daterats till ca 1 400-1 050 f.Kr. Typologiskt går dock dateringarna av gravföremålen upp i övergången mellan yngre bronsålder och förromersk järnålder.

Ortofoto hämtat från Karina Hammarstrand-Dehmans rapport från 2021. Bilden visar gravkonstruktionen som innehöll två urnegravar och en brandgrav.

Gravurna från A944 vid undersökningarna inom Christinelund 2:4 och Domsten 81:1 år 2019.