Undersökningar » Älleköpinge 2021
Medeltid i Älleköpinge – efterundersökning hösten 2021
År 2017 påträffades ett senvikingatida silvermynt av typen Crux, präglat någon gång mellan åren 991 och 997 för den engelske kungen Ethelred II. Fyndplatsen ligger vid den idag försvunna byn Älleköpinge strax väster om Åhus. Området kan beskrivas som en flack höjdplatå intill Helge ås nedre lopp. Marken består av lätta sandjordar och vid fältarbetet hösten 2021 hade fodermajs nyligen skördats. Kvarliggande spill lockade dit vildsvin, så åkerns harvade yta var kraftigt omtrampad och ombökad.
Crux-mynten är intressanta då de till stor del präglats för Danegälden, den lösensumma som den engelske kungen tvingades betala till skandinaviska vikingar för att slippa härjningar i sitt rike. Därför ingår typen ofta i skånska skattfynd. Av den anledningen ansågs det lämpligt att genomföra en arkeologisk efterundersökning med metalldetektor vid fyndplatsen. Arbetet utfördes sent i oktober 2021 efter skörd, markberedning och sådd. Vid undersökningen sattes de exakta koordinaterna för fyndplatsen av myntet ut med GPS och fick bli centrum i en yta om 25x25 m vilken kontrollerades noga med metalldetektor. Vädret var för årstiden mycket gynnsamt och marken hade torkat upp efter det myckna regnande som karaktäriserat hösten 2021. Sammanlagt påträffades nio föremål av annan metall än järn inom de 625 kvm som undersöktes. Av dessa är fyra mynt med dateringar mellan 1241 och 1420, ett fragment av ett senmedeltida pilgrimsmärke från den Heliga Birgittas grav i Vadstena, en knapp, två bronsbleck och ett litet rullat bleck av bly. Dessutom hittade vi två bitar keramik av yngre järnålderskaraktär samt en flintskrapa. I samband med detekteringen gjordes en översiktlig ytinventering inom närområdet eftersom upplöjda bosättningsspår varit synliga något längre österut år 2017. Drygt fyra år senare kunde emellertid dessa spår inte påträffas. Intressant är att det för skånska utskiftade bytomter så karaktäristiska yngre rödgodset helt saknades i markytan. Tegelfragment förekom, men i små bitar och tämligen sparsamt. Enstaka djurben och skörbränd sten påträffades, men ytterst glest. Detta skulle kunna ses som att en ordinär gårdsbebyggelse inte har existerat på platsen efter tidigt 1600-tal. Det stämmer väl med uppgifterna om att socknen lades under Åhus redan 1618 och att kyrkan revs på kunglig befallning kort därefter. Älleköpinges öde hänger samman med hur såväl det urbana som det agrara landskapets omvandlades under Christian 4:s regeringstid "1588-1648". Städerna Vä och Åhus miste sina rättigheter till förmån för den nya fästningsstaden Christianstad. Samtidigt försvann socknar som Tings Nöbbelöv och Älleköpinge. Även om inte någon vikingatida myntskatt påträffades blev resultatet av vårt korta besök i Älleköpinge tydligt och bra. Vi utgick från fyndplatsens koordinater och sökte noggrant i dess närområde. Ett helt eller delvis utplöjt skattfynd borde inte spridas alltför långt från sitt ursprungliga läge i denna typ av lätta sandjordar. Därför bedömdes en intensivt kontrollerad yta om 25x25 m vara tillräcklig för att fånga upp ytterligare vikingatida mynt. Slutsatsen efter genomfört fältarbete blir att det inte finns något skattfynd på den aktuella platsen. Men i stället var det möjligt att samla in ett väl daterande material från den begränsade yta som detekterades, samt att ytinventera ett större område intill. Tidigare undersökningar på platsen har antytt en begynnande bybildning redan under yngre järnålder, samt en neolitisk närvaro i området. Resultaten från vår efterundersökning hösten 2021 passar väl in i den bilden, samtidigt som medeltida dateringar nu tillkommit liksom indikationer på invånarnas kontaktmönster. Myntfynden och speciellt pilgrimsmärket från Vadstena har givit nya inblickar i den försvunna by som hette Älleköpinge. |