Efter att kulturlagret delundersökts för hand, banades det delvis av med maskin för att ta fram arkeologiska anläggningar som låg under och inuti kulturlagret. Det kunde konstateras efter att det schaktats av med maskin att det fanns ett antal större gropar och brunnar i kulturlagret som grävdes ut med grävmaskin.
| Gropar som hittades grävdes ut och dokumenterades, och det samlades in jordprover för att ta reda på om det finns något växtmaterial bevarat, och för att få material till kol14-dateringar på anläggningarna. Brunnarna som framkom i kulturlagret fick en mer omfattande provtagning där det både togs vanliga jordprover, och pollenprover. Då brunnar oftast är generellt syrefattiga och vattenmättade är oftast bevarings-förhållanderna goda för bland annat pollen, växtmakrofossiler och subfossila insekter. Ett pollenprov från en brunn kan ge en bra indikation på växtligheten runt om brunnen såg ut, då brunnar oftast brukar stå öppna under en längre period där pollen kan deponeras inuti brunnen. Runt om kulturlagret fanns det gropar, stolphål och härdar. Ett antal av dessa undersöktes och det visade sig att många av dom innehöll både djurben, keramik och flinta. I en av härdarna hittades det Östersjökeramik, som oftast återfinns i vikingatida och tidigmedeltida anläggningar. Nu väntar vi spänt på resultat av olika analyser och rapportarbetet vidtar. | Figur 4. En brunn som hittades i kulturlagret som rensas och provtas. |