Blogg: Pilbladet, Södra Sallerup
|
Vecka 25 - sista blogginlägget från Pilbladet
Nu har vi kommit till grävningens slut. Det har varit tre fantastiska och lärorika månader då vi fått möjlighet att undersöka de neolitiska flintgruvorna. 
Undersökningsområdet är helt förändrat. Nu är ytan helt sönderbruten av schakt och dumphögar där vi har grävt med maskinen i de djupa gruvorna.
Det har varit en ovanlig grävning på så sätt att prioriteringen mellan olika arbetsmoment sett lite annorlunda ut mot en ”vanlig” grävning här i fullåkerslandskapet. Vanligen ligger fokus på handgrävning av anläggningar, medan vi här har haft stor fokus på plandokumentation och sedan maskinsnittning. Den noggranna plandokumentationen föregicks av tidskrävande handrensning av hela området, men det har vi igen nu när vi har mycket bra georefererade foton på hela gruvområdet som kan fungera som en bakgrund till digitala inmätningar och digitaliserade handritningar.
Vi har ändå grävt en hel del för hand, främst i de grundare lagren i gruvorna och andra, grunda anläggningar, men på grund av gruvornas djup har vi till största delen grävt dem med grävmaskin. Många gruvor har varit 4 meter djupa och mer. Vi kan se att de ursprungliga nedgrävningarna i många fall har lodräta nedgrävningskanter, så det måste ha varit både trångt och mörkt och lite klaustrofobiskt därnere i gruvan. Vi hoppades hitta några kvarlämnade grävredskap längst ner i gruvorna, men det har varit väldigt lite sådana fynd. De flesta fynd finns i den övre delen av gruvfyllningen men i några fall har vi träffat på lager längre ner med slagen flinta. Negativa avtryck av ett par träpinnar har vi också hittat. Ofta kan det vara svårt att se vad som är naturligt och vad som är påverkat av människor. För det första består marken av både lera och krita i olika lager, som inte är horisontella, utan snarare lutar åt nordost. För det andra består fyllningarna i gruvorna också av både lera och krita. Detta innebär att det ibland kan vara svårt att se vad som är vad i profilerna. För det tredje har inlandsisen ställt till med oreda i marklagren. Flera framryckningar av isen med avsmältning däremellan har skapat olika lager av moränlera med sand däremellan med små linser av lera som kan både ha böjts eller brutits av eller knycklats till av tryck från senare isframryckning. Strömmande vatten från den smältande isen har också rört till det genom att bryta vissa tidigare lager och tillföra nya lager. Det har varit en utmaning att förstå vad som är påverkat av isen/vattnet och vad som kan ha grävts av människor, men med lite hjälp av geologer tycker vi oss nu ha rett ut vad som är vad. På det hela taget har det varit en mycket rolig och intressant men utmanande grävning, och tack vare ett riktigt bra personalgäng har det gått som planerat, trots att tidsplanen varit pressad emellanåt. Så tack alla som deltagit! 
Personlastyrkan på Pilbladet. Översta raden från vänster: Olof Siljedahl (praktikant), Andreas Svensson, Karina Hammarstrand Dehman, Elisabeth Rudebeck, Fredrik Larsson. Nedre raden: Anders Gutehall, Christoffer Hagberg, Åsa Berggren.
Vecka 23-24
De senaste veckorna har vi schaktat profilschakt genom gruv- och dagbrottsområdet. Det är nu vi ska försöka pussla ihop det vi sett i ytan med de nedgrävningar vi ser i profilschakten. I vissa fall har det stämt väl överens och en djup nedgrävning har visat sig direkt under det vi tolkat som gruvans begränsning. I andra fall har det varit mer komplicerat och vad vi trott var en nedgrävning har visat sig vara tre gruvor, och även där vi trott att markytan inte var genomgrävd så har det funnits djupa gruvor där under. Det senare gäller främst där det finns sand, som tycks ha överlagrat flera gruvor. Så schaktningen bjuder på en del överraskningar! Det tjocka kritlager som man velat komma åt med gruvorna ligger på olika nivåer under marken i området. I vissa fall på ca 3 meter, och i andra fall på en halvmeters djup. Det innebär att gruvornas djup också varierar men flera av gruvorna som vi undersökt är 3-4 meter djupa. I en av gruvväggarna bestående av hård krita fanns ett litet hålrum, troligen ett hål efter en träpinne som borrats in i gruvväggen för att hålla upp någon form av konstruktion, en upphängningsanordning eller liknande. Pinnen var inkörd ca 20 cm lodrätt in i kritväggen. Vi gjorde en avgjutning i hålet för att få fram pinnens form, och på avgjutningens yta kan man ana pinnens struktur. 
En flintgruva i genomskärning. Man ser tydligt fyllningen bestående av mörk lera i den vita kritan. Mätstocken som ligger horisontellt en bit ner i schaktet är 4 meter. Gruvan är här inte helt grävd till botten utan fortsätter ytterligare en bit ner i kritan. Foto: Andreas Svensson.
Gruvväggen bestående av krita, med ett litet hål, troligen efter en träpinne. Foto: Karina Hammarstrand Dehman.
Här är hålet efter träpinnen i genomskärning. Den har nått ca 20 cm in i gruvans vägg. Foto: Karina Hammarstrand Dehman.
Vecka 21-22
Den senaste tiden har vi ägnat åt att gräva de övre fyllningarna i gruvorna. De flesta gruvorna har fyllts igen ganska direkt efter att de använts, ofta med en blandning av krita och moränlera från nästa gruva som grävdes intill. I en del gruvor har man sedan dumpat en del material, t.ex. avslagsmaterial från den första bearbetningen av flintknutorna man tagit upp, kasserade flintknutor som bedömts som dåliga pga sprickor eller liknande, eller sot och träkol och skörbrända stenar från någon eldplats. Efter detta kan fyllningen ändå ha sjunkit ihop och en svacka bildats där material sedan samlats under en längre period. Dessa sättningslager har alltså ofta ett kronologiskt blandat material. Bland annat har vi hittat keramikskärvor från brons- och äldre järnålder i dem. 
Schaktning genom gruvorna. Andreas och Elisabeth rensar fram konturerna av en fyndrik gruva med sotiga kanter. Foto: Christoffer Hagberg.
Vi har också börjat dra djupa schakt genom gruvområdet för att se gruvorna i genomskärning. Det gäller att se skillnad på den naturliga blandning av moränlera och kritlager som inlandsisen en gång lämnade efter sig och de nedgrävningar man gjort som ofta ligger i varandra och har fyllts igen med samma material man just tagit upp. Inte så lätt att se skillnad alla gånger! Än så länge har vi identifierat ett flertal nedgrävningar.
Vi har även fått området fotograferat från hög höjd med hjälp av en drönare som flög över hela området. Den fotograferade hela området och från dessa foton kan vi få både ortofoton och en 3D-modell över hela området. En terrängmodell över området nu när vi schaktat bort alla eroderade lager från sluttningen visar hur topografin kan ha sett ut när gruvorna var i bruk. Helt klart var den topografiska variationen större då, innan århundraden av jordbruk slätat ut höjdskillnaderna i landskapet. 
Drönaren på sin uppskjutningsramp vid kanten på utgrävningsområdet. Foto: Christoffer Hagberg.
Vecka 19-20
Det har varit ett par händelserika veckor här på Pilbladet. Förra veckan avslutade vi undersökningen av kolluvielagren på östra delen av området. Den här veckan har vi schaktat bort dessa lager, så området ser ganska annorlunda ut nu. Under schaktningen har vi kunna avgränsa de lager vi sett i provrutorna vi grävt och vi har identifierat ett antal anläggningar i och under lagren. Överst i sluttningen under lagren låg ytterligare några gruvor men längre ner i backen finns anläggningar av annan karaktär, möjligen boplatslämningar, kanske någon hyddlämning, några härdar etc. Längst ner är spåren påverkade och möjligen även skapade av att området varit vattenpåverkat. Det har funnits ett vattendrag här och området har säkert varit vattensjukt i omgångar. Bland annat har vi träffat på en större fördjupning med mycket välbevarat organiskt material i det vattenpåverkade området. Det är inte färdigundersökt i skrivande stund, och vi tvekar mellan tolkningen att det är en grävd brunn/vattenhål eller om det är själva bäckfåran vi träffat på. Pinnar och grenar ligger huller om buller de vattenpåverkade lagren, men även en bearbetad träpinne som spetsats till i ändarna. Horn, kanske från kronhjort, och lite annat ben och slagen flinta finns också där. 
Provtagning i våtmark. Det var trögt att få ner borren i de tjocka torvlagren. Alla hjälper till, även vår dumperförare Anders! Foto: Åsa Berggren.
Vi har också genomfört en lyckad provborrning efter material för pollenanalys i en tidigare våtmark i grävningens närhet. Våtmarkslagren var över 4 meter djupa och vi fick med oss både gyttja och torv i borrkärnorna. Mycket av detta material är bildat tidigt, från slutet av istiden och framåt till och med mesolitikum, vilket är mycket tidigare än då flintgruvorna var i bruk. Men vi hoppas att den översta delen av torven kan dateras till tidigneolitikum. Det är ju perioden från slutet av mesolitikum och till och med tidigneolitikum som är intressant för våra frågeställningar.
Borrkärna med både gyttja och torv! Foto: Åsa Berggren.
Vi har också haft en lyckad och välbesökt temakväll här om flinta, då vår tidigare kollega Anders Högberg kom hit och pratade om flintanvändning och även visade flintslagning för allmänheten.
Anders Högberg förevisar hur man kan slå flinta under en arkeologiafton. Foto: Christoffer Hagberg.
Vecka 16-18
Nu har vi kommit en bra bit in i årets grävsäsong och undersökningen här på Pilbladet. De senaste veckorna har vi ägnat mycket tid åt handrensning och plandokumentation av gruv- och dagbrottsområdet. Kombinationen av den digitala inmätningen av de stora dragen och handritningen av nyanserna i lagren verkar ha fungera bra. De båda dokumentationssätten kompletterar varandra och läggs ihop i Intrasis (digitalt dokumentationsprogram för arkeologi) till en helhet. Det har varit ganska tidskrävande, framförallt att handrensa hela området. Det ser dock lovande ut, vi har nog upp mot 30-40 dagbrotts- och gruvgropar inom den västliga ytan. 
Fredrik Larsson, Christoffer Hagberg och Andreas Svensson rensar sista hörnet av gruvområdet.
Vi har nu kommit ordentligt igång att undersöka de lager som ligger i backen ner mot den tidigare vårmarken. Lagren är upp till drygt en meter tjocka och består av blandade matjords- och markhorisonter och kulturlager. När vi är klara med rutgrävningen ska lagren schaktas bort. Vi misstänker att det finns ytterligare anläggningar under lagren, möjligen några fler flintgruvor eller -dagbrott.
Vårt pedagogiska program har startat den här veckan och flera skolklasser har varit här och fått prova på att gräva. Skolbarnen har grävt fram en hel del flintföremål, bland annat en flintyxa. 
Jakob Resk och Raymond Adjei från tredje klass på Högaholmskolan har hittat en flintyxa!
Vecka 14-15 – Grävningen i Pilbladet är igång!
Södra Sallerup är sedan tidigare känt för sina neolitiska flintgruvor och vi har nu fått möjlighet att undersöka en liten del av detta område. Utgrävningen i kvarteret Pilbladet har pågått i två veckor och vi har under denna tid hunnit schakta bort matjorden över undersökningsytan och påbörjat plandokumentation av alla lämningarna. Förundersökningen som genomfördes för något år sedan visade att vi skulle hitta ett område med flintgruvor och ett område längre ner i backen med eroderade jordlager. Och det var precis vad som framkom under matjorden. 
Matjorden över den vita kritan som fyller många av flintgruvorna schaktas bort. Andreas Svensson kollar grävskopan och Fredrik Larsson rensar i bakgrunden. Foto: Åsa Berggren.
Spår av tidiga kontakter?
Vi har börjat undersöka de eroderade jordlagren genom att gräva jämnt spridda kvadratmeterrutor, men än har vi inte hunnit så långt. Lagren består av jord som eroderat från högre upp i sluttningen och är därför kronologiskt blandade, men är intressanta eftersom förundersökningen visade att det fanns förkolnad säd med mycket tidig datering i ett av lagren. Mycket tidig innebär i detta sammanhang mesolitisk tid, dvs. före tiden då jordbruk infördes i Skandinavien. Möjligen kan förekomsten av säd här innebära kontakt mellan den lokala jägar-/samlarbefolkningen och jordbrukande bönder från kontinenten under denna tid. Vi undersöker nu lagren för att få fram mer information om dessa tidiga eventuella kontakter. Gruvor, dagbrott och jordbruk Den mesta tiden den här veckan har gått åt till att handrensa gruv- och dagbrottsområdet. Det är ett större område med både sammanhängande och friliggande gropar som grävts på platsen, förmodligen under tidigneolitikum. Dessa gropar grävdes för att komma åt de lager av krita där det ligger flintknutor som här finns strax under moränleran. Det var denna flinta man ville åt för att kunna tillverka redskap. Man har brutit flinta ur kritan här från tidigaste neolitikum. Frågan är om det fanns någon koppling mellan flintan som resurs och införandet av jordbruket här i området? Dokumentation Vi dokumenterar det mycket komplexa gruvområdet med en kombination av digital inmätning och handritning. Vi har även fotograferat gruvorna från hög höjd för att kunna sätta samman bilderna till ett stort rektifierat ortofoto. Vi återkommer kanske med ett sådant foto så småningom. 
Anders Gutehall fotograferar området med flintgruvor.
Foto: Åsa Berggren.
|
Snabblänkar:
|