Dagbok från Yngsjö
Vecka 40-41 – Sista inlägget från grävningen
Undersökningen i Yngsjö går nu in i sitt slutskede. I huset som omnämnts tidigare påträffades ett så kallat husoffer i ett av de stolphål där de takbärande stolparna har stått. Ett lerkärl hade lagts ner i stolphålet efter att huset hade rivits. Det är ganska vanligt att hitta lerkärl som deponerats på detta sätt i bronsåldershus. Efter att kvarvarande kulturlager undersökts identifierade vi ytterligare minst två långhus av samma typ. Ugnar och härdar var inte lika välbevarade som i det första huset som undersöktes, men i gengäld hittades gott om keramik och annat avfall i anslutning till väggen i ett av husen. Totalt har tre välbevarade hus undersökts.
Undersökning av härdar, kokgropar och de stora gropar som ligger både i anslutning till husen och längre åt norr har påbörjats och ytterligare ett fragment av en gjutform hittades i en grop. Arbetet kommer under den sista veckan att koncentreras till gropar och härdar.
Skolklasser har fått lära sig arkeologi
Under hela undersökningen har vi haft besök av 24 skolklasser från årskurs 4 (ca 580 elever och ett 40-tal lärare) som har fått prova på arkeologi. I sol och regn har de muntrat upp stämningen på grävplatsen, under ledning av Elisabeth Ekstam och Helén Lilja från Regionmuseet i Kristianstad. Vi hoppas att alla elever som har varit här har uppskattat jord under naglarna lika mycket som vi har uppskattat deras besök. Bearbetning, analyser och rapportarbete Efter det att undersökningen avslutats påbörjas bearbetning och analyser samt rapportförfattande. Ett arbete som kommer att pågå under vintern. Resultaten från undersökningen kommer att publiceras här på hemsidan under länken Rapporter. Vi tackar Yngsjöborna för det stora intresse som visats för vårt arbete och för dess resultat. Anders Edring, Projektledare Vecka 38-39
Nu är vi klara med undersökningen av kulturlagret och vi har börjat bana av de återstående delarna med maskin. Inom ett parti var kulturlagret ca 40 centimeter tjockt. För att underlätta för metalldetekteringen togs därför ca 20 centimeter av lagret bort först. Ett par bronssmältor hittades med metalldetektor och vi kunde även se att det fanns spår av stolphål som skar kulturlagret. När vi rensat området för hand kunde vi konstatera att det fanns ett hus på platsen som var yngre än delar av kulturlagret. Huset var ca 17 meter långt och ca 7 meter brett. Vid båda långsidorna fanns spår efter ingångar i form av två indragna stolpar.
I den västra delen (centralt placerad i byggnaden) fanns en ansamling med eldpåverkad lera som vid undersökning visade sig vara resterna efter en ugn. Strax väster om huset finns en mängd stolphål och i detta område finns ytterligare minst ett hus. Det finns tecken som tyder på att det kan ha funnits flera generationer av hus i denna del av undersökningsområdet.
Norr och öster om husen finns små pinnhål som bildar rader, vilka kan vara rester efter hägnader. Här finns också gropar och härdar. Vid undersökning av en av dessa gropar hittades en del av en gjutform av lera – ytterligare en indikation på att det förekommit bronshantverk på boplatsen. Under de två veckor som återstår innan undersökningen avslutas i mitten av oktober, kommer vi att undersöka gropar och härdar samt fastställa hur många hus det funnits på platsen och hur dessa har sett ut . Vecka 36-37
Under de gångna veckorna har vi arbetat med att undersöka kulturlager och det har gett ett stort fyndmaterial av keramik och flinta. Keramiken tillhör perioden yngre bronsålder/äldre järnålder (1100 f.Kr. - 550 e.Kr.). Vid metalldetekteringen påträffades ett par bronssmältor och i kulturlagret har flera gjutformar hittats, vilket visar att det förekommit bronshantverk på platsen. Vi har också försökt lokalisera mer exakt var inom undersökningsområdet man utövade hantverket.
Förutom spår av hantverk har vi även påträffat spår av årder i och under kulturlagret. Att det förekommer årderspår visar att området odlats under förhistorisk tid. I takt med att kulturlagret undersökts har det även framkommit rader av stolphål, som troligen är rester efter stolpburna hus. Att undersöka kulturlager inom dessa byggnader är en viktig del av undersökningen. Exakt hur många hus det funnits i området och hur de har sett ut kommer att visa sig under de närmsta veckorna, när de återstående delarna av kulturlagret tas bort.
Vi har även tagit prover inför så kallad OSL-datering (en optisk dateringsmetod för att avgöra när ett jordlager senast var utsatt för solljus). Denna dateringsmetod skall på försök användas för att bland annat datera de vagnsspår som finns inom området och för att datera när området översandades med flygsand.
Vecka 34-35
Schaktning av de tjocka flygsandslagren inom de två undersökningsytorna har nu avslutats. Kulturlager och anläggningar framträdde tydligt. I ytan på kulturlagret syntes flera hjulspår efter vagnar som har korsat området i nordsydlig riktning. Axelbredden på vagnarna har varit drygt en meter. Troligen färdades man i området under yngre järnålder eller medeltid. Undersökningen av kulturlagret har påbörjats och vi har hittat fynd av keramik, flinta och ben. Vi har även hittat ett bronsbleck och vid metalldetektering påträffades flera metaller, bland annat ett par smältor från bronsgjutning. Även en så kallad dubbelknapp hittades i kulturlagret. Under kulturlagret påträffades även spår efter odling i form av mycket tydliga årderspår.
|