Undersökningar » Contregarden SÖ, 2021

---

Kristianstads främsta försvarslinje – schaktningsövervakning 2021

I juni 2021 genomförde Sydsvensk Arkeologi en större undersökning av befästningslämningar belägna inom den förutvarande Godsstationens tomt i norra delen av Kristianstads historiska stadsområde. Arbetet skedde parallellt med den marksanering som utförs i det bitvis svårt kontaminerade området på uppdrag av den förutvarande fastighetsägaren JERNHUSEN. Här kommer INTEA att inleda bygget av nya Rättscentrum i slutet av september.  

På platsen har förekomsten av befästningslämningar daterade till mitten av 1700-talet konstaterats genom tidigare utförda källstudier, vid en kartering med georadar (GPR) våren 2020 samt vid en arkeologisk förundersökning i december 2020 (läs om georadarkarteringen och förundersökningen samt blogginlägg). Här fanns de kvarliggande resterna efter ett utanverk; en vallanläggning av typen contregarde anlagd som en första försvarslinje och ett skydd för stadsporten Norretull. Utifrån de vunna resultaten stod det klart att vallens lägre delar borde finnas bevarade, medan dess högre partier sannolikt schaktats bort en tid efter att fästningen avvecklades 1847. Så visade sig också vara fallet.

Inom det drygt 1800 m2 stora undersökningsområdet kunde nu contregardens fasad mot den utanförliggande vallgraven i väster och nordost lokaliseras. Dess centrala parti frilades med maskin och den avbanade intakta nivån konstaterades ligga ca en meter under dagens markyta. Vallkärnan bestod av lerblandat grus, medan vallens yttre skikt utgjordes av ett noga utplacerat tre meter brett lager av ren, grå plastisk lera. Denna lera har avsetts fungera som ett slags kulfång som kunnat absorbera den destruktiva kraften och rörelseenergin hos inkommande artilleriprojektiler av typen rundkulor (av järn). Vallens ytskikt bestod av 30 cm breda grästorvor vilka staplats på varandra för att snabbt erhålla ett starkt växttäcke på den nyanlagda befästningen. Ut mot vallgraven fixerades grästorven av kraftiga kantställda plankor vilka i sin tur hölls på plats av nedslagna stolpar. Utanför plankorna fanns ett smalt brätte av ren grå lera, en så kallad glacis.

Contregarden har haft ett utsatt läge, placerad som den var intill ett våtmarksområde karaktäriserat av stora årstidsfluktuationer i vattenståndet. Detta visas i äldre kartmaterial som anger hur ett system av vågbrytare har placerats på ängsmarkerna i väster och nordväst. Vid den arkeologiska undersökningen kunde spåren efter ett omfattande ras konstateras, samt hur en mindre omsorgsfull reparation har utförts. Det utrasade partiet lagades med brungul, fast lera och stora mängder sten vilka i sin tur hölls på plats av en rad stora stenblock lagda utefter vallgravens kant. Möjligen skall även de i leran nedslagna stolpar och de horisontellt lagda timmer som också påträffades tolkas som en form av provisorisk jordarmering vid olycksplatsen.

Vid vallanläggningens rasering en tid efter Kristianstads nedläggning som fästningsstad år 1847 har contregardens övre delar med batteriplatser, skytteställningar och en förbindelseväg, den så kallade beräckta vägen, schaktats ner varefter ca 1,8 m återstod på höjden. Massorna har framför allt hamnat på contregardens nordöstra sida där man avsett att skapa mera mark. På vallens västra sida har däremot den tidigare vallgraven legat öppen länge; fynd i fyllningsmassorna antyder att en igenfyllning har skett först under 1900-talets andra hälft. Detta antagande stöds även av de trädstubbar som påträffades längs contregardens kant vid schaktningen; träd som sannolikt syns på ett flygfoto över området daterat till 1940-talet.

Tidpunkten för vallens slutliga rasering har varit något av en öppen fråga. När fästningen lades ner togs de forna befästningarnas område i anslutning till stadens centrala och södra delar raskt i anspråk. Här anlades nya gator, parker och kvartersbebyggelsen expanderade. I norr däremot gick förändringarna långsammare, till exempel demolerades stadsporten Norretull, delar av de kvarliggande vallarna samt kasematterna i bastion Drottningen först kring sekelskiftet 1900. Ett liknande förhållande kan konstateras i det nu aktuella undersökningsområdet. Markytan på vallens sluttning mot nordost visade sig vara täckt av ett metertjockt lager avfall; blandade hushållssopor av allsköns slag. Mängder av flaskor, förpackningar, porslin, emaljerade kärl, skor, laggade träbehållare och andra föremål påträffades i massorna. En sammantagen datering hamnar i perioden kring sekelskiftet 1900 och ett, möjligen två decennier därefter.

Sammanfattningsvis har undersökningen av contregarden i den norra delen av Kristianstads äldre stadsområde givit viktig ny kunskap kring den utbyggnad och modernisering stadsbefästningarna genomgick från mitten av 1700-talet. Vallanläggningens uppbyggnad har kunnat påvisas, samtidigt som problem förknippade med dess utsatta läge tydliggjorts. Genom paleobotaniska analyser har det varit möjligt att skapa en bild av såväl naturmiljön före som under fästningsepoken, samt närma sig markanvändningen efter nedläggningen 1847. Vidare öppnar de observationer som gjorts angående avfall som deponerats på platsen för intressanta samtidsarkeologiska frågeställningar. Inte minst viktigt är att en arbetsmetod för denna typ av lämningar nu har kunnat testas i full skala; något som med all sannolikhet kommer att visa sig värdefullt vid kommande undersökningar i staden.
 
Länk till intervju i Radio P4 Kristianstad den 4 juni. Inslaget startar direkt och fortsätter med avbrott för nyheter och musik fram till 19:38.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1723643

Spåren av ett ras och en hastig reparation. Stora mängder sten och tegelskrot har tillsammans med brungul lera tippats ner för att säkra vallens kant efter ett ras.

Krus som innehållit senap från Londonfirman Batty & Co – uppenbarligen populär i Kristianstad omkring år 1900.

Resterna av en liten laggad behållare som kastats i vallgraven, möjligen en smördrittel.

Den fullt utbyggda fästningen i sent 1700-tal. Contregarden markerad med gul pil.

Undersökningsytan 2021 inlagd på 1766 års karta över Kristianstads befästningar (röd linje). Sökschakt från förundersökningen i december 2020 markerade (gul linje).

Vallen schaktas fram med hjälp av en CAT 326 grävmaskin.

Vallgraven mot nordost. Notera leran i den frilagda sluttningen och riset nere i botten av graven.

Contregardens avbanade yta helt frilagd med en välkänd siluett i bakgrunden – Kristianstads vattentorn.

Fästningsvallens uppbyggnad. Grå, plastisk lera avsedd att fungera som kulfång vid en beskjutning. På vallens utsida har man staplat skurna grästorvor för att få ett starkt, gräsbevuxet ytskikt.

Enbuskar som lagts i vallgraven så att man kunnat gå längs vallen i samband med underhållsarbete.