Dagbok från Dösemarken
Vecka 44 - 45
Nu är grävningen på Dösemarken avslutad. De två sista veckorna i fält ägnade vi åt att gräva de sista anläggningarna på tillägssytan i söder, dvs. stolphålen i husen och groparna. De största groparna snittade vi med grävmaskin. Flera av dessa visade sig ha utgjort stora brunnar, som förmodligen använts under järnåldersfasen av bebyggelsen. På bilden nedan syns en brunn under utgrävning. Kring brunnskaret anas någon form av konstruktion, möjligen har det varit klätt med träbrädor eller liknande. 
Brunnskar i järnåldersbrunn under framschaktning.
Flera av de mindre groparna visade sig vara ganska diffusa och svårtolkade. En del av dem kan förmodligen kopplas till de neolitiska aktiviteterna på platsen. Men en av groparna uppvisade tydligare drag. Under ett tunnare lager som låg i en större svacka framträdde en tydlig nedgrävning i ”badkarsform”, se bild nedan.
Den troliga graven under utgrävning.
Formen kan tolkas som en grav och närheten till en liknande anläggning, bara 14 meter norrut som redan tolkats som möjlig grav, gör detta till en trolig tolkning. Vi saknar dock alla spår av de gravlagda. Inga ben syntes i fyllningarna i något av fallen och inga gravgåvor påträffades. Därför får vi vänta lite med att säga något säkert om dateringen av dessa gravar, men möjligheten finns att de ska kopplas till den neolitiska fasen.
Nu tar rapportarbetet vid Nu återstår en hel del inomhusarbete för vår del, bland annat bearbetning och analyser av fyndmaterial och rumsliga strukturer, rapportskrivande och artikelskrivande. Vi uppdaterar dagboken när något spännande händer, exempelvis när vi fått in nya dateringar. Så ni kommer att höra av oss även i fortsättningen, men kanske inte lika ofta som under fältarbetet. Så, på återseende! Vecka 42 - 43
Under de gånga två veckorna har vi börjat undersöka tilläggsytan i södra delen av området. Vi har schaktat av matjorden och resultatet är ungefär vad vi förväntat oss. Men bara ungefär. Vi hade nog tänkt oss att vi skulle få fram fler järnåldershus och fler neolitiska gropar, men det verkar istället vara fler neolitiska hus och fler järnåldersgropar. Något hus kan dock vara från järnåldersfasen. Fyra hus kan vara neolitiska. Sju större gropar/gropsystem indikerar en större järnåldersbebyggelse i närheten. Kanske har det legat fler hus uppe på höjden, på Elielunds gårdsläge. Detta är bara det preliminära intrycket, vi får återkomma med säkrare dateringar senare. De tidigneolitiska aktiviteterna verkar avgränsade mot söder, vilket innebär att vi har en hel miljö med, hus, våtmark, ungnar, ensamstående stolpar och gropar med rituella nedläggningar. Det ger goda förutsättningar för att diskutera platsens betydelse under tidigneolitikum. Nu återstår ett par veckor då vi ska undersöka anläggningarna på den nyschaktade ytan. Så vi återkommer snart med en sista rapport från fältfasen av arbetet. För övrligt sändes för ett par veckor sedan ett 20 minuter långt reportage från Dösemarken i Malmö Direkt, en lokalradiokanal här i Malmö. Vi berättade lite om grävningen och de resultat vi kommit fram till hittills. Kul att prata lite i radion! 
Den södra tilläggsytan schaktas fram.
Vecka 40 - 41
Under tiden som vi väntar på besked om när vi kan gå igång med tilläggsytan i söder gräver vi några sista anläggningar som vi tänker oss kan ge ytterligare information om aktiviteterna på den större ytan. Och in i det sista hittar vi spännande lämningar! I en liten oansenlig grop som grävts under neolitikum och delvis skurits av en större grop under järnåldern, låg en liten samling föremål nedlagda (se bild). De tycks noga arrangerade. Först har man lagt ner en samling flintavslag i botten av gropen. Sedan har man lagt en del av en lerskiva ovanpå. Två delar av vad som förmodligen är samma lerskiva har lagts några centimeter längre bort, och mellan dem har en flintskrapa placerats. Invid lades även ett flintavslag, som slagits av från kanten på en slipad flintyxa. 
Noga arrangerade fynd från den neolitiska gropen.
Man kan tänka sig att föremålen är rituellt deponerade i gropen, och de kan därmed sättas i samband med flera av groparna med deponerade föremål som vi påträffat i den mer utpräglade tidigneolitiska miljön i undersökningsområdets sydöstra hörn. Denna grop ligger mer centralt i området, knappt 100 meter nordväst om den tidigneolitiska bosättningen.
Hösten är här med allt vad det innebär av mörker, kyla och väta som påverkar utgrävningen. Men som bonus kan vi få se fina soluppgångar när vi lyfter blicken från hackbordet. Som här över Hyllie vattentorn. 
Dramatisk soluppgång över Hyllie vattentorn.
Vecka 38 - 39
Vi börjar närma oss slutet av grävningen på Dösemarken, vilket bland annat märks på nedtrappningen av personalstyrkan. Vi har gått från att ha varit 7 personer under augusti och september till 2-3 personer i oktober. Andra undersökningar har gått igång, trots att det är sent på säsongen, och har fått ta över vår personal. Detta innebär grävtakten saktats ner här på Dösemarken, men vi har ändå några intressanta resultat att rapportera från de gångna två veckorna. Den neolitiska grop med lerblock och ”lerbriketter” som vi nämnt tidigare är nu färdiggrävd. Den visade sig vara djupare i den södra delen, där det fanns en grop med en mindre ränna. De kan tolkas som en grop för luftintag med luftkanal till en ugnskonstruktion. Lerblocken och lerbriketterna var inte hårt brända, vilket tyder på ganska låga temperaturer i ugnen. Vilken temperatur som alstrades i ugnen kommer vi att kontrollera genom analyser av leran. Kanske har man utfört lite speciella arbeten här. Vi får återkomma när vi vet mer om den här spännande gropen. Spännande fynd! För att vara säkra på att den inte låg under tak, rensade Karin ett område kring gropen för att leta efter stolphål. Hon hittade inga stolphål, men väl en fin liten skålgropssten (se bild) som låg i gränsen mellan matjord och moränlera, 2,5 meter från gropen. Ett ovanligt föremål! 
Den lilla skålgropsstenen är 9 cm lång.
Diskussionen om den askslagg som vi nämnde i förra inlägget fortsätter. Redan under projektet Öresundsförbindelsen så fick vi några små bitar av sådan slagg analyserade och fick då veta att den hettats upp till höga temperaturer. Vi satte den då i samband med glas- eller metallhantverk under förromersk järnålder. Kanske har något sådant hantverk förekommit även här på Dösemarken under den perioden?
Vecka 36 - 37
Söder om vår undersökningsyta går en markväg, och söder om den har vi under de två senaste veckorna genomfört en mindre förundersökning. Denna yta ska också ingå i bostadsområdet som ska byggas här, så vi kommer att bli kvar här under oktober för att undersöka de nya lämningarna. Lämningarna tycks bestå av spår från både neolitikum och järnålder, och utgör en fortsättning av de bosättningar och aktivitetsområden vi har funnit på den stora undersökningsytan. Det blir spännande att se fortsättningen på de neolitiska lämningarna i det sydöstra hörnet. Där har vi ju flera spår av aktiviteter av rituell karaktär (se tidigare inlägg nedan) och nu har vi även funnit ytterligare en spännande grop i området. Den ligger invid en liten våtmark och innehåller flera rektangulära lerblock lagda i en halvcirkel (se bild nedan) och något som närmast kan beskrivas som lerbriketter. 
Lerblock i halvcirkel i gropen vid våtmarken.
Skärvor av en streckornerad trattbägare visar att gropen är från neolitikum. Vi diskuterar vilken funktion gropen kan ha haft. Det man gjort har krävt tillgång till vatten och värme från upphettade briketter. Vi får återkomma med fler tankar om funktionen när gropen är färdiggrävd!
Spår av minst nio neolitiska hus! Uppe på höjden i väster mot kalkbrottet har vi nu spåren av minst nio tvåskeppiga hus från mellan- och senneolitikum. Det är ovanligt många från den perioden. De flesta har förmodligen varit gårdshus med plats för människor och djur, men några av husen har kanske haft en mer specialiserad funktion. I ett av husen som ligger i sluttningen ner mot öster har man haft ett delvis nedsänkt golv i husets östra del (se bild nedan). Det kan ha gett plats för någon specifik verksamhet. Vidare analyser, bland annat av det arkeobotaniska materialet, kan kanske ge oss ledtrådar till vilken verksamhet det var. 
Kristian knäböjer på det nedsänkta golvet i det senneolitiska huset.
Nedbrunna förromerska hus?
I flera av anläggningarna, både hus och gropar, har vi hittat ett material som vi först trodde var hårt bränd lera (se anteckningar från vecka 32-33). Vid en tidigare undersökning i Vintrie har man hittat liknande material som tolkats som porös slagg. Det har uppkommit i samband med brand då askan efter växter har smält. Växterna kan t.ex. ha varit vass som legat på hustak. Några av de anläggningar där vi hittat denna slagg går att koppla till den förromerska bebyggelsefasen i området, dvs. ca 500 f.Kr. – år 0. Skolvisningar och arkeologiafton Under de två gångna veckorna har vi haft besök av 6 grupper med ca 150 skolbarn från låg- och mellanstadiet som fått prova på arbetet som arkeolog under några timmar. De har entusiastiskt gett sig i kast med uppgiften och gjort en del fina fynd av flintredskap och keramikskärvor. Vi har också ordnat en arkeologiafton för allmänheten i veckan som gick (16 september). En liten grupp intresserade trotsade regntunga skyar och blåst för visning av grävningen, fika och föredrag. Vecka 34 - 35
Grävningen fortsätter och bland de neolitiska lämningarna i den sydöstra delen har den tidigare nämnda gropen med en rituell nedläggning verkligen blivit mer och mer spännande för varje dag! Som vi tolkar gropen just nu, verkar det som om någon för ca 5500 år sedan har grävt en grop och arrangerat olika föremål nere på botten. Man har lagt ner de keramikkärl som vi redan nämnt, och bland en rad stenar har man lagt ner ett par horn sittande på hjässan av en (troligen) ko och ett kranium av svin. Invid dessa har man också placerat två bakben av nötdjur (se bilden nedan) och bredvid dem ett par så kallade lerskivor av keramik. Sedan har gropen fyllts igen. 
De två kobenen som de hittades på plats i gropen.
Arrangerade tillsammans på detta sätt har föremålen förmodligen getts en symbolisk betydelse kopplat till människornas föreställningsvärld under denna del av stenåldern. En närmare tolkning får vi kanske återkomma till. Men kanske kan man koppla denna grop till det närbelägna Almhov, där stora grupper av människor samlades under ett tidigare skede av neolitikum, och bland annat lade ner speciella föremål i gropar. Vår grop är kanske en fortsättning på den traditionen!
En annan betydelsefull nedläggning vi hittat är en välbevarad vävtyngd som låg i ett stolphål i ett av husen som till utseendet bedöms som senneolitiska. Det är en av få vävtyngder från den här tiden som hittats i Skandinavien, så det ska bli spännande om vi kan få dateringen av huset stärkt av en C-14 datering. Skolvisningarna är igång Denna vecka har vår skolverksamhet startat. I samarbete med Malmö Museer får vi besök av ett tiotal skolklasser som får prova på att gräva under en dag. Först ut var en grupp mycket nyfikna och vetgiriga barn, klass 6B från Al-Salamahskolan i Elisedal. 
Arkeologidagen 28/8
I söndags var det Arkeologidagen då utgrävningar i hela landet håller öppet hus. Vi fick besök av ett trettiotal personer på vårt arrangemang här på Dösemarken, som vi ordnade i samarbete med Malmö Museer och Limhamns arkeologisällskap. Läs mer om Arkeologidagen på Dösemarken » Arkeologiafton den 16/9 Nästa tillfälle att besöka oss blir på torsdagen den 16 september då vi arrangerar en arkeologiafton mellan kl. 18 och 20. Även då visar vi runt på grävningen och bjuder på fika med föredrag. Denna gång kommer det handla lite mer ingående om palissaderna från stenåldern! Läs mer om Arkeologiafton på Dösemarken » Vecka 32 - 33
Nu har grävningen varit igång ett par veckor efter semestrarna. Vi inledde med en rivstart förra måndagen med fördubblad personalstyrka, för att hinna undersöka hela det södra området innan september månads slut. Vi har bland annat börjat med att gräva järnåldershusen på området. Minst sju treskeppiga hus som förmodligen kan dateras till förromersk järnålder har undersökts. De är överlag ganska små, som längst 16 meter. I ett av husen finns en grop med bitar av vit, hårt bränd lera av samma typ som också hittades i en enskilt liggande grop ca 18 meter sydväst om huset. Det bör innebära att båda groparna och därmed även huset är samtida. Den brända leran är inte analyserad än, men kanske utgör den spår av någon form av tillverkning. Närmare analyser får utvisa om ett lite mindre hus i närheten av den enskilt liggande gropen kan ha varit ett verkstadshus där leran kommit till användning. Rituell deponering? I områdets sydöstra del undersöker vi lämningar som till stor del verkar ha utgjort en liten neolitisk miljö med hus, gropar, en ugn och eventuellt en grav. I en grop har vi hittat vad som kan tolkas som en rituell deponering, bestående av ben, stenar och keramik. Bland annnat låg där skärvor av ett riktigt fint dekorerat keramikkärl, en så kallad trattbägare, förmodligen från den sena delen av tidigneolitikum, och en riktigt stor del av en odekorerad trattbägare. Trots att vi med hjälp av vår keramikkonsult försökte stabilisera kärlet, var det så dåligt bevarat så gick det sönder vid upptagandet. Gropen, som kan tolkas som en grav, är inte helt undersökt ännu. Än så länge har vi inte hittat några ben efter den gravlagda eller några föremål som kan tänkas ha utgjort gravgåvor. Men en färgning i gropens botten indikerar att begravningsskicket var en så kallad skelettbegravning, dvs. att en kropp begravts, möjligen svept i en svepning eller liknande. 
Fint dekorerade keramikskärvor från en s.k. trattbägare.
Fler hus
Vi har även börjat reda ut den svärm av stolphål som ligger på den lilla höjden på området. Redan under förundersökningen konstaterades sex hus på höjden, varav fem från senneolitikum och ett från mellanneolitikum. Vi har nu hittat ytterligare något hus men också avfört någon av de tidigare tolkningarna. Än är vi inte klara, så det kan bli ytterligare hus, men det verkar även ha funnits andra typer av stolpkonstruktioner på platsen. Vi får återkomma om det. Neolitiska gropar En av våra frågeställningar är om det finns gropar som hör till den senneolitiska bosättningen. Vi har börjat titta på de kringliggande groparna men än så länge inte hittat någon som tydligt kan dateras till senneolitikum. Däremot finns andra neolitiska perioder representerade. Vi hoppas att någon visar sig samtida med den mellanneolitiska palissaden, eftersom det skulle kunna vara spår av aktiviteterna som pågått innanför dess väggar. I dagsläget vet man väldigt lite om vad som skedde i dessa palissader. Därför vore det väldigt roligt med några samtida dateringar av groparna. Översvämning Den sista tidens regn har lett till att marken är mättad på vatten och någon dag av speciellt ihärdigt regnande har vi inte kunnat gräva alls. Häromdagen hade vi en liten översvämning på grävningen, men vattnet har sjunkit undan nu. 
Översvämning på utgrävningen.
Arkeologidagen: visning av grävningen
På söndag, 29/8, är ni välkomna att se lämningarna på Dösemarken i verkligheten! Då är det Arkeologidagen i hela Sverige och många grävningar håller öppet för allmänheten. Vi ses då! Vecka 25 - 26
Vi har nu grävt klart på det norra området. Gropen i anslutning till den sydöstra järnåldersgården har vi nu grävt färdigt (se foto vecka 23 & 24). Gropen har fungerat som förvaringsgrop. Den innehöll en hel del keramik och djurben som slängts ned i gropen efter det att den inte längre användes för förvaring. Ett lite mer ovanligt fynd är en liten bronsnål. Den låg nära gropens botten tillsammans med keramiken och djurbenen. 
Bronsnål från förvaringsgropen.
Tillsammans med det närliggande grophuset och bostadshuset ger förvaringsgropen en bra bild av hur man valt att organisera sitt gårdstun. Den ränna som låg i anslutning till förvaringsgropen (och som vi skrev om i förra veckobrevet) visade sig vara neolitisk, alltså betydligt äldre än förvaringsgropen.
Vi har även undersökt neolitiska lämningar något längre norrut. Vi har grävt ett litet lager som vi i nuläget tolkar som ett golvlager från ett hus. Keramiken från lagret är delvis fint dekorerad och kan preliminärt dateras till ca 3500-3100 f.Kr. Golvlagret innehöll även rikligt med flintavslag. I samband med att vi successivt avslutat grävningen på det norra området har vi även påbörjat undersökningen av det södra området. Här har vi än så länge inte hunnit gräva så mycket, men det finns gårdar från både stenålder och äldre järnålder i området. Mer om detta när vi återkommer i augusti. Till dess önskar vi en trevlig sommar! Vecka 23 - 24
De två senaste veckorna har vi ägnat åt att gräva lämningarna på det nordliga området. Det envisa regnandet har inte bara varit en nackdel, utan det har också gjort det lätt att rensa ytan och hitta ytterligare spår i marken. På så sätt hittade vi en hägnad invid två av järnåldershusen, vilket bekräftade att de hört ihop, förmodligen som gårdsbyggnad och uthus. 
De två järnåldershusen med sammanlänkande hägnad.
Invid dessa hus fanns också en stor grop där vi hittade delar av minst ett fint keramikkärl, som kan ha lagts ner i gropen som en avsiktlig deposition. Det södra av de tre husen på platsen kan vara en äldre gårdsbyggnad. Detta innebär att vi nu fått en bra bild av två generationer av gårdsetableringen på platsen.
Vi har fått revidera bilden något av den sydöstliga gårdsetableringen med långhus och grophus från järnålder, som vi nämnt tidigare. Det är troligen bara ett järnåldershus, det andra är nog ett tvåskeppigt hus och betydligt äldre, kanske kan det dateras till stenålder. Det är förmodligen också bara ett grophus. I kanten på grophuset där vi först tänkte oss att ingången varit, finns en grop som kanske fungerat som förvaringsgrop eller annat som kan kopplas till aktiviteterna som ägt rum i huset. Det vi först trodde var ytterligare ett grophus tycks utgöra en djupare grop, kanske är det en förvaringsgrop. Vi får se vad tolkningen blir när den är färdiggrävd. I fyllningen finns en del djurbensfragment och keramikskärvor som troligen utgjort avfall, men man har också mer omsorgsfullt lagt ner en stor djurkäke (häst eller ko?) mellan några riktigt stora stenar . Invid den sistnämnda gropen har man vid något tillfälle grävt en djup ränna, och än så länge har vi inte rett ut om den är samtida med gropen eller äldre. 
Djurkäken nedlagd i grop vid sten. Två av stenarna var redan bortplockade när vi tog bilden.
Vecka 21 - 22
För bara några dagar sedan blev vi klara med avbaningen av matjorden. Det betyder att vi nu har överblick över lämningarna på de ytor vi undersöker. I stort sett motsvarar de våra förväntningar. Den stora överraskningen utgörs av lämningarna av de två stora hägnaderna. Kanske en palissad? Nu har vi fått träkol från ett stolphål i vardera hägnad 14C-daterat. Den hägnad som går i en 85 meter lång båge i nord-sydlig riktning är äldst. Den kan dateras till intervallet 2580-2485 BC vilket gör att hägnaden kan tolkas som en mellanneolitisk palissadanläggning. Den kan vara ovanlig då den tycks hägna in samtida anläggningar. Vi har kunnat schakta upp ett område norr om det södra delområdet, vilket innebär att vi kan vara säkra på att hela den bevarade delen av palissaden är med i undersökningen. Den hägnad som går i en 46 meter lång, svag båge i öst-västlig riktning kan dateras till intervallet 2280-2040 BC vilket gör denna hägnad yngre, och kan snarare föras till den senneolitiska perioden. Den har alltså inte varit samtida med den andra hägnaden. Däremot kan det finnas hus inom området som är samtida med den yngre hägnaden, vilket är intressant. Hägnar den in hus, delar den av bosättningen på något vis eller avskärmar den bosättningen från omgivningen? Detta ska vi nu undersöka närmare. 
Plan över delar av undersökningen med palissad och hägnad markerade i rött.
Huslämningar
I den östra delen av det södra delområdet framkom ett par tvåskeppiga huslämningar. Kanske kan de sättas i samband med den tidigneolitiska ugnskonstruktion som undersöktes här under förundersökningen. Kanske kan vi här få fram en bild av en bosättning från tidigneolitikum med hus och aktivitetsytor. I området finns dock även järnålderslämningar, bl.a. en brunn, vilket innebär att vi får ägna lite tid åt att avgöra vad i området som utgör de tidigneolitiska lämningarna. Metalldetektering Vi har även undersökt förekomsten av metallföremål i fyllningen i anläggningar med metalldetektor. Eftersom man under förundersökningen uppfattade ett av husen som ovanligt långt fanns en tanke om att det var en mycket rik gård som legat på platsen kring Kristi födelse. Kanske skulle det finnas metallföremål deponerade i gropar, i likhet med andra närliggande, samtida storgårdar. Men eftersom huset inte var så långt som man trott var dock förhoppningarna om vad vi kunde tänkas hitta ganska nerskruvade. Metalldetekteringens magra resultat visar också att det förmodligen var en mindre bemedlad befolkning som bodde här. Några fragment av järnföremål som kan vara av äldre datum påträffades dock. Utgrävningen fortsätter Nu när vi schaktat färdigt återstår att gräva ut ett urval av anläggningarna under återstoden av undersökningen. Vi har redan börjat - och kommer att fortsätta - gräva i husen för att reda ut hur de legat i förhållande till varandra i både tid och rum. Vi fortsätter också att gräva i gropar och andra anläggningar för att reda ut hur bosättningarna sett ut under olika perioder och reda ut vilka olika aktiviteter som ägt rum på platsen. 
Jonas Paulsson genomför metalldetektering på Dösemarken.
Vecka 19 - 20
Under de två senaste veckorna har vi hunnit schakta av matjorden på en stor del av det södra området. Fram träder en bild av en intensivt utnyttjad höjdsträckning. Man har bott här både under stenålder och under järnålder. Den senneolitiska bebyggelsen tycks nu avgränsad åt norr, öster och söder. Det kan dock ha legat hus längre västerut, vars spår försvunnit vid kalkbrytningen i Kalkbrottet. Väster om de äldre husen finns spår av en järnåldersbebyggelse bestående av treskeppiga hus. De yngre husen är mer utspridda jämfört med de senneolitiska husen. En del större gropsystem och kokgropar kan ha hört till järnåldersbosättningarna. Järnåldershusen tycks vara av en annan typ än de vi fann på det norra delområdet. Husen på det södra området har inga bevarade väggar och är överlag kortare än dem på norra området. Kanske hör de till en äldre fas av bebyggelsen. Bland husen finns också spår av mindre konstruktioner som byggts med endast fyra (eller fem) stolpar. Kanske var de någon form av bodar som fungerade som förvaringsbodar eller uthus till gårdarna som legat på platsen. Ytterligare en del av en större hägnad har framkommit på det södra delområdet, i tillägg till den hägnad som vi nämnt tidigare. Den vi påträffade först sträcker sig i nuläget i en ca 85 meter lång båge från söder till norr över området medan den sista sträcker sig ca 40 meter från väster till öster. De korsar dock inte varandra. För att få en uppfattning om hur dessa hägnader kronologiskt förhållit sig till varandra och till den senneolitiska bebyggelsen har vi skickat iväg två prover av träkol, ett från vardera hägnad, för 14C-datering. Vi hoppas på snabba svar från labbet. På det norra området, som ju redan är färdigschaktat, har vi undersökt några brunnar som förmodligen hört till järnåldersgårdarna på platsen. Vi har också så smått börjat undersöka husen. Ett av de tre nordliga husen har visat sig vara konstruerat på ett annat vis än de övriga. Det tycks inte ha någon separat takbärande konstruktion, utan kan ha haft ett tak som vilade direkt på väggarna. Det är också mindre än de övriga och kan ha fungerat som någon form av uthus. 
En del av det södra området med det angränsande kalkbrottet i bakgrunden.
Vecka 17 - 18
Matjorden har nu schaktats av på hela det nordliga området. Fram träder bilden av en järnåldersbebyggelse som legat på en mindre höjdsträckning i området i flera husgenerationer, inom perioden ett par hundra år före och ett par hundra år efter år 0. Spåren av ytterligare tre tydliga järnåldershus har framkommit, så totalt har vi fem huslämningar från perioden. Det ena var känt sedan förundersökningen och har visat sig vara kortare än vi först trodde. Två av husen har varit ca 25 meter långa, medan ett mindre hus endast är bevarat till ca 13 meter. Husen har varit byggda i en så kallad treskeppig konstruktion, med dubbla takbärande stolpar som lämnar ett öppet mittparti i husets mitt, och två sidoskepp innanför de tätt stående stolparna i väggarna. En viss rumsindelning, möjligen för olika typer av aktiviteter, går att ana i ett par av husen. En grupp brunnar där man kan ha hämtat sitt vatten har legat ca 40 meter nordost om husen och en brunn låg söder om husen. En grav som förmodligen kan dateras till den period av stenåldern som kallas mellanneolitikum visade sig inte ha några andra gravar i närheten. Vi har också påbörjat matjordsavbaningen i det större södra delområdet där vi förväntar oss hitta lämningar av en bebyggelse från yngre stenålder. Dessa förväntningar har infriats i och med att mängder av stolphål efter byggnader och konstruktioner framkommer under matjorden. Flera hus från senneolitikum, dvs. den yngre delen av stenåldern, men även något från järnålder går att urskilja bland stolphålen, och eventuellt en större hägnad som kan vara neolitisk. 
Ett stolphål från ett av de senneolitiska husen har undersökts.
Vecka 15 - 16
Undersökningen börjar med att vi tar bort matjorden i området med hjälp av grävmaskin. Under matjorden framträder en del av de nedgrävningar som gjorts under historiens gång. Undersökningen vid Dösemarken är uppdelad i flera delområden och under de två första veckorna av undersökningen har vi schaktat bort matjorden inom ett mindre delområde i sydost där två järnåldershus framkom, utöver ett som var känt sedan förundersökningen. Vi har också schaktat bort matjord i det större, nordliga området. Där har vi fått fram två större järnålderhus, det ena är bevarat till 23 meter och det andra till 34 meters längd. De kan vara två generationer av ett hus på en gård som låg här under århundradena kring Kristi födelse. Vid det längsta huset låg de två grophusen som nämnts tidigare. Ett större gropsystem ligger drygt 30 meter väster ut. Där har man förmodligen hämtat lera för att klina husens väggar. De lite otydligare lämningarna av ett mindre hus som kan vara betydligt äldre hittades också på platsen. Kanske kan det dateras till den sena delen av stenåldern och skulle i så fall kunna kopplas till lämningarna som ligger inom vårt södra delområde. 
Inmätning av järnåldershusens läge på det nordliga delområdet.
|