Nyaste tidens arkeologi (NyTA) – konferens i Silkeborg
Under två intensiva dagar, den 24 och 25 mars, hölls en viktig konferens på temat Den Nyeste Tids Arkeologi på Silkeborgs Museum i Danmark. Ramen var satt till arkeologi från år 1700 fram till idag och ett brett spektrum av ämnen behandlades i de tjugo inlägg som presenterades. Omflyttade gårdar i 1700-talets landsbyar, hanteringen av kyrkogårdars skelettmaterial, lokal tegelproduktion vid tiden för skiftet, dokumentation av historiska broar, storskaliga utfyllnader och enorma fyndmängder från ett växande Köpenhamn …fram till ockupationstidens tyska pansarställningar. Från Sydsvensk Arkeologis sida bidrog vi med några exempel på senare tids lämningar med koppling till Kristianstads befästningsverk.
Förhoppningen är att föredragen från mötet i Silkeborg skall samlas i en bok och nå den spridning som dessa spännande inlägg förtjänar. Men också att konferensen skall innebära startskottet för en bred diskussion kring vad den nyaste tidens arkeologi har att erbjuda – såväl i Danmark som hos oss i Skåne!
Tiggarkloster i danska Viborg
I Viborg står bara svartbrödernas (dominikanernas) enskeppiga kyrka kvar efter att klosterlängorna rivits. Dess väggar bär spår efter alla de förändringar som skett genom åren. Det finns mycket att utläsa ur tegelmurarna, speciellt när guiden heter Hans Krongaard Kristensen, den främsta experten inom dansk klosterarkeologi.
Man fastnar för östgavelns grupp av tre höga slanka fönster, där en dekorativ växelverkan skapats med svartglaserat tegel. Tyvärr rasade gavelns övre del med sina blinderingar ner vid stadsbranden 1726 och skadade kyrkans östligaste valv så att alla inventarier blev lågornas rov.
Idag är kyrkans interiör vitkalkad och enkel, undantaget den stora altartavla som en gång prytt Köpenhamns slottskyrka. Ett mästerverk, skapat i Amsterdam under början av 1500-talet, men ansett som katolskt och föråldrat två sekel senare. Därför kunde kungen, Fredrik IV, skänka altartavlan till den nyligen utbrända f.d. klosterkyrkan i Viborg år 1728.
Söder om domkyrkan har gråbrödernas (franciskanernas) kloster legat. Av den stora anläggningen som i fullt utbyggt skick bestod av en kyrka, jämförbar med dominikanernas, och två kringbyggda klostergårdar återstår idag bara tre sammanbyggda hus; en förrådsbyggnad, en länga där kungen hade rum och skrivarstuga samt ett envåningshus där äldre personer kunde köpa sig rätten att bo under sina sista år.
Besöket i Viborg gav många intryck – lärdomar och inspiration att ta med hem till Skåne och det fortsatta arbetet i Åhus!
Fig.2 – En dominikanerbroder av trä hälsar besökaren välkommen. Fig.3 – Kyrkans östgavel. Notera teglet som murats i fiskbensmönster
(opus spicatum).
Symposium om det medeltida Östdanmark
Den 2 april var vi på Rådhuset i Köpenhamn och deltog som medarrangörer och föredragshållare på det tvärvetenskapliga symposiet Mellem land og by i middelalderen. Symposiet organiserades av det danska museinätverket ”Sjællands Middelalder”, som önskar att utöka sitt intresseområde till hela det medeltida Östdanmark och därför var Sydsvensk Arkeologi inbjudet som representant för Skåne. Arrangemanget hade lockat ett femtiotal arkeologer verksamma i Danmark och Skåne. Dagen innehöll presentationer och diskussioner om förhållandet mellan stad och landsbygd under medeltiden i hela det medeltida Danmark. Från Sydsvensk Arkeologi bidrog Hanna Dahlström med att berätta om en studie som jämfört vardagslivet i en rad medeltida byar och städer i Skåne och på Själland utifrån olika arkeologiska fyndkategorier. | 1. Rådhuspladsen en solig aprilmorgon |