Ledningsschakt vid C4-gymnasiet i Kristianstad

Undersökningsområdets läge i den sydöstra delen av Kristianstads äldre stadsområde.

Att smala ledningsschakt sällan bjuder på någon mer uppseendeväckande arkeologi ligger lite i sakens natur. Men när belysning skulle installeras längs gång/cykelvägen utefter kanalen bakom C4-gymnasiet i Kristianstad kunde viktiga upplysningar om 1700-talets stadsbefästning inhämtas. Till skillnad från stadsområdets norra del har få arkeologiska undersökningar genomförts här, så varje pusselbit blir värdefull.

Uppdraget gällde schaktningsövervakning längs ett drygt 150 m långt schakt som inte grävdes bredare än 0,4 m och vars botten stannade på en halvmeters djup, frånsett där sex nya lyktstolpar skulle sättas ut. Ledningen placerades mellan g/c-vägen och slänten ner mot kanalen; en kanal som utgör en del av fästningens forna vallgravssystem. I kanten närmast vattnet skymtar fortfarande rester av en gammal stenskoning.
Längs hela ledningssträckan kunde det konstateras att lager av ren grå eller brungul lera förekom strax under dagens markyta. Över leran fanns även raseringslager med sot, träkol, tegelkross och kalkbruk på några ställen. Lera förekommer inte naturligt på dessa nivåer inom stadsområdet; den härstammar antingen från grävningen av vallgraven eller har transporterats till platsen. Vad som påträffats är lämningar efter de utanverk som uppfördes när stadsbefästningarna utvidgades och moderniserades under 1700-talets andra hälft.
Tolkningen blir att leran inte ingått i en vall, utan att den lagts upp som en svagt sluttande yta i gränszonen mellan vallfot och vallgrav och då utgjort en så kallad glacis. Att spår av tegel och kalkbruk överlagrade leran kan tyda på att resterna efter en fasadmur till en vall finns under eller på andra sidan av g/c-vägen.
Genom denna begränsade insats blev det möjligt att visa hur lämningar efter stadsbefästningarna ligger kvar även i denna del av stadsområdet. Dessutom bevisades att kanalens sträckning här är identisk med den gamla vallgraven, en kunskap som blir till stor hjälp när det äldre ritnings- och kartmaterialet skall rektifieras och finjusteras.
Även i motsatt ände av den forna fästningsstaden Kristianstad pågick markarbeten samtidigt som vi arbetade vid C4-gymnasiet. Intill spårområdet nära den gamla tullkammaren lades en större vattenledning ner. I kanten av det djupa schaktet syntes samma typ av påförda leror som är så karaktäristiska för stadsbefästningarnas 1700-talsskede. Här kunde ytterligare en gräns mätas in – kanten på den yttre linjens försvarsanläggningar mot nordväst. Ännu en liten pusselbit att foga in i helhetsbilden!

Undersökningsområdet markerat på 1700-talets stadsbefästningar.

Ledningsschaktet inmätta läge med sex nya belysningsstolpar markerade. Den vattenfyllda vallgraven/ kanalen är på fotot nästan helt dold av växtlighet.

Vallgraven med g/c-vägen innan arbetet påbörjades.

Ett tydligt grått lerlager längs vallgravens kant.

Grå lera överlagrar brungul lera i glacisen längs vallgravens södra sida.

Bakkant på stenskoning längs vallgraven, lagd med två skift sten.

Schaktet grävs med maskin vid vallens sydöstra spets.

Oblandad gulbrun lera från glacisen längs vallgraven.

Ren grå lera från glacisen längs vallgravens södra sida.

Lera från fästningsvall i nordvästra delen av stadsområdet.