Om slaget
En maktkamp utkämpades år 1026 mellan den danske kungen Knut den store, och en koalition av den norske kung Olav den helige och den svenske kungen Anund Jakob. Den norske och svenske kungen försökte angripa det danska riket medan Knut var i England. Styrkorna möttes någonstans vid Hammarsjön, där Knut gick segrande ur striden. På den tiden var vattennivån högre, men sedan dess har vattenytan i Helge å och Hammarsjön sjunkit med ca. 1 meter. Under årens lopp har människoben hittats på olika platser längs med Hammarsjöns strand. På 1960-talet upptäcktes en möjlig massgrav när en elstolpe skulle grävas ner en bit från Norra Åsums kyrka. Tre mansskelett tillvaratogs och dessa har kunnat dateras med hjälp av C14-metoden till tidigt 1000-tal.
Ny arkeologi
Sydsvensk arkeologi har utfört en undersökning med hjälp av markradar, en metod som kan ge en bild av vad som finns under marken utan att gräva. När arkeologerna var ute med markradarn i närheten av massgraven i Norra Åsum upptäckte de ett mänskligt underarmsben som låg i markytan. Detta har nu daterats med hjälp av C14-analys till tiden för slaget och är ännu en pusselbit om vad som hände vid Slaget vid Helge å.
En maktkamp utkämpades år 1026 mellan den danske kungen Knut den store, och en koalition av den norske kung Olav den helige och den svenske kungen Anund Jakob. Den norske och svenske kungen försökte angripa det danska riket medan Knut var i England. Styrkorna möttes någonstans vid Hammarsjön, där Knut gick segrande ur striden. På den tiden var vattennivån högre, men sedan dess har vattenytan i Helge å och Hammarsjön sjunkit med ca. 1 meter. Under årens lopp har människoben hittats på olika platser längs med Hammarsjöns strand. På 1960-talet upptäcktes en möjlig massgrav när en elstolpe skulle grävas ner en bit från Norra Åsums kyrka. Tre mansskelett tillvaratogs och dessa har kunnat dateras med hjälp av C14-metoden till tidigt 1000-tal.
Ny arkeologi
Sydsvensk arkeologi har utfört en undersökning med hjälp av markradar, en metod som kan ge en bild av vad som finns under marken utan att gräva. När arkeologerna var ute med markradarn i närheten av massgraven i Norra Åsum upptäckte de ett mänskligt underarmsben som låg i markytan. Detta har nu daterats med hjälp av C14-analys till tiden för slaget och är ännu en pusselbit om vad som hände vid Slaget vid Helge å.
 |  Ett foto från utgrävningen i Norra Åsum på 1960-talet med människoskelett staplade ovanpå varandra. |
Mer information
Regionmuseet Skåne, Naturum Vattenriket och Sydsvensk Arkeologi uppmärksammar jubiléet med aktiviteter under året.
Håll utkik på våra hemsidor och sociala medier!
Regionmuseet Skåne, Naturum Vattenriket och Sydsvensk Arkeologi uppmärksammar jubiléet med aktiviteter under året.
Håll utkik på våra hemsidor och sociala medier!
En karta från 1684 som visar Hammarsjön och Helge å med ett högre vattenstånd. Vikingatida och tidigmedeltida platser runt Kristianstad och Helge å
På kartan nedan syns platser med anknytning till Slaget vid Helge å men också platser med intressanta arkeologiska lämningar från vikingatid eller tidig medeltid.
Torsebro – Det första fallet i Helge å och en potentiell plats för att dämma upp ån. Ett fint besöksmål där man också kan se det gamla krutbruket från 1600-talet.
Norra Åsum kyrka – Togs i bruk under 1190-talet. I kyrkan står runstenen där ärkebiskop Absalon och Esbern Mule utpekas uppföra kyrkan.
Den tidigmedeltida kyrkan i Åsum – Vid Norregård förmodas en föregångare till dagens kyrka ha funnits. Totalt 117 gravar har påträffats här vid arkeologiska undersökningar. Exakt hur stor den tidigmedeltida kyrkogården varit är ännu inte känt. Endast en del av den är undersökt.
Stångby? – En möjlig plats för slaget vid Stångby. Området benämns som ”Stangebierg” och ”Stang aagr” i historiska texter.
Kungalev (Önnestad, Vä, Nosaby) – Ämbetsgods som troligen spelat stor roll som kontrollpunkter/administrativa center för den kungliga försörjningen under tidig medeltid.
Andra besöksplatser
Inom området finns flera lite yngre besöksvänliga platser runt omkring Hammarsjön.
Färlöv – En fin tidigmedeltida kyrka med två torn, endast två andra liknande är kända i Skåne: Lunds domkyrka och Mariakyrkan i Vä (vars torn revs på 1800-talet). Ca. 300 m sydöst om kyrkan står även en runsten vid ett järnåldersgravfält.
Vä – Gamla Vä, Vä kyrka och S:ta Gertruds kapell.
På kartan nedan syns platser med anknytning till Slaget vid Helge å men också platser med intressanta arkeologiska lämningar från vikingatid eller tidig medeltid.
Torsebro – Det första fallet i Helge å och en potentiell plats för att dämma upp ån. Ett fint besöksmål där man också kan se det gamla krutbruket från 1600-talet.
Norra Åsum kyrka – Togs i bruk under 1190-talet. I kyrkan står runstenen där ärkebiskop Absalon och Esbern Mule utpekas uppföra kyrkan.
Den tidigmedeltida kyrkan i Åsum – Vid Norregård förmodas en föregångare till dagens kyrka ha funnits. Totalt 117 gravar har påträffats här vid arkeologiska undersökningar. Exakt hur stor den tidigmedeltida kyrkogården varit är ännu inte känt. Endast en del av den är undersökt.
Stångby? – En möjlig plats för slaget vid Stångby. Området benämns som ”Stangebierg” och ”Stang aagr” i historiska texter.
Kungalev (Önnestad, Vä, Nosaby) – Ämbetsgods som troligen spelat stor roll som kontrollpunkter/administrativa center för den kungliga försörjningen under tidig medeltid.
Andra besöksplatser
Inom området finns flera lite yngre besöksvänliga platser runt omkring Hammarsjön.
Färlöv – En fin tidigmedeltida kyrka med två torn, endast två andra liknande är kända i Skåne: Lunds domkyrka och Mariakyrkan i Vä (vars torn revs på 1800-talet). Ca. 300 m sydöst om kyrkan står även en runsten vid ett järnåldersgravfält.
Vä – Gamla Vä, Vä kyrka och S:ta Gertruds kapell.
Möjliga strandnivåer under vikingatid och tidig medeltid markeras med blå färg. Den gråblå färgen markerar 1 m.ö.h. och den något mörkare yttre blå färgen 2 m.ö.h. Stjärnan markerar området för massgraven som undersöktes 1965.