Undersökningar » Rammsjö-Grevie kyrkby, 2021

---

Bosättningar på Bjärehalvön

Under maj och juni har vi undersökt 8 lokaler på Bjärehalvön mellan Rammsjö och Grevie, utmed en sträckning för en kommande vattenledning. Bjärehalvön är känd för sina många fornlämningar synliga över mark, bland annat bestående av gravhögar och gravrösen från bronsålder samt många platser med skålgropar och hällristningar, också de förmodligen från bronsålder. Dock är det inte så vanligt med arkeologiska utgrävningar på Bjäre varför kunskapen om arkeologiska lämningar under mark, till exempel boplatser, inte är lika stor. Därför är detta projekt ett utmärkt tillfälle att undersöka ett utsnitt av landskapet på den södra delen av halvön.

Undersökningen har visat på intensivt utnyttjade boplatser, vissa med lång kontinuitet. Boplatserna är främst från brons- och järnålder, perioder då Bjärehalvön varit en viktig plats att döma av de många gravmonumenten. Vi har dock även påträffat en del äldre lämningar, som visar på halvöns betydelse långt tidigare. En bit väster om byn Ängelsbäck undersökte vi ett tiotal stora gropar med flintmaterial som kan dateras till sen maglemosetid, vilket innebär ca 8000 år sedan eller mer. Även på andra platser, till exempel i Rammsjö, kan vi ha påträffat en del stenålderslämningar, eventuellt från neolitikum, liksom i närheten av skålgropslokalen Flatakull vid Glimminge plantering, där bosättningen eventuellt etablerades redan under senneolitikum.

De flesta lämningarna från brons- och järnålder utgjordes av boplatslämningar, främst i form av stolphål efter långhus, hägnader och andra stolpbyggda konstruktioner. Härdar och kokgropar men även ugnar berättar om både matlagning och hantverk på boplatserna. Några få dåligt bevarade brandgravar hittades också, vilket visar på variationen i gravskick under perioden.

Något utanför de nuvarande byarna Ängelsbäck och Grevie kyrkby påträffade vi lämningar av både vikingatida och medeltida datering. De tidiga etableringarna på platsen visar att bebyggelsens utbredning förändrats och förskjutits över tid. Vid Ängelsbäck påträffade vi en snutt av en tidigare vägsträckning, fint stenlagd och fortfarande med tydliga hjulspår synliga. Det är förlängningen av Ängelsbäcks byaväg som sedan tidigt 1800-tal ändrat sträckning. Frågan är hur gammal vägen är, då den längre bort tycks förhålla sig till bronsåldersgravar och en rest sten. Vidare analyser av vägens uppbyggnad kan förhoppningsvis ge oss några ledtrådar.
​
Den jordbrukande befolkningen på Bjärehalvön har i alla tider kämpat med den stenbemängda jorden. Det saknades inte sten när de många gravrösena byggdes under bronsålder. Det är även tydligt idag i de många stengärdesgårdar från historisk tid som är synliga mellan fälten. Vi undersökte också spår av den tidiga odlingen i form av röjningsrösen där man kastat upp sten som man brutit ur odlingsytorna mellan Ängelsbäck och Grevie kyrkby. Kanske kan de dateras till järnålder eller medeltid. 

Undersökningen genomfördes i samarbete med Kulturmiljö Halland. 

I kokgroparna lagade man mat med hjälp av uppvärmda stenar. I många av kokgroparna vid Ängelsbäck hittade vi ovanligt stora stenar.

Marklagren under stensättningen i vägen har provtagits för att utröna om vägen är äldre än stenbeläggningen.

De åtta undersökta lokalerna i ledningssträckningen markerade med svart samt siffra.

Dagshög är den största gravhögen från bronsåldern i Skåne. Den ligger längst ut på Bjärehalvön.

Karina gräver en mesolitisk grop väster om Ängelsbäck.

Sländtrissa påträffad vid Ängelsbäck, troligen vikingatid.

Hjulspår i den stensatta vägen vid Ängelsbäck.

Odlingsröse mellan Ängelsbäck och Grevie kyrkby.