Undersökningar » Provborrning, Kristianstad 2021
De tio punkter där borrning för miljöprovtagning genomfördes i Kristianstad. Planen visar även en kombination av dagens bebyggelse, av stadsbefästningarna enligt samtida kartor och resultaten från den kartering med markradar som genomfördes våren 2020.
Nya borrningar i Kristianstads befästningar
|
Under den gångna veckan var det rätt kaotiskt på parkeringsfronten i norra delen av Kristianstads innerstad. Den populära pendlarparkeringen intill vattentornet var delvis avstängd. Anledningen var att det skulle utföras en provtagning för att avgöra vad som kan finnas av föroreningar i området; nödvändig kunskap inför det planerade bygget av ett nytt parkeringshus.
Av den anledningen har personal från Sydsvensk Arkeologi gjort sällskap med geoteknikerna från WSP och följt borriggen JONAS II mellan sammanlagt 20 provpunkter. För provtagningen har skett med en maskindriven skruvborr som hämtat upp material ur befästningsverkens lämningar. Därefter gick man ner i den naturliga morän som denna del av stadsområdet vilar på. Det har varit några kalla dagar, men eventuellt obehag uppvägs av de goda resultat vi fått. I det aktuella området döljs såväl rester av de ursprungliga danska stadsbefästningarna, uppförda på 1610-talet, som lämningar efter den svenska epokens omfattande utbyggnadsarbeten från mitten av följande sekel. I borrkärnorna kan man avläsa omfattning och djup på de lager som återstår av fästningsvallarna och se de raseringsmassor som fyllt ut vallgravarna. Och ibland tar det stopp. Inte ens en kraftfull maskin som JONAS II förmådde att ta sig genom grunden till den byggnad vars rester ligger nära Vattentornsvägen. Inte så konstigt egentligen, eftersom det handlar om en kasematt med välvda rum, avsedda att rymma några av fästningens kanoner. Hantverkarna på 1700-talet har gjort ett gott arbete! Vi stötte också på områden med ren, grå lera av samma typ som hittades i det närbelägna utanverket Contregarden i somras (läs mer här). Ett mjukt, elastiskt material som täckt vallarnas utsida. Det har varit tänkt att fungera som ett sorts kulfång, där kanonkulor från belägringsartilleri skulle fastna utan att göra större skada. Mer oväntat var att den naturliga grund som befästningarna vilat på består av kompakt torr sandmorän. Ett utmärkt underlag för tunga konstruktioner; en flack rygg av fast mark ute i våtmarkerna invid Helge å. Man kan nog redan nu våga påstå att den lite mytomspunna Allön, platsen där Christian 4 bestämde att hans nya stad skulle ligga, har sträckt sig längre norrut än vad man tidigare har trott. I vårt uppdrag ingick även att utföra borrningar på den rivningstomt norr om vattentornet där ett stort magasin, uppfört på 1930-talet, stod till för knappt ett år sedan. Även här borrade JONAS II sig ner genom fästningslämningar. På borrstålet följde lera från vallarna med upp, liksom raseringsmassor från den igenfyllda yttre vallgraven. Nu har vi att vänta på analysresultaten – finns det miljögifter i marken? Den kunskapen blir mycket viktig vid planeringen av kommande arkeologiska insatser. Det handlar om hur kontaminerade massor ska hanteras och om hur en säker arbetsmiljö skall kunna garanteras. Vid grävningarna på andra sidan Vattentornsvägen, där nya Rättscentrum skall uppföras, krävdes omfattande saneringsåtgärder eftersom det var en plats där allsköns avfall dumpats. I kvarteret Bastionen hoppas vi att gruset och leran som byggt upp stadsbefästningarna skall vara förhållandevis rena och lättare att hantera. Vi väntar med spänning på svaren från analyserna av WSPs miljöprov! |
WSPs borrigg JONAS II kör i sten. Här ligger den ena kasematten i bastion Drottningen!
JONAS II borrar i den yttre vallen; där det stora magasinet stod fram till december 2020.
Ren grå lera. Det elastiska ytskiktet på bastion Drottningens huvudvall.
|
På den här punkten finns cirka 140 cm av fästningsvallens lera kvar på plats.
|
Ett oväntat resultat. Befästningarna vilade på torr och stabil naturlig sandmorän.
|