Föredrag på Regionmuseet Kristianstad under Arkeologidagen 2024

GÖINGEJÄRN, FLYTTADE STÄDER & ETT ÅTERFUNNET KLOSTER
- aktuell arkeologi i nordöstra Skåne
Arkeologidagen, söndagen den 25 augusti
Av och med Sydsvensk Arkeologi
Tid: 13 – 16
Plats: Hörsalen på Regionmuseet, Stora Torg i Kristianstad

​

När norra Skåne var järnbärarland (kl 13-13.45)
En presentation av Sydsvensk Arkeologis forskningsprojekt Järnåldersjärn i Skåne
Föredragshållare: Ylva Wickberg, Sydsvensk Arkeologi

Projektet drivs av arkeologer från sydsvensk arkeologi, och syftar till att söka spåra hur och var man framställt järn under förhistorisk tid, samt att belysa järnets roll för samhällsförändringen i regionen. Järnet har haft en viktig del i framväxten av centralplatser på de skånska slättbygderna, i krigarutrustningar såväl som i redskap och konstruktioner som exempelvis båtar och vagnar. Att järnet finns vet vi eftersom det påträffas på boplatser och i gravar, men var framställdes det? De förhållandevis få och små ugnsfynden på sydskånska boplatser står inte i paritet med den ökande järnkonsumtionen, mycket talar för att produktionen skett på annat håll, kanske i de nordskånska skogarna?
 

Efterspel till ett bortglömt krig (kl 14-14.45)
Christianstads tillkomst och Kalmarkrigets konsekvenser
Föredragshållare: Claes Pettersson, Sydsvensk Arkeologi
​
Kalmarkriget 1611–1613 kom att förorsaka stora förändringar i de krigshärjade landskapen mellan Sverige och Danmark. Gränsförsvaret skulle nu stärkas genom tillkomsten av befästa städer, byggda enligt de modernaste principer. Båda sidor inkallade experter, militära arkitekter från Holland. Strategiska överväganden vägde tyngst. Resultatet blev det stadslandskap vi lever med än idag.
I nordöstra Skåne ansågs Vä och Åhus alltför svåra att försvara. De förlorade därför sina stadsrättigheter till förmån för Christianstad – den nyanlagda fästningen inne i Vattenriket. Norr om riksgränsen övergavs det medeltida Jönköping och en helt ny stad byggdes på den smala, utsatta landtungan mellan Vättern och Munksjön.
Med arkeologins hjälp har det varit möjligt att följa dessa förändringar in i detalj. För kungarnas megaprojekt fick enorma konsekvenser för befolkningen, oavsett om kungen i fråga hette Christian IV eller Gustav II Adolf. Byggprojekten genomfördes i en tid utan maskiner, enbart genom manuellt arbete. Hela landsdelar mobiliserades. Byggmaterial anskaffades – delvis genom återanvändning i de övergivna städerna. Tunga transporter genomfördes och de vidsträckta byggarbetsplatserna bemannades. Historien om de danska och svenska fästningsstäderna uppvisar många paralleller – arvfiendskapen till trots!
​
​

Från Ruiner till Återskapande – 3D-visualisering av Åhus Konvent (kl 15-16)
Föredragshållare: Fredrik G Larsson, Sydsvensk Arkeologi
​
Vid en av Sydsvensk Arkeologi nyligen genomförd undersökning av Åhus medeltida dominikanerkonvent, gjordes nya, mycket spännande upptäckter. Resultaten kastar nytt ljus över den historiska platsen, och över en anläggning som tidigare varit nästan helt okänd. Undersökningen gjordes inför omgestaltningen av Konventsparken, belägen väster om den sista synliga resten av den medeltida anläggningen - en fortfarande stående del av en tegelmur.
Med hjälp av modern teknik kan vi nu också presentera ett pågående projekt av en 3D-visualisering av konventet, baserat på de senaste arkeologiska resultaten. Följ med oss och de medeltida dominikanerna Petrus, Thidricus, Johannes och andra på en spännande resa till en plats som länge varit dold i historiens dunkel!  ​