Med start i början av september och fram till början av oktober undersöker vi boplatslämningar i utkanten av Österslöv, strax norr om Kristianstad. Anledningen är att Österslövs skola behöver byggas ut, och förundersökningen visar att det på platsen finns boplatslämningar, framför allt lämningar från yngre järnålder och fram till tidig medeltid, omkring 500-1100 e.Kr. med tyngdpunkt i vikingatid-tidig medeltid, 800-1100 e.Kr. En del av dateringarna går dock ända ner i bronsålder, 1100-500 f.Kr.
Vid förundersökningen påträffades spår av byggnader i form av stolphål och bränd lerklining, men också eldstäder, olika slags gropar, ugnsrester och spår av metallhantering som glödskal och slagg. Fyndmaterialet utgjordes framför allt av krukskärvor, djurben samt föremål i metall som mynt och beslag. En del av beslagen var mycket praktfulla med guld- och silverbeläggningar som ett orientaliskt rembeslag, karolingiskt remändebeslag och ändbeslag med djurhuvudornamentik. Resterna efter ett stort långhus tillsammans med de exklusiva beslagen gör att vi tror det kan röra sig om en vikingatida stormannagård, alltså en gård som under vikingatid och tidig medeltid ägts av en inflytelserik och mäktig storman. Lämningarna efter en sådan gård utmärker sig genom storlek, ofta med en extra stor huvudbyggnad och flera kringliggande byggnader och verksamheter, samt ett fyndmaterial som vittnar om hög social och ekonomisk status.
Figur 1. Utdrag ur Fornsök, undersökningen berör fornlämning L2023:2887 markerat med rött.
Strax söder om boplatsen vidtar fornlämningen Österslövs bytomt, ett område som motsvarar byns utbredning i det äldsta kartmaterialet upprättat år 1783–84 (figur 1). Byn omnämns tidigast i skrift år 1320, då det skrevs Østerløff, men har mycket djupare rötter än så vilket bland annat stenkyrkan från 1100-talet vittnat om. Denna revs dock och ersattes med en ny i slutet av 1800-talet. 1100-talets kyrkas placering inom bytomten stärker att även det medeltida Österslöv haft liknande utbredning som i 1700-talets kartbild (figur 2, jfr. figur 3). Själva namnet Österslöv bär också på spännande information, ortnamnsändelsen -löv, på danska -lev, har brukat tolkas som arvegods (jämför danskans lev- med engelskans leave), men tolkningen har sedermera nyanserats till betydelsen överlämnad egendom, officiell egendom eller ämbetsgods. Österslöv tolkas ha haft en viktig plats i den yngre järnålderns politiska landskap. Den vikingatida-tidigmedeltida gård som nu ska undersökas är en viktig pusselbit till byns allra äldsta historia, men också ett bidrag till kunskapen om järnålderns bebyggelseutveckling denna del av Skåne.
 Figur 2. Utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-20. Undersökningens läge markerat med blå prick. |  Figur 3. Utdrag ur Häradskartan 1926-34. Undersökningens läge markerat med blå prick. På kartan ser man järnvägens påverkan på byns utbredning, den är då mer centrerad till området kring stationen en halv km söderut. |
Den arkeologiska undersökningen berör en yta på omkring 7 000 kvm i norra delen av skolgården. Där kommer vi arbeta med att inledningsvis bana av matjorden med grävmaskin, därefter undersöka och dokumentera framkomna lämningar. Samtliga skolklasser i Österslövs- och Fjälkestads skolor kommer få besöka den arkeologiska undersökningen, och en visning för allmänheten planeras till kvällstid en av de sista veckorna vi är i fält. Tidpunkt för detta kommer meddelas här på bloggen och i sociala medier! En kvällsföreläsning är inplanerad till när allt analysarbete är färdigställt, plats och tid återkommer vi till.