Undersökningar » Gualöv AU2, 2021
1,6 hektar i Gualövs by – arkeologisk utredning steg 2
|
Gualövs by ligger i Bromölla kommun, precis söder om Ivösjön. Den är kanske mest känd för sin fina stenkyrka och dess välbevarade kalkmålningar. På triumfbågens insida finns två romanska stiftarbilder; porträtt som ovanligt nog är namngivna. De visar att byn har ingått i en aristokratisk miljö, sannolikt med kopplingar till de högsta skikten i det tidigmedeltida Danmark. Ett gods i Gualöv har legat mycket strategiskt till; invid en huvudväg som knutit samman nordöstra Skåne med Blekinge på samma sätt som E22 gör än idag.
I bytomtens sydöstra del genomfördes en arkeologisk utredning under tre oväntat fina novemberdagar denna regnets höst 2021. Anledningen var Bromölla kommuns planer på ny bostadsbebyggelse utanför själva huvudorten. På tomten norr om den nu aktuella ytan skedde utgrävningar för tio år sedan, varvid lämningar efter hus från både yngre järnålder och efterreformatorisk tid påträffades. Vid en kontroll av storskiftets lantmäterikartor stod det klart att två historiska gårdslägen borde finnas där våra schakt skulle dras. Så förhoppningarna var högt ställda redan från början. På den geometriska kartan från 1690 finns en glest liggande gårdsbebyggelse inom vad som då skrevs som ”Öster Toften”, till synes en inhägnad åkermark. På storskifteskartorna, upprättade ett drygt sekel senare, har båda de nu intressanta gårdarna – nr 18 syd och nr 19 – ett lite märkligt läge. De var då ordentligt indragna från landsvägen (bygatan) och hade var sin infartsväg; ett ovanligt drag i skånska byar. Vid den tidigare undersökningen år 2011 hade en 1600-talsbyggnad påträffats längre västerut, invid vägen. Så varför skilde just dessa båda gårdar ut sig från det gängse bebyggelsemönstret? För att säkert kunna avgränsa fornlämningsområdena inom fastigheten Gualöv 61:113 drog vi sammanlagt 21 schakt och täckte därmed in knappt 6 % av de 1,6 hektar som uppdraget omfattade. Totalt registrerades 219 olika anläggningar och lager där stolphål utgjorde den dominerande kategorin med 161 st. Tydliga rader av stolphål visar var långhus från yngre järnålder och tidig medeltid har stått. Men även brunnar, härdar och vad som kan vara grophus fyller ut bilden av gårdsmiljöer i vad som får antas vara det äldsta Gualöv. De fynd som gjordes stärker dateringen med ett litet spänne av urnestyp som det kanske roligaste i samlingen. När det gäller de historiskt kända gårdslägena förefaller lämningarna efter den norra gården, nr 18 i byn, att ha blivit nästan helt bortschaktade i sen tid. Men desto mer fanns kvar av dess granne i söder, gård 19. Här hittade vi lager och anläggningar inom läget för den bebyggelse som syns på 1798 års karta, men också en äldre föregångare som legat helt ute vid bygatan. Varför man valt att flytta sina längor längre in i vången och när detta har skett blir en fråga som kommande undersökningar får ta sig an. Resultaten från vår utredning visar hur omflyttningar av gårdslägen skett i minst tre steg. Från en bebyggelse med långhus under yngre järnålder/ tidig medeltid belägen i det på 1700-talet obebyggda partiet mellan gård 18 och 19 till en ny placering vid landsvägen (bygatan). Där har en gård legat under efterreformatorisk tid, möjligen även under medeltid. Till sist byggs så de längor som i detalj avbildas på enskifteskartan år 1815. Möjligen kan man se liknande förflyttningar även för den norra gården, nr 18, om de huslämningar som dokumenterades 2011 tillhört denna enhet och dess föregångare. 
Urnesspänne, påträffat vid metalldetektering i bytomten 2021.
|
Utredningsområdet 2021 i Gualövs bytomt. Tio år tidigare genomfördes en utgrävning på tomten norr om vår yta, där radhusen står idag.
Gualöv enligt den geometriska kartan från 1690. Utredningen berörde gårdarna 18 och 19 i den sydöstra delen av byn, belägna inom vad som betecknas som Öster Toften.
Gualöv på storskifteskartan från 1798. De vid utredningen berörda gårdarna är nr 18 (syd) respektive nr 19. Notera hur dessa gårdslägen ligger indragna från vägen (bygatan)!
Den före detta jordgubbsodlingen hade legat i träda en tid. Schaktning vid läget för gård 18.
|
Utredningen 2021 och undersökningen 2011 inlagda i ett ortofoto tillsammans med läget för bebyggelsen på gårdarna 18 och 19 enligt enskifteskartan från 1815.
|
En tydlig stolphålsrad och en förmodad väggränna. Fredrik Larsson mäter in anläggningar med GPS.
|
Rad av stolphål i schakt AS 2450. Två av anläggningarna uppmättes till ett djup av omkring 25 cm vid sondning.
|