Bastion Arvprins Gustav i Kristianstad – en utgrävd fortsättning
Ritning som visar hur långt utbyggnaden av Kristianstads befästningar hade kommit år 1766. Bastion Arvprins Gustav markerad med en röd ring. Notera att norr är till vänster i bild. Originalet i Krigsarkivet, Stockholm.
|
Kommunens planer att på sikt omvandla den norra delen av Kristianstads innerstad till attraktiva bostadskvarter föranledde en kartering med georadar våren 2016. Eftersom området utgjort en central del i stadens försvarsgördel fram till fästningens slopande på 1850-talet fanns det all anledning att förvänta sig lämningar från två sekel av militära anläggningar. Resultaten blev mycket tillfredställande i detta avseende. På skärmen framträdde tydliga anomalier som tolkades till rester av murar, vallar och hårdgjorda gårdsytor. Kartbilderna kunde sedan jämföras med de ritningar från fästningstiden som förvaras på Krigsarkivet i Stockholm. Allt föreföll stämma oväntat väl. Men tekniken att använda georadar i arkeologiska sammanhang är ännu under utveckling. Därför ansåg länsstyrelsen det befogat att komplettera karteringen med en mer traditionell förundersökning. Genom noga riktade insatser kunde man då lokalisera och bedöma de lämningar som synts på skärmen. Detta är anledningen till att parkeringsplatsen intill vattentornet för en tid blivit avlyst. Asfalten har skurits upp och ett antal långa schakt har grävts på den öppna platsen mellan Vinterstallarna och det gula korsvirkesmagasinet. Det är rester efter bastionen Arvprins Gustav, uppförd på 1750-talet, som nu tillfälligt har frilagts. I de tre schakt som placerats utefter den bevarade vallgraven i nordväst har de nedersta delarna efter själva fästningsvallen påträffats. Det handlar om ett mer än metertjockt lager av stabila lerblandade massor som utgjort vallens fasta kärna. Inne i vallen ligger murklackar som förankrat en fasadmur på vallgravssidan i de bakomliggande jordmassorna. Längs bastionens nordöstra sida har man i sen tid delvis fyllt igen vallgraven, men här kunde resterna efter fasadmuren lokaliseras, liksom den ursprungliga vallgravskanten. Vad som återstår är murens kärna av stora, grovt tillhuggna stenblock lagda i gulvitt kalkbruk. All fint tillhuggen fasadsten har brutits bort och tagits tillvara vid rivningen. Inne på gården i centrum av bastionen har två nivåer av kullerstensläggningar rensats fram; en yngre från vinterstallets tid samt en äldre som bör vara samtida med befästningarna. En stor stensatt ränndal har fört undan regnvatten som letts ut i vallgraven. Förundersökningen i Arvprins Gustav är nu avslutad; den genomfördes under fyra heta arbetsdagar i augusti. Utgrävningen har gett ett betydelsefullt bidrag till planeringen av den kommande omvandlingen av området. Och det finns all anledning att fundera över om inte de välbevarade fästningslämningarna på något vis skulle kunna synliggöras i dagens stadsrum! Lyssna på radio P4 Kristianstads reportage från grävningen här. 
Skiljet mellan fästningsvallens homogena massor (till vänster i bild) respektive fyllningens olika nivåer inne på gården (till höger). En gräns som syntes på georadar.
En stor dränering med fall ut mot vallgraven i nordost.
|
Resultat från karteringen med georadar våren 2016 inlagda på 1766 års plan över befästningsverken. Bearbetning: Lars Winroth, Modern Arkeologi.
Parkeringsplatsen genomkorsas av arkeologiska sökschakt.
Man tänker sällan på hur många och hur stora stenar som ingår i en kullerstensläggning!
Erik fotorensar den östra vallens fasadmur.
|