Undersökningar » Yngsjö by

En fördjupad förundersökning i Yngsjö by​

​Yngsjö by ligger på den smala, av flygsandsfält och torra hedmarker präglade landremsan mellan havet och det forna sjösystem som bildades av Egeside sjö och Yngsjön. Eftersom man planerar att bygga bostäder i direkt anslutning till den gamla bytomten var det nödvändigt att genomföra en arkeologisk undersökning nu under våren 2020. Dels behövdes mer information om den mesolitiska boplats som ligger omedelbart norr om Yngsjö, dels behövde vi veta vad som fanns kvar av byns gårdar; de som flyttades ut vid enskiftet år 1815.

Därför kom hästhagarna vid den tidigare ridskolan på Tofta gård att genomkorsas av sökschakt. Och resultaten lät inte vänta på sig! För trots att man brukat odlingsmarken under drygt 200 år låg ännu resterna efter byggnader kvar under grästorv och ett par tre decimeter sandblandad odlingsjord. Vi påträffade lergolv, fundament till ugnar, stolphål, rännor och gropar inne på de ytor som enligt storskifteskartan av år 1800 hade hyst de kringbyggda gårdarnas olika längor. Som en komplicerande faktor upptäckte vi att man i detta stenfattiga område lagt sig vinn om att gräva upp och ta med de stenar som ingått i husgrunderna! Så istället för tydliga syllstensrader fanns bara avtrycken i form av rännor och gropar kvar. Samma förhållande gällde den stora brunn, igenlagd på 1700-talet, som vi undersökte. Här hade man tagit tillvara hela det kallmurade brunnskar av sten som en gång funnits.

​Yngsjö omtalas första gången i ett kungligt brev år 1135, men fyndmaterialet antyder att två av de undersökta gårdarna har tillkommit långt senare. De enheter som år 1800 numreras 2 och 3 förefaller att ha lagts ut på tidigare odlingsmark under 1500- eller 1600-tal. De något högre, mer centralt belägna gårdarna 4 och 5 tycks däremot ha sina rötter ner i medeltiden. 

Nu väntar vi på resultat från de många prover som samlats in för olika naturvetenskapliga analyser. Ännu återstår det många pusselbitar att foga in i berättelsen om Yngsjö, en skånsk landsby plågad av sandflykt och avskogning. En plats vars närhet till storgodset Vittskövle sannolikt har präglat tillvaron under långa tider.

När det gäller den mesolitiska boplatsen kunde vi genom djupschakt och avbaningar konstatera att man inte verkar ha utnyttjat det område där landsbyn kom att växa fram flera tusen år senare. Tydligt vattenavsatta lager och kärrtorv visade på blöta förhållanden. Men i det schakt som togs upp i norra delen av det 2,6 hektar stora undersökningsområdet påträffades både slagen flinta och fragment av förhistorisk keramik omkring 40 cm under dagens markyta. Det handlar om spår efter människor verksamma under Ertebölleperioden, för mer än 6000 år sedan.  ​
Bild 3. Till sist hittade vi timmerramen längst ner i brunnen, 2,5 meter under markytan.
Bild 5. Här har plogen gått djupt och skurit genom lagret med förhistorisk kärrtorv.
Bild 7. Våra överallt närvarande flitiga små vänner. Bikuporna inne på Tofta gård.
Bild 1. Yngsjö by år 1800, storskifteskarta. Vi undersökte delar av gårdarna 2, 3, 4, 5 och 6 (klicka på bilden för att göra den större).
Bild 2. Therese rensar fram lergolv i ett hus från 1600-talet.
Bild 4. Fredrik mäter in stolphål och gropar nära nya landsvägen.
Bild 6. Ett verkligt udda fynd i en landsby – del av skyddet till sadelknappen på en praktsadel från 1500- eller 1600-tal.