Fjärrvärme i Skjutsstallavägen, Kristianstad – schaktövervakning 2023

Norra delen av Kristianstads innerstad. Undersökningens plats i Skjutsstallavägen markerad med en röd linje.

​Att ”grävningen kommer att ske i tidigare uppgrävd gatumark” eller att ”rören skall läggas ned i gamla schakt” är vanligt återkommande formuleringar när ledningar skall skiftas ut. Och förstås är det med sanningen helt överensstämmande. Ända sedan man började förse de svenska städerna med fungerande V/A-nät och ledningar för gas, el, tele och idag bredband har gatorna grävts upp och återfyllts om och om igen. Men trots detta kan det ändå dölja sig viktig arkeologisk information där kulturlager och delar av konstruktioner råkat bli kvar, antingen som isolerade ”öar” i schakten eller som avläsbara sekvenser längs schaktkanterna.


Det sistnämnda var tillfället i det långa schakt där C4 Energi lade ner fjärrvärmerör i januari 2023. Platsen var det norra körfältet i Skjutsstallavägen, en oansenlig tvärgata mellan Norretullsvägen och Vattentornsvägen i Kristianstad. Arbetsområdet låg helt och hållet inom fornlämningen L1990:493 (stadbefästning), alltså de vid mitten av 1700-talet uppförda försvarsverk som omgivit staden. En snabb blick på de historiska kartorna visade att här tidigare funnits en förbindelseväg från stadsporten Norreport ut till den yttersta vallen, Contregarden som vi kunde undersöka sommaren 2021. Dessutom passerade vägen mellan den inre vallgraven och den södra änden på fältvallen. Här fanns goda möjligheter att stöta på spår från fästningstiden!

​
Tyvärr låg redan fjärrvärmerören på plats nere i schaktet när vi skulle genomföra vår dokumentation, men längs schaktets norra kant fanns den information vi sökte. Längst i öster syntes gamla markytor under sentida fyllningsmassor – här befann vi oss bakom fästningsvallarna. Därefter tog ett karaktäristiskt material vid; den grå, plastiska lera som är så typisk för 1700-talets fästningsvallar här i staden. En lera som hämtats upp från större djup när man grävt vallgravarna; den förekommer naturligt i området men skall inte påträffas på den här nivån. Leran var dels lagd ut över omtrampade marknivåer, arbetsytor från anläggningstiden. Dels över gamla växthorisonter, spår av den vegetation som funnits på platsen innan fästningen byggdes ut. För detta var lite av en överraskning – att påträffa naturbacken, alv i form av en fast och torr sandmorän så här pass långt mot norr i det gamla stadsområdet. På ett djup av mellan lite drygt 1 till 1,5 m under dagens markyta fann vi fast mark. 

Schaktet mot Vattentornsvägen i väster. Nya rättscentrums byggnader syns till höger i bild.

Ytor karterade med markradar 2016. Skjutsstallavägen mitt i bild, norr om vallgraven.

Markradarytor 2016 inlagda på 1766 års karta över stadsbefästningarna (jämför med figur 2) Notera fältvallens avslut norr om vallgraven och vägen som förbinder contregarden i nordväst med resten av befästningsverken.

Stensyll till byggnad uppförd under senare delen av 1800-talet.

Med varje undersökning som genomförs i den här delen av Kristianstad får vi en allt klarare bild av Allön – den halvö mellan sjöarna i Helge ås vattensystem som Christian IV en gång valde ut för sin nya stad. Tidigare har man antagit att fast mark främst fanns i området närmast Trefaldighetskyrkan och det stämmer säkert. Men idag ser vi att Allön varit betydligt större än så. Och det är inget oävet resultat av några kalla januaritimmars arbete i ett fjärrvärmeschakt intill Skjutsstallarna!
​

Området 1947. Pilen pekar mot den byggnad vars grund påträffades i januari 2023.

Grå valllera mitt i bild (lagrets avslutning mot öster). Vilar på matjord/ kulturlager ovanpå ett omtrampat konstruktionslager.

Sektion med plastisk (kladdig/vidhäftande) grå lera över en tunn, brun växthorisont på naturbacke; dvs. alv i form av fast, torr sandmorän.