Dagbok från Herrestorp
|
Vecka 35
Den avslutande veckans gravgrävning gav en del spännande fynd. Bilderna nedan visar en av gravarna. Här hade två individer gravlagts bredvid varandra i gravens västra halva. Endast tänderna och en del färgningar efter övriga skelettdelar fanns kvar (se närbild). Gravgåvor i form av en flintdolk och en flintskrapa hittades här. 
Till vänster i bild anas tänder från två individer. Flintdolken har troligen suttit i ett bälte eller lagts på en av individernas höft eller mage.
Närbild på tänderna i graven.
I gravens östra del låg ytterligare en individ. Här hade ett skifferhänge lagts ned som gravgåva. Den andra graven (tredje totalt på platsen) innehöll skelettdelar av minst tre individer. I gravens södra del låg skelettet efter en vuxen samt tänder från ett barn.
I gravens norra del låg ytterligare en individ i utsträckt ryggläge. När den här personen skulle begravas har man stött på en äldre grav. För att göra plats har man flyttat undan ben från den äldre graven och återbegravt dessa i den nya graven. Lårbenen låg upplagda på överkroppen (foto nedan). 
Vid begravningen av individen i bildens nedre del har ben från individen i bildens övre del flyttats undan.
Vecka 30-34
Undersökningen av den västra ytan med de tidigneolitiska lämningarna är avslutad. Resultaten är delvis oväntade. Vi har undersökt flera gropar med rikligt med fynd, helt enligt plan, men vi har också i stor utsträckning kunnat undersöka stolpkonstruktioner. Flera av dem verkar vara rester efter hyddor med tillhörande aktivitetsområde. Vi har även en del mindre stolpkonstruktioner som omgärdar gropar (bild 1). Dessa påminner om s.k. ”timber-circles”, en slags konstruktioner som tolkas i rituella banor, även om de framstå som små i jämförelse. 
Bild 1. Tidigneolitisk stolpkonstruktion som omgärdar en grop. De röda pinnarna markerar stolphålen.
På den östra ytan har vi i stort avslutat undersökningen av järnåldersgårdarna. Vi har lämningar efter flera gårdar på platsen. Groparna innehöll tämligen begränsat med fynd med ett undantag. I en större grop (bild 2) hittade vi rikliga mängder keramik samt fyra-fem stora delar av vad som i nuläget tolkas som deglar. Vi har även en del slagg från gropen. Det verkar alltså ha skett metallhantverk på platsen. Den närmare dateringen återstår fortfarande att fastställa.
Bild 2. Gropen innehöll stora mängder keramik, men även deglar och slagg från någon form av metallhantverk.
Bonus på den östra ytan är tre stenpackningar som vi undersöker för närvarande. I en av dem har det kommit tänder från åtminstone två individer. Dessutom hittade vi en flintdolk invid en av tandansamlingarna (bild 3). Graven dateras därmed till senneolitikum (ca 2000 f.Kr.). Sannolikt är även de båda återstående gravarna från denna period, men det återstår att reda ut. Vi kommer att ägna återstoden av fälttiden åt att undersöka dessa gravar.
Bild 3. Tänder och flintdolk från en av de senneolitiska gravarna.
Den siste augusti packar vi ihop och rapportarbetet tar vid. Hittar vi några spännande fynd i de återstående gravarna återkommer vi med information här, i annat fall blir detta den sista uppdateringen från undersökningen i Herrestorp.
Vecka 28-29
Nu är schaktningen av de båda undersökningsytorna avslutad och vi kan koncenterar oss på att undersöka det som har framkommit. Bland annat har en lite speciell lämning från tidigneolitikum börjat rensas fram (se bild nedan). Som det ser ut i dagsläget är det en manslång stenpackning uppbyggd av mindre stenar i den ena delen, medan det i den andra framkommer mycket rikligt med slagen flinta. En stor del av flintan är bränd, vilket även en del av stenarna i stenpackningen är. Vad man har gjort på denna plats och varför man har anlagt stenpackningen, vet vi inte än. 
Stenpackningen från tidigneolitikum.
Överlag ger lämningarna från tidigneolitikum på det västra området ett varierat intryck med fyndrika gropar, stenpackningar och aktivitetsytor. Även på den östra ytan har några stenpackningar påträffats. I en av dem framkom delar av en kruka som har ställts ner i anslutning till stenarna. Troligen kan krukan dateras till äldre järnåldern.
Vi har även tittat på några av de större groparna som vi trodde kunde vara stukor från historisk tid. Det visade sig att de var ganska djupa och nedgrävda i lermorän. Någon av dem kan därför snarare ha grävts för att man behövde leran. I en av groparna kom dåligt bränt tegel, vilket visar att det kan ha funnits en lokal produktion av tegel i närheten. Vecka 26-27
Undersökningen av anläggningar på det västra området har påbörjats. Vi har rikligt med fynd i form av keramik och flinta från tidigneolitikum. Ett större lager har visat sig innehålla en härdrest kring vilket mycket av aktiviteterna tycks kretsa. Förutom keramik har vi hittat fem knackstenar i flinta i området kring härden. I närheten av lagret har vi undersökt vad som preliminärt kan tolkas som resterna efter en liten ugnskonstruktion (se bild). I botten av denna låg rester efter vad som tolkats vara lerskivor. 
Ugnskonstruktionen med omgivande pinnhål.
Större delen av det östra området har schaktats upp. Vi har fått fram rikligt med järnålderslämningar i form av husrester, gropar, härdar m.m. Närmast Herrestorps by har vi dessutom flera större gropar preliminärt tolkade som stukor från historisk tid.
Vecka 24-25
Stolphål, lagerrester och gropar från neolitikum Vi började schakten på det västra området där vi hittat rikligt med neolitiska lämningar. Vi har stolphål, lagerrester och gropar som ger ett helhetsintryck av varierad verksamhet på platsen. Bland annat har vi fått fram en mycket fyndrik grop som delundersöktes vid förundersökningen se bild). Den innehåller rikligt med keramik, sten, flinta, djurben och fyllningen är mycket sotig. Den östra ytan har metalldetekterats i sökande efter metallföremål från framför allt yngre järnålder. Bland annat har en del av en balansvåg från vikingatid hittats liksom ett par fibulor (dräktspännen) från folkvandringstid-vendeltid. 
Fyndrik grop från tidigneolitikum som delundersöktes vid förundersökningen.
Vid metalldetekteringen påträffades ett par bronssmältor och i kulturlagret har flera gjutformar hittats, vilket visar att det förekommit bronshantverk på platsen. Vi har också försökt lokalisera mer exakt var inom undersökningsområdet man utövade hantverket.
|