På en sandig udde nedanför en markant kulle kallad Bjälköbacke utanför Stehag i Eslövs kommun påträffades 2025 en boplats från äldre stenåldern. Denna 10700 år gamla boplats är nu aktuell för undersökning under försommaren.
Landskapet vid boplatsen är småkuperat med mindre backar och våtmarker däremellan. Boplatsen är belägen strax söder om Rönneholms mosse. Mossen bildar tillsammans med Ageröds mosse ett större mosskomplex, som tidigare var en del av Ringsjön, den så kallade Fornsjön. Innan igenväxningen och bildandet av högmossarna, utgjorde området en sjö som tillsammans med dagens Östra och Västra Ringsjön täckte en yta på över 50 km2 och var en av Skånes största sjöar. Idag ligger undersökningslokalen ca 1 km från Ringsjön.
Landskapet vid boplatsen är småkuperat med mindre backar och våtmarker däremellan. Boplatsen är belägen strax söder om Rönneholms mosse. Mossen bildar tillsammans med Ageröds mosse ett större mosskomplex, som tidigare var en del av Ringsjön, den så kallade Fornsjön. Innan igenväxningen och bildandet av högmossarna, utgjorde området en sjö som tillsammans med dagens Östra och Västra Ringsjön täckte en yta på över 50 km2 och var en av Skånes största sjöar. Idag ligger undersökningslokalen ca 1 km från Ringsjön.
Undersökningsområdet med Bjälköbacke i bakgrunden.
Vid förundersökningen påträffades kulturlager och enstaka anläggningar. I den norra delen fanns en äldre strandkant ner mot en våtmark.
Kulturlagret undersöktes i kvadratmeterstora rutor och jorden sållades så att det var lättare att hitta flintan.
Fyndmaterialet som togs tillvara under förundersökningen bestod av slagen flinta och ett par bergartsavslag. Ingen av flintan är lokal, utan den är framför allt hämtad från den västra och sydvästra delen av Skåne. Enstaka bitar kommer även från den nordöstra delen av länet. Vid förundersökningen påträffades bland annat åtta pilspetsar av typen lancettmikrolit. Likaså påträffades mikrosticklar som är restprodukter från tillverkning av pilspetsar. De flintkärnor som framkom har framför allt utnyttjats för att tillverka spån. De har sedan i slutet av brukningstiden använts för att slå avslag från. En sönderslagen skivyxa hittades också på platsen.
 Några av de kärnor vi hittade på platsen. Från dessa har man slagit av spån som har använts för att tillverka bland annat pilspetsar. |  Vi hittade lite olika typer av lacettmikroliter (nedre raden) som är en typ av pilspetsar som användes under den tidigaste delen av äldre stenålder. På de två övre raderna finns mikrosticklar. Mikrosticklar är restprodukter från tillverkning av pilspetsar. |
Flintmaterialet pekar entydigt på en datering av boplatsen till tidigaste delen av Maglemoseperiod, det vill säga tidigaste delen av äldre stenåldern. Ett träkolsprov av hassel har daterats till ca 8650 f.Kr, vilket stämmer bra med fyndmaterialets datering. Sammansättningen av flintmaterialet indikerar att boplatsen har använts i samband med jakt i området. Man har tillverkat och reparerat pilspetsar. Spånproduktionen har troligen samband med pilspetstillverkningen, men även andra redskap kan ha framställts på platsen.
 En liten skrapa som kan ha använts för att skrapa skinn. |  En sönderslagen skivyxa. Yxan saknar egg och har återanvänts som kärna. |
Emellertid har endast en liten del av kulturlagret undersökts, så denna bild kan förändras. Det är inte ofta vi får möjlighet att undersöka boplatser från denna tid och varje tillfälle kan därför ge mycket ny kunskap. Undersökningen kommer att riktas in på att försöka besvara frågor som handlar om social organisation och nätverk, ekonomi och landskapsutnyttjande samt teknologiska innovationer under denna äldsta del av stenåldern.
En kort film från utgrävningen finns även tillgänglig här: www.youtube.com/shorts/E7yvl3Gi2YI