Stenpackningar, härdar och brunnar i Örja utanför Landskrona

Under nio veckor undersökte vi ett större område vid Örja utanför Landskrona. På platsen ska det byggas vägar och förberedas för en större industripark med Pågens nya bageri i centrum. Undersökningen var uppdelad på två områden, område 3 och 4, med de flesta tidsperioder representerade. 

​På område 3 påträffades bland annat en större stenpackning som på förundersökningen hade daterats till senneolitikum. Stenpackningen tolkades då som botten av en dös, en megalitgrav. Vid förudnersökningen grävdes även en större grop som låg under stenpackningen. Denna daterades till yngre bronsålder. Stenpackningen borde stratigrafiskt sett vara yngre än gropen och därför var dateringen av stenpackningen ganska oklar inför denna undersökning. För att försöka klargöra vilken tidsperiod den tillhör har vi i denna undersökning använt oss av en dateringsmetod som inte är så vanligt förekommande kallad luminicensdatering. Metoden går ut på att man i totalt mörker lyfter en sten som anses ha legat på sin ursprungliga plats och inte rubbats av plog, grävmaskin eller arkeolog. Under den tar man ett mindre prov på jorden. Provet analyseras sedan i ett mörkt laboratorium och man kan då läsa av när sedimentet senast utsattes för solljus och därmed datera den tid då stenen lades på plats. Nu väntar vi på resultat från denna analys. 
I stenpackningens fyllning hittades en rundskrapa och en halv flintskära som burkar dateras till senneolitikum men föremålstypen finns även i äldre bronsålder. Runt stenpackningen undersöktes flera härdar som troligen härstammar från ungefär samma tid som bruket av stenpackningen. Inom område 3 kom i övrigt färre arkeologiska lämningar än väntat men två fina lertäcktsgropar undersöktes och de dateras till äldre järnålder utifrån den keramik som hittades i dem.

Karta över område 3 med stenpackningen färgart med grått i norra delen.

Stenpackningen i område 3 framrensad i sin helhet.

Inom boplatsområdet på område 4 , som dessvärre inte var den centrala delen av boplatsen utan den östra utkanten, hittades flera stora fina gropar och härdar och även två hus. Flera av groparna innehöll fynd av keramik, slagen flinta, djurben och bränd lera, fynd som man förväntar sig på en boplats. Men en grop är värda att nämna lite extra då stora mängder keramik hittades i den. Gropen var formad som en åtta med en lite djupare del i väst. I den delen hittades lite brända djurben och slagen flinta. I den östra lite mindre delen hittades ca 50 större (och många mindre) skärvor keramik mer eller mindre staplat ovanpå varandra upp mot den östra gropväggen. Keramiken dateras till förromersk järnålder och har tillhört större förvaringskärl. Gropen tolkas vara en arbetsgrop av något slag men exakt vad som gjorts i den vet vi i nuläget inte, inte heller varför keramiken låg som den gjorde. Tillhör skärvorna en eller två större kärl som slagits sönder på plats, eller är skärvorna från flera kärl som gått sönder på andra platser och samlats i gropen för att göra till exempel schamott (magring för tillverkningen av ny keramik)? 

​


​

​

En del av keramiken i gropen.

Johanna undersöker keramikgropen. Keramiken syns uppe till vänster.

​Våtmarken på område 4 var inte så välbevarad som vi hoppades. Det blev trots det spännande resultat från området. Längs med vad som förefaller varit en strandkant av våtmarken under äldre järnålder framträdde ett femtiotal härdar och kokgropar. Det ska bli mycket spännande att få se dateringarna på dessa. Inga andra typer av anläggningar kunde konstateras i det övre lagret av våtmarken. Men däremot hittades överraskande nio brunnar mer eller mindre på rad i ett sandigt parti under våtmarksområdet. Dessa var mycket svåra att undersöka då dom mer eller mindre direkt vattenfylldes och föll samman när vi grävde dem. Vi lyckades dock dokumentera och ta prover i alla nio. Troligen har brunnarna samma datering som boplatsen på samma område men för att säkert konstatera det får vi invänta dateringarna. ​

Den mörkare delen av undersökningsområdet består av våtmarken som undersöktes.

Längs norrut i område fyra hittades vid schaktningen ytterligare en stensamling som såg väldigt underlig ut. När den undersöktes kunde vi konstatera att det handlade om en väldigt förstörd och omrörd stenpackning. I och runt stenpackningen hittades ett stort antal flintavslag och även ett fint flintspån. Dessutom hittades en skärva keramik som dateras till neolitikum. Förhoppningsvis får vi bra dateringar på anläggningen genom luminicens-datering. Men i nuläget tolkas anläggningen som en neolitisk grav, om dock en väldigt förstörd sådan. Nu är det bara för oss att invänta alla analyser som ska göras innan vi sätter tänderna i rapportarbetet.
​

Erik dokumenterar stenpackningen i område 4.

Elin har just hittat neolitisk keramik från stenpackningen.