Forskningsprojekt
|
Innovationsprocesser, kunskapsförmedlingssystem och mobilitet i sydskandinavisk stenålder
I projektet Innovation Processes and Knowledge-Transfer Systems within South Scandinavian Stone Age Mobility undersöker vi nya sätt att förstå förändring och kontinuitet i södra Skandinaviens yngre stenålder, från cirka 4 100 till 1 700 f.v.t. Det gör vi genom att kombinera resultat från arkeogenetik (aDNA) med resultat från uppdragsarkeologiska undersökningar och förena dessa i tolkande teoretiska perspektiv hämtade från arkeologin, teknologi-och-samhällsstudier samt mobilitetsstudier. Genom att undersöka hur mobilitet tog sig uttryck på olika platser i olika sammanhang och tider, är vårt mål att presentera ny kunskap om och förståelse av migration i södra Skandinavien under yngre stenåldern. Vi förväntar oss att våra resultat ska inspirera till nya sätt att förstå mobilitet i ett långtidsperspektiv, migration i andra (för)historiska perioder och potentiellt också i vår samtid. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och pågår mellan 2022–2024. Det är ett samarbete mellan Anders Högberg (Linnéuniversitetet), Kristian Brink (Sydsvensk Arkeologi), Helena Jankovic Malmström (Uppsala universitet) och Torbjörn Brorsson (Keramiska studier). Läs mer » Läs mer på bloggen! |
Exempel på en senneolitisk gård med hus och hägnad från Dösemarken, Malmö. Illustration: Krister Kam Tayanin.
|
|
Järnåldersjärn i Skåne
Under de senaste decennierna har många järnframställningsplatser påträffats i Skåne. Dock finns begränsad kunskap om järnframställningen i Skåne under yngre järnålder. Detta projekt syftar till att både studera tidigare kända järnframställningslokaler och att undersöka nya lokaler i mellersta och norra Skåne. På så sätt hoppas vi kunna nyansera bilden av samhällsförändringarna under yngre järnålder, exempelvis genom att sätta järnframställningen i relation till koloniseringen av landskapet. Läs mer » |
Slagg från Klingstorp i mellersta Skåne.
|
|
Tidiga cerealier och 14C-dateringar - en källkritisk diskussion
I samband med de senaste decenniernas många arkeologiska undersökningar i Malmöområdet har en stor mängd C14-analyser utförts. Vi har samlat alla dessa dateringar i en databas som har kommit till användning i diskussionen om flera arkeologiska frågor. På grund av en analysstrategi som innebär att man konsekvent 14C-analyserat cerealier i första hand kan vi konstatera att det finns flera mycket tidiga dateringar av cerealier (och i vissa fall tamdjur) i området. Detta gör att vi kan ställa nya frågor om neolitiseringsprocessen i Sydskandinavien som nu kan ses i ett nytt ljus. Läs mer » |
Exempel på C14-dateringar från en plats med tidigneolitiska aktiviteter.
|
|
Neolitiska flintgruvor - en jämförande studie av dokumentationsmetoder
Vid undersökningen av de neolitiska flintgruvorna vid Pilbladet kunde vi använda en rad olika plandokumentationsmetoder. I detta projekt har möjlighet att jämföra och utvärdera dessa metoder. Vi är främst intresserad av om och hur de på verkar den arkeologiska tolkningsprocessen. Läs mer » |
Exempel på kombinerad dokumentation från inmätning med GPS och ortofoto från mosaik av digitala foton.
|
|
Fästningsstaden Kristianstad
År 2014 kunde Kristianstad högtidligen fira 400 år som stad. Den nya bosättning som kung Christian IV år 1614 lät staka ut på Allön vid Helge å har med åren visat sig bli både långlivad och framgångsrik. Som stadsbildning är Kristianstad i många avseenden ett unikt projekt. Till skillnad från andra orter kunde man här börja alldeles från början. Staden kunde läggas ut precis så som man önskade, utan att man behövde ta hänsyn till äldre stadsbebyggelse. I Kristianstad kunde därför renässansens dröm om en idealstad förverkligas. Läs mer » |
En del av Kristianstads befästning som påträffats arkeologiskt.
|
|
Den förkristna kultplatsen i Degeberga - ett forskningsprojekt
Under hösten 2013 drog Sydsvensk Arkeologi igång ett forskningsprojekt i Degeberga i östra Skåne. Här har vi tidigare undersökt en del av en förkristen kultplats med gravar, en hålväg och ett linjärt monument i form av rader av stolphål, gropar och härdar parallellt med vägen. Stolparna har varit mycket regelbundet placerade och både kraftiga och höga. Vi kunde följa raden på en sträcka av 135 meter, men den har troligtvis varit längre eftersom vi varken kunde avgränsa den i norr eller i söder. Läs mer » |
Exempel på stora stolphål i Degeberga.
|