Forskningsprojekt » Fästningsstaden Kristianstad
Fästningsstaden Kristianstad
|
År 2014 firade Kristianstad sitt 400-års jubileum. De första 44 åren som en del av det danska riket, en modern och starkt befäst stad tänkt att fungera som ett lås invid den utsatta riksgränsen. Efter Roskildefreden förvandlad till en viktig garnisonsstad i det nu svenska Skåne; en omstridd plats under de konflikter som kom att följa. Men den nya stad som kung Christian IV år 1614 lät staka ut på Allön vid Helge å har överlevt alla prövningar och med åren visat sig bli en framgångsrik centralort för regionen.
Vid sin tillkomst var Kristianstad ett närmast unikt, storslaget och i många avseenden kostsamt projekt. Platsen var utvald utifrån strikt militärstrategiska hänsyn, ett läge där både land- och vattenvägar kunde kontrolleras och där sjöar och vidsträckta våtmarker erbjöd en vidsträckt första försvarslinje. Dess lämplighet som bosättning kunde däremot ifrågasättas; där hade de nu uppgivna städerna Vä och Åhus erbjudit betydligt bättre förutsättningar för invånarna. Men det kungliga beslutet var taget och kunde inte ändras. På Allön med omgivande sankängar och kärr kunde en ny stadsplan läggas ut precis så som man önskade, utan att man behövde ta hänsyn till äldre stadsbebyggelse. Över en yta på drygt 700 x 300 m skedde omfattande utfyllnadsarbeten innan gator, torg och bebyggelse kunde komma på plats. Utanför det egentliga stadsområdet restes höga befästningsvallar med tio framskjutna bastioner och två stadsportar, allt omgivet av breda vallgravar. Genom att börja bygga på jungfrulig mark kunde renässansens dröm om en idealstad förverkligas i Kristianstad. Här förenades två viktiga aspekter; den strikt regelbundna stadsplanen och de starka befästningarna; allt uppfört enligt modernaste principer. Det nederländska befästningssystemet byggde på att man utnyttjade vattenhinder som t.ex. åar, våtmarker och grävda vallgravar för att skapa så stort avstånd som möjligt till en angripare. Stadslivet försiggick på de kvadratiska torgen, längs de raka gatorna och i borgarhusen i de jämna, rektangulära kvarteren. Men samtidigt var överhetens och militärens närvaro alltid högst påtaglig i fästningsstaden, såväl under den danska som den svenska tiden. Efterhand blev Christian IV:s stadbefästningar omoderna. De beskrevs som otillräckliga och stadda i förfall av 1724 års fästningskommission, men då ett nytt försvarsbeslut togs av Riksdagen år 1748 beslöts att Kristianstad och Landskrona skulle bli centrala stödjepunkter vid försvaret av Skåne. En omfattande modernisering och utbyggnad av stadsbefästningarna påbörjades och fortgick under 1700-talets andra hälft. När arbetet avstannade för att senare läggas ner hade de norra och södra sidornas befästningar omgestaltats i grunden. Men längs stadens mindre utsatta långsidor hade i stort sett de ursprungliga danska verken bibehållits. En sista fas av reparationer och iordningsställande skedde i samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet, men det slutgiltiga beslutet om fästningens nedläggning kom år 1847. Därefter inleddes ett långdraget raseringsarbete som efterhand förvandlade staden bakom vallarna till dagens öppna stadsrum. Idag är det framför allt systemet av kanaler kring stadens centrala delar, lämningar efter de forna vallgravarna, som påminner om Kristianstads förflutna som en starkt befäst garnisonsstad. I nordöstra hörnet av stadsområdet finner man den på 1990-talet rekonstruerade bastion Konungen vars jordvallar och utplacerade kanoner ger en bild av hur fästningen en gång upplevdes. Men det tydligaste historiska inslaget i stadsbilden utgörs givetvis av den storslagna Heliga Trefaldighetskyrkan, ett av den danska renässansarkitekturens verkliga mästerverk. Den uppmärksamme besökaren kan dessutom lägga märke till innerstadens regelbundna gatunät och de talrika äldre byggnader som överlevt i den historiska stadskärnan. Här kan man faktiskt förnimma en kontinuitet som sträcker sig ända tillbaka till grundläggningstidens 1600-tal. Men trots att renässansstaden Kristianstad utgör en på många sätt unik och viktig fornlämning har den fram till nu varit påfallande dåligt känd från ett arkeologiskt perspektiv. Den kunskap som tidigare har inhämtats i samband med olika utgrävningar runt om i staden kan i många avseenden beskrivas som bristfällig och svår att överblicka. Fram till 2010-talet var de flesta insatser av begränsad omfattning. Utrymme för övergripande tolkningar med utblickar saknades i stort sett. Detta faktum har vållat avsevärda problem för såväl de antikvariska myndigheterna som för forskarsamhället och den intresserade allmänheten. Även från kommunens sida efterfrågas denna typ av kunskap; en kännedom om stadsrummets historiska djup och hur dess lämningar skall kunna hanteras i planarbetet. För att svara upp till detta behov och skapa det kunskapsunderlag som så uppenbart har saknats för forskning och planering startades projekt Fästningsstaden Kristianstad. Initiativet kom ursprungligen från Ing-Marie Nilsson (1969–2016) och har fortsatts av oss i hennes anda. Syftet med arbetet är att sammanställa och utvärdera den arkeologiska information som finns om Kristianstad. Vad kan detta material berätta om livet i 1600- och 1700-talets fästningsstad? Och hur kan denna kunskap tas tillvara för att på bästa sätt utnyttjas i utvecklingen av dagens stadsrum? Hur kan bilden av Kristianstads komplexa och under långa tider konfliktpräglade förflutna spridas, utvecklas och fördjupas med hjälp av arkeologins resultat? Som ett första steg har en sammanställning i katalogform av samtliga de undersökningar som kommit att beröra lämningar efter Kristianstads befästningsverk under åren 1978 till 2018 genomförts. I rapporten finns även en genomgång av det rikhaltiga källmaterial i form av samtida kartor, ritningar, räkenskaper och årliga rapporter som idag förvaras på Krigsarkivet i Stockholm.
Under våren 2023 utkommer nästa del i arbetet, en genomgång och utvärdering av resultaten från undersökningarna av stadens befästningsverk. Här redovisas det aktuella kunskapsläget och den antikvariska situationen i stort tas upp till behandling. Vad finns bevarat? Och var kan dessa lämningar stå att finna? Hur har stadsbefästningarna hanterats antikvariskt hittills och vilka metoder har då utnyttjats? Vilken vetenskaplig potential har detta material? Vilka kunskapsluckor behöver fyllas? Och inte minst hur kan de hittills vunna resultaten användas i kunskapsförmedling och synliggörande i dagens stadsrum? I en planerad fortsättning avses den civila staden tas upp till behandling. Spåren efter bebyggelsen beskrivs och hur dessa speglar de förändringar som Kristianstad genomgått. Spåren av den materiella kulturen hos stadens invånare med de kontaktmönster som artefakter och ekofakter visar. Hälsa, ohälsa och livsvillkor i en garnisonsstad under såväl fred som perioder av konflikter. Det finns många områden där det arkeologiska material som nu ökar i omfattning år från år kan bidra till att utveckla och berika bilden av det förflutna. Projektet samfinansieras av Länsstyrelsen i Skåne och Sydsvensk Arkeologi. Verksamma inom projekt Fästningsstaden Kristianstad är/har varit Ing-Marie Nilsson, Anders Edring, Claes Pettersson, Therese Ohlsson, Fredrik G. Larsson och Sebastian Liahaugen. Mer läsning:
- Andersson, T. & Lindbom, G. 1976. Boken om Kristianstad. Stockholm. - Andersson, T. 1956. Kristianstads fästning under 1700-talet. I Föreningen Gamla Christianstad. Årsskrift 9. Kristianstad - Enghoff, K. 1914. Kristianstad 1614–1914. Historisk festskrift. Kristianstad. - Engkvist, S., Nilsson, I-M., Pettersson, C, 2014 A Tale of Two Cities. The Troubled Origins of City Fortresses on Both Sides of a Border. I Broberg & Nilsson (red.) City Fortresses in the Baltic Sea Region. Stockholm. - Friström; S. 1996 Fästningshistoria. Föreningen Gamla Christianstads årsbok 1996. Kristianstad. - Friström, S. 2007. Kristianstad. Christians stad. Del 2. Lönsboda - Rosenberg, B. 2006 Gamla Kristianstad och Åhus. Kristianstad. - Rosengren, P. 2017 Spåren av det förflutna. Militärstaden Kristianstad genom seklerna. Kristianstad. - von Kartaschew, K. 1994 Frihetstidens fästningskommissioner. Stockholm. |
Christian IV:s fästningsstad. Planen från 1614 i stort sett oförändrad år 1672.
Den utbyggda fästningen. Kristianstad år 1785.
Mur i bastion Arvprins Gustaf rensas fram sommaren 2018.
Hur murar grundlagts och byggts kring 1700-talets stad.
Kasematt i bastion Drottningen. Ett murat kanonvärn friläggs 2022.
Kasematten i bastion Drottningen. Fasadritning i Krigsarkivets samlingar.
Contregarden 2021. De bevarade nedre delarna av en vall i främsta försvarslinjen.
|
Vallens utsida, klädd med staplad grästorv.
|
Vattenriket Christianstad anno 1676. OBS - Norr är till höger i bild.
|