Under vintern sammanställde vi resultaten från karteringen med markradar 2023, från de små schakt som grävdes för att kontrollera tolkningarna och från de äldre uppgifter som rörde konventets område i centrala Åhus. Allt sammantaget framträdde en tydlig bild av hur dominikanernas byggnader har varit inrättade. Med ett viktigt undantag. Kyrkans kor. Dess grunder borde ligga in under gräsmattan i den angränsande fastigheten, kvarteret Munken 10. Men den ytan innefattades inte i uppdraget vi fått av kommunen och länsstyrelsen. Det var lämningarna i Konventparken som skulle undersökas, inget annat.
Rekonstruktion av konventets byggnader. Sammanställd utifrån tidigare kända lämningar och resultaten från markradarkartering och grävningar 2023. Kyrkan (ljusgul) har utgjort den norra längan. MEN – dess östra del, koret, låg utanför undersökningsområdet!
 Den saknade pusselbiten. Ytan (grå) som skulle karteras med markradar i juni 2024. |  Trädgården i fastigheten kv. Munken 10, platsen för klosterkyrkans kor hösten 2023. Fredrik mäter in den synliga resten av kyrkans södra långvägg. |
Det kändes frustrerande att lämna arbetet halvfärdigt, speciellt som vi behövde veta hur lång kyrkan verkligen har varit och vilken planform som koret haft. Den viktiga pusselbiten krävdes till arbetet med en 3D-modell av klosterkomplexet, avsedd för Åhus museum. Lösningen blev att söka forskningsmedel till en kompletterande kartering och att be fastighetsägaren om tillstånd. Markradar är en icke invasiv metod; den kräver inga markarbeten – bara en möjlighet att få disponera den aktuella ytan under några timmars körning med mätutrustningen.
För att göra en lång historia kort – de forskningsmedel som ställts till förfogande av Ebbe Kocks Stiftelse gjorde det möjligt att gå vidare med undersökningarna (se tidigare blogginlägg). Därefter kontaktades Salana Fastighets AB som äger den aktuella tomten. Tillstånd att kartera kom med vändande mejl och den 7 juni genomfördes en körning med markradar. Fältarbetet var raskt avklarat och resultatet visade att de satsade pengarna var väl investerade. För precis som i den intilliggande parken syntes tydliga reflektioner – spåren efter den försvunna kyrkans kor med dess anslutande byggnader!
Grunden till kyrkans ursprungliga kor (gult) och den förmodade grunden till högaltaret. Kyrkogården markerad i brunt.
| I västra delen av den karterade ytan, på ett djup av 1,5 m, syntes grunden till det ursprungliga koret. Det har sträckt sig ca 7 m förbi dagens tomtgräns in i kvarteret Munken 10 och har varit lika brett som långhuset. Som väntat har dominikanernas kyrka i Åhus varit en salskyrka. Mer överraskande var att se en tydlig, kvadratisk reflektion mitt i koret. Grunden till högaltaret ligger alltså kvar ännu. På korets södra sida ansluter murar som tillhört den östra längan, närmare bestämt det nordöstra hörnet av bottenvåningens kapitelsal. I sin ursprungliga utformning har koret således inte sträckt sig förbi denna byggnad. Norr och öster om koret var marken påfallande fri från reflektioner. Detta tolkas som att den kyrkogård som delvis undersöktes intill Varvsgatan 1996 (se tidigare blogginlägg) har sträckt sig ut över strandbrinken norr om Helge å. |  Den östra längans saknade nordöstra hörn. I den här byggnaden fanns brödernas sovsal och den stora kapitelsalen. |
| Den stora överraskningen i samband med årets markradarkartering var att koret visade sig ha två faser, eftersom det byggts ut med ytterligare 8 m åt öster. När detta har skett kan inte sägas i nuläget; kanske kan senmedeltidens skriftliga källmaterial ge besked? Klart är emellertid att kyrkogårdens yta kom att minskas ner. Dessutom finns en murklack vid korets norra sida som kan vara en del av den östra gaveln i ett sidoskepp eller kapell. Man ser också att det utvidgade korets grunder har störts på såväl den norra som den södra sidan. Sannolikt är detta spår från rivningen av den smedja, uppförd kring sekelskiftet 1900, som tidigare stod på tomten. En rimlig tolkning är att de sentida grunderna har avlägsnats med maskin och att då även delar av det medeltida koret har råkat följa med i skopan… |  Grunden till det under senmedeltid utbyggda koret (gult). Kyrkogårdens yta (brun) har minskat betydligt. Skadorna i korets norra och södra långvägg har antagligen uppstått när smedjan revs i slutet av 1900-talet. |
Den kartering med markradar som genomfördes under juni 2024 har kunnat bidra med viktiga upplysningar om dominikanernas konvent i Åhus. Att den stora salskyrkan haft ett kor är förstås självklart, men att detta har byggts i två etapper var en nyhet liksom att det äldre högaltarets nedre del verkar finnas bevarad. Det är utan tvekan lockande att fundera över vad en noga riktad liten forskningsundersökning i koret skulle kunna tillföra bilden ytterligare? Nu närmast gäller det dock att publicera de senaste resultaten. Med dem spridda i lämpliga forum, såväl nationellt som internationellt, har vi kunnat återge konventet i Åhus något av den betydelse som dominikanernas stora anläggning en gång haft. Inte illa så!
Tidigare artiklar om forskningsmedel:
https://www.sydsvenskarkeologi.se/blogg/fondmedel-till-konventet-i-ahus-beviljade
https://www.sydsvenskarkeologi.se/aringhus-dominikanerkonvent---visualiserad-historia
Tidigare artikel om bland annat undersökningen av kyrkogården 1996:
https://www.sydsvenskarkeologi.se/blogg/svartbrodernas-konvent-i-ahus-del-2-ortagard-och-fiskdammar