Mellan borgen och staden i Åhus – förundersökning 2022
Kvarteret Stinsen 14–15 i Åhus med undersökningsytan markerad.
|
Kvarteret Stinsen år 1960. Flygbild hämtad från Lantmäteriets tjänst “Min karta”.
|
Området mellan den medeltida stadens östra delar och biskopsborgen i Åhus har länge varit lite av ett okänt territorium, arkeologiskt sett. På 1700-talets kartor anges att marken då utgjort ängar och kanske även hyst en del mindre odlingslotter, så kallade lyckor. Dessutom visade de omfattande arkeologiska undersökningarna i kv. Spritan strax före sekelskiftet hur påverkat området varit av sandflykt och dynbildning; detta Åhusregionens gissel!
Men hur såg bilden ut dessförinnan – under stadstiden som för Åhus del varade från tidigt 1200-tal fram till dess att stadsprivilegierna år 1617 drogs in till förmån för den nya fästningsstad som bar kungens eget namn, Christianstad? Hade högmedeltidens livaktiga och expansiva samhälle växt längs Helge ås norra strand ända bort mot ärkebiskopens fasta hus, den strategiskt viktiga borg som bevakade åmynningen? Efter att den östra stadsvallen med dess utanförliggande grav tillkommit verkar stadsområdet ha krympt betydligt, ”förtätats” med modern terminologi. Så en äldre, lite glesare disponerad bebyggelse kunde mycket väl ha utnyttjat området vid Köpmannagatans östra ände. Kanske inte för någon längre period och kanske inte ens stadigvarande, men tomter nära ån borde ha varit attraktiva under Åhus storhetstid. Eller kan det ha varit så att borgens soldater önskade hålla hus och gårdar på ett visst avstånd från sina murar för att kunna övervaka omgivningarna och ha fritt skottfält vid en eventuell belägring?
Frågorna var många inför den avgränsande förundersökning som Sydsvensk Arkeologi fick i uppdrag att utföra under våren 2022. Två välbesökta byggnader i dagens centrala Åhus har tjänat ut och skall ersättas med nybyggnation. Det handlar om COOP:s stora livsmedelsbutik och det intilliggande vita tegelhus som tidigare hyste Systembolaget. Fastigheterna har köpts in av Scanbygg i Ystad AB som planerar en etappvis rivning och därefter vill uppföra flerfamiljsbostäder med nedgrävt garage och källare inom kvarteret Stinsen 14 och 15. En butik för dagligvaror skall även i fortsättningen finnas i huskomplexet.
Men hur såg bilden ut dessförinnan – under stadstiden som för Åhus del varade från tidigt 1200-tal fram till dess att stadsprivilegierna år 1617 drogs in till förmån för den nya fästningsstad som bar kungens eget namn, Christianstad? Hade högmedeltidens livaktiga och expansiva samhälle växt längs Helge ås norra strand ända bort mot ärkebiskopens fasta hus, den strategiskt viktiga borg som bevakade åmynningen? Efter att den östra stadsvallen med dess utanförliggande grav tillkommit verkar stadsområdet ha krympt betydligt, ”förtätats” med modern terminologi. Så en äldre, lite glesare disponerad bebyggelse kunde mycket väl ha utnyttjat området vid Köpmannagatans östra ände. Kanske inte för någon längre period och kanske inte ens stadigvarande, men tomter nära ån borde ha varit attraktiva under Åhus storhetstid. Eller kan det ha varit så att borgens soldater önskade hålla hus och gårdar på ett visst avstånd från sina murar för att kunna övervaka omgivningarna och ha fritt skottfält vid en eventuell belägring?
Frågorna var många inför den avgränsande förundersökning som Sydsvensk Arkeologi fick i uppdrag att utföra under våren 2022. Två välbesökta byggnader i dagens centrala Åhus har tjänat ut och skall ersättas med nybyggnation. Det handlar om COOP:s stora livsmedelsbutik och det intilliggande vita tegelhus som tidigare hyste Systembolaget. Fastigheterna har köpts in av Scanbygg i Ystad AB som planerar en etappvis rivning och därefter vill uppföra flerfamiljsbostäder med nedgrävt garage och källare inom kvarteret Stinsen 14 och 15. En butik för dagligvaror skall även i fortsättningen finnas i huskomplexet.
|
Så var förutsättningarna inför två intensiva dagar av arkeologisk utgrävning i slutet av april 2022. Inledningsvis fanns vissa logistiska problem att lösa. Dels gällde det att lokalisera och noga undvika alla de kablar och ledningar som låg dolda i marken, dels fanns problemet med att gräva schakt i en flitigt använd parkeringsplats. Det förelåg ett tydligt uttalat önskemål om att COOP:s kunder skulle kunna ta sig in till butiken eftersom den var öppen även under pågående undersökning. Vissa störningsmoment uppstod då besökare valde att ignorera tydliga avspärrningar för att kunna ställa sin bil eller bara ta en genväg till affären…
Hur såg då de arkeologiska resultaten ut? Vi strävade efter att lägga våra sammanlagt sju sökschakt i områden som skulle vara så lite påverkade av sentida aktiviteter som möjligt. Och frånsett längst i norr där resterna efter en sentida källare påträffades lyckades vi väl i det avseendet. Men inte heller stadstiden hade avsatt alltför mycket spår. Ett odlingslager visade att marken varit brukad i äldre tider. I ett av schakten syntes även tydliga brukningsspår. Karaktäristiska spetsiga märken ner i den rena, underliggande sanden visade var hackan gått djupt när jorden bearbetades. Det faktum att spår bara förekom i ett av schakten, inte över hela ytan, kan tyda på att bara mindre partier odlats; en motsvarighet till de lyckor som omtalas i senare tid. Det var även påfallande hur rent odlingslagret var. Gödsling och andra markförbättrande åtgärder lämnar tydliga spår i såbäddar och odlingslotter. Skräp från hushållet följer med ut; spisaska och djurben avsiktligt medan keramikskärvor och borttappade småföremål som t.ex. mynt förekommer spontant i omsorgsfullt brukade jordar. Att odlingslagret i kvarteret Stinsen saknade den typen av inslag visar två saker. Dels att den odlade ytan bör ha legat ganska långt från bebyggelse. Det är alltså inte frågan om trädgårdsodling. Dels att odlingsfasen på platsen bör ha haft kort varaktighet. Kanske i form av en liten odlingslycka som flyttats runt för att inte arma ut den magra sandjorden alltför mycket. Så den bild som framträder stämmer ganska väl med senare tiders uppgifter. Här, mellan stad och borg, låg ett öppet område med ängs- och betesmarker där små odlingar kunde finnas under kortare tid. Ett markutnyttjande som i slutet av stadstiden försvårades av erosion och den sandflykt som även här avsatt spår i form av flygsand ovanpå odlingsjorden. En liten pusselbit har kunnat fogas till bilden av staden Åhus och dess omgivningar. 
Arkeologi på COOPs parkering. Inmätning och sågning av asfalt pågår.
|
Schakt upptagna vid förundersökningen i april 2022.
Odlingslager under flygsand i botten av schakt OS 253.
Odlingslager i schakt OS 259 med brukningsspår synliga ner i underliggande ren sand. Den spetsiga formen på dessa spår visar att de sannolikt uppstått då hacka använts.
|