Forskningsprojekt » Tidiga cerealier och 14C-dateringar
Tidiga cerealier och tamdjur i sydvästra Skåne och Skandinavien – en källkritisk diskussion
|
Inom projektet Öresundsförbindelsen, som genomfördes av Malmö Kulturmiljö i slutet av 1990-talet, infördes en praxis för provtagning för 14C-datering vid de arkeologiska undersökningarna. Syftet var ”att skapa ett underlag för analyser av den förhistoriska bebyggelseutvecklingen och att studera förändringsprocesser. Därför var det angeläget att i största möjliga utsträckning kunna datera huslämningarna” som Nils Björhem och Björn Magnusson Staaf skriver i ”Långhuslandskapet” – en av syntespublikationerna från projektet. För att få så bra förutsättningar som möjligt för en mer precis kronologi prioriterades datering av makrofossil över träkol. I möjligaste mån lät man datera förkolnade sädeskorn. Denna strategi fortsatte inom Citytunnelprojektet – och blev även praxis vid andra arkeologiska undersökningar i Malmöområdet.
I samband med de två stora projekten togs också initiativ till att samla alla tidigare och nya 14C-dateringar – publicerade och opublicerade – från arkeologiska utgrävningar i Malmöområdet i en databas. På grund av omorganisation av uppdragsarkeologin överfördes denna databas till Sydsvensk Arkeologi år 2010. För närvarande innehåller databasen ca 3400 dateringar, nu också inklusive dateringar från undersökningar genomförda av Regionmuseet i Kristianstad, undersökningar där Sydsvensk Arkeologi har varit involverade i andra delar av landskapet och undersökningar i Malmöområdet som har genomförts av andra aktörer. Av de ca 3400 dateringarna, är ca 2660 (78 %) från utgrävningar i Malmöområdet och av de senare är ca 1180 (44 %) daterade sädeskorn och enstaka andra odlade arter, t ex ärt och lin. I stort sett alla dateringar har publicerats i rapporter eller i artiklar. Övergången mellan senmesolitikum och neolitikum var ett av flera teman inom både Projektet Öresundsförbindelsen och Citytunnelprojektet, men frågeställningarna riktades mot specifika platser snarare än mot neolitiseringsprocessen i sig. Oavsett detta har både dessa och senare undersökningar gett oväntat många dateringar till århundradena kring tidigneolitikums början; det gäller både dateringar från platser där tidsperioden varit förväntad och prioriterad och dateringar från platser ifrån vilka man inte förväntat så tidiga dateringar. Således finns nu i databasen 85 14C-dateringar av cerealier (och enstaka andra arter) från före 4400 BP (motsvarande före ca 3000 BC) från sydvästra Skåne. Det finns också 16 dateringar av tamdjursben. Av de sammanlagt 101 dateringarna härrör 75 från Malmöområdet. De många och stora undersökningarna i Malmöområdet under ca 30 års tid ses ofta som förklaringen till de många beläggen för odling under tidigneolitisk tid i området. Detta är dock inte hela sanningen. Istället är det kombinationen av storskaliga undersökningar och en explicit provtagningsstrategi för 14C-datering som är förklaringen. Veterligt har liknande strategier inte praktiserats i andra områden och av andra aktörer i samma utsträckning. Nyligen genomförda undersökningar där man har praktiserat samma provtagningsstrategi visar att det är i högsta grad sannolikt att finna tidigneolitiska cerealier. Även om antalet tidiga cerealier och tamdjursben från andra platser i Skandinavien har ökat väsentligt under de senaste decennierna är det svårt att bedöma vad detta betyder i större perspektiv, med tanke på att vi inte har jämförbara data från regioner utanför Malmöområdet. Det är dock inte orimligt att den rikliga förekomsten av tidiga cerealier i Malmöområdet är representativ även för andra områden i Skandinavien. I så fall hamnar diskussionen om de tidiga kontakterna mellan jägare-samlare och jordbrukare och processerna som ledde till införandet av jordbruket i Skandinavien i ett nytt ljus. Inom Sydsvensk Arkeologi pågår nu ett projekt som syftar till att publicera alla tidiga dateringar av cerealier och tamdjursben och sätta dessa i relation till tidiga dateringar av samma typer av material från andra områden i Skandinavien. Syftet är också att diskutera de källkritiska aspekternas påverkan på samtida tolkningar av neolitiseringsprocessen. |
De arkeologiska undersökta ytorna inom Malmö kommun är markerade med grå färg. De röda punkterna representerar platser med tidigneolitiska dateringar (äldre än 3000 BC) av cerealier och tamdjur.
|