Undersökningar » Hammarshus 2010
Arkeologisk undersökning vid Hammarshus 2010
2010 års undersökning vid Hammarshus är avslutad, men nya arkeologiska utgrävningar har genomförts under våren 2011.
Mer om 2011 års undersökning här » Vid Hammarshus strax utanför Kristianstad har Sydsvensk Arkeologi AB undersökten boplats från bronsålder och äldre järnålder (1800–500 f.Kr.). Här har vi påträffat omfattande spår av boplatsaktiviteter i form av eldstäder och gropar samt fyndrika kulturlager som innehåller flinta, ben och keramik.
Kulturlagren har uppstått då de människor som levde här för 2000–3000 år sedan slängde sitt avfall bakom husknuten. En anledning till att kulturlager påträffats här, men inte på så många andra platser i regionen, kan vara att boplatsen vid Hammar kännetecknas av stor stabilitet – det vill säga att området till skillnad mot många andra platser utnyttjats kontinuerligt under lång tid. På så vis har avfallet hopats på samma plats under generation efter generation vilket resulterat i 20–40 cm tjocka lager med fragmenterade föremål och ben samt sot, kol och eldpåverkade stenar från eldstäder. Utgrävningen har pågått sedan den 20 september och vi är klara med schaktningarna. På den avbanade ytan finns utöver kulturlagret också några hus som vi preliminärt har daterat till järnålder. Dessa ligger i den östra delen av området och kan inte kopplas samman med kulturlagret. I de sökschakt vi dragit genom kulturlagret har vi funnit koncentrationer av stolphål - alltså spår efter stolpar som ingått i huskonstruktioner. Därför tror vi att det med stor sannolikhet stått hus även här. Vi kan också konstatera att de delar av kulturlagret som innehåller mest fynd ligger utanför de områden där vi tror att husen ligger. Detta tyder på någon form av organiserad avfallshantering inom boplatsen. Vi har hittat flera intressanta fynd i kulturlagret. Mest överraskande var en liten men mycket fint bearbetad pilspets av flinta. Pilspetsens form är ovanlig och det är relativt sällan man träffar på sådana vid arkeologiska utgrävningar i Skåne. Däremot förekommer den rikligt i Västeuropa där den förknippas med den så kallade Klockbägarkulturen som existerade under det tredje årtusendet före Kristi födelse. Bland flintmaterialet finns även enstaka fynd från jägarstenålder (mesolitikum). De skiljer sig från den övriga flintan genom att vara brunpatinerade. Patineringen är ett resultat av att de påverkats av vatten då havets nivå fluktuerat under loppet av stenåldern. Inför utgrävningen hade vi utifrån tidigare undersökningsresultat formulerat hypotesen att man tillverkat lövknivar på platsen. Glädjande nog har vi också funnit spår av lövknivstillverkning i Hammar. Ordet lövkniv är missvisande eftersom analyser har kunnat belägga att redskapen inte använts till att skära löv utan att man skördat gräs eller vass med dem. Redskapen var standardiserade och tillverkades av professionella flintsmeder på särskilda tillverkningsplatser. Där förekom det också ofta andra typer av specialiserat hantverk. Fynden, som kan dateras till ca 800–500 f. Kr., visar att den boplats vi undersökt innehåller komplexa spår av hantverk från yngre bronsålder. |