Undersökningar » Contregarde 2020
Contregarden – en fästningsvall friläggs
|
Det är mycket som händer i norra delen av Kristianstads historiska stadsområde just nu. Den som kommer med pendeltåget eller kör längs Vattentornsvägen kan inte undgå att se hur där rivs och grävs. Den tidigare godsstationen är snart ett minne blott – istället kommer nya Rättscentrum att uppföras på den vidsträckta tomten. På andra sidan gatan förbereds för nya bostadshus; olika led i den plan kommunen har för att revitalisera innerstadens hittills mest åsidosatta område.
Men under marken finns också spår från Kristianstads långvariga förflutna som fästningsstad. Just där regionbussarna har haft sin uppställningsplats ligger lämningarna efter vad som på fackspråk benämns en Contregarde. Det har varit en vinklad vallanläggning, uppförd i samband med att stadsbefästningarna utvidgades och moderniserades på 1750-talet. På båda sidor omgiven av vallgravar innebar contregarden en anpassning till de allt längre skottvidder som belägringsartilleriet hade fått. Den kom att existera i ungefär ett sekel; när fästningen lades ner efter beslut i Riksdagen år 1847 påbörjades raseringen av alla de vallar och gravar som omgav stadsområdet. Istället kom platsen att tas i anspråk av järnvägen som behövde utrymme för rangering och godshantering. En talande bild av de nya tider som stundade! Det omfattande kartmaterial över fästningsstaden som militären utarbetat genom åren finns idag tillgängligt på Krigsarkivet. Vi arkeologer visste vad som funnits på blivande Rättscentrums plats. Men vad hade bevarats? Frågan kunde delvis besvaras genom den kartering med georadar som genomfördes i mars 2020 (läs mer). De ekon som då registrerades gav en entydig bild – de undre delarna av contregarden låg ännu kvar liksom stora delar av vallgravarna. Av den anledningen kommer Sydsvensk Arkeologi att genomföra en förundersökning under hösten. Genom att öppna schakt med grävmaskin kommer vi att frilägga delar av den försvunna vallanläggningen. Syftet är att bättre kunna förstå hur man på 1700-talet genomförde byggprojekt av den omfattning som fästningen Kristianstad utgjorde. Och – har man verkligen genomfört allt som rapporterades in till myndigheterna i Stockholm? Byggfusk är ju inte precis någon ny företeelse… Arbetet har faktiskt redan påbörjats, om än i liten skala. Vi har medverkat när WSPs specialister genomfört sina borrningar för miljöprovtagning. Men vår uppgift har inte varit att bestämma hur pass kontaminerad marken är, utan att istället jämföra georadarns bild med de lager som skruvborren hämtat upp. Och hittills verkar allt stämma – vallens lera finns där den skall vara liksom gyttjan på botten av den forna vallgraven… Vi kommer att rapportera om resultaten från förundersökningen på vår blogg och FB-sida! 
Borrning för miljöprover – och arkeologi – på gamla godsstationens område.
|
Fästningsstaden Kristianstad i fullt utbyggt skick mot slutet av 1700-talet.
Georadarbilden av vår contregarde inlagd på 1766 års karta över befästningarna.
En meter fästningshistoria. Överst raseringsmassor, utschaktade från fästningsvallen. Därunder gyttja som bildats i botten av den öppna vallgraven. Underst naturlig ren grå lera.
|