Undersökningar » Bastionen 1 2021
En vall med dolda detaljer – kartering våren 2021
Allt fler av de kvarvarande rivningstomterna och parkeringsplatserna på Norr i Kristianstad blir föremål för byggplaner. Den genomgripande omgestaltning av hela området som inleds med bygget av Rättscentrum (läs om förundersökningen) fortsätter nu med en tomt som tidigare hyste Lantmännens gamla magasin; en stor träbyggnad uppförd vid mitten av 1930-talet. Under de sista åren utnyttjades huset som lokal för stadens skejtare, men det revs slutligen i december 2020. Efter sanering och iordningsställande av ytan kunde Sydsvensk Arkeologi i samarbete med Modern Arkeologi utföra en kartering med georadar av den intressanta tomten under vårvintern 2021.
Att där skulle finnas lämningar efter de forna stadsbefästningarna var ingen överraskning. Redan fem år tidigare hade granntomterna karterats med goda resultat och en förundersökning av bastion Kronprins Gustaf, belägen på andra sidan av den ännu existerande vallgraven, genomfördes sommaren 2018 (läs om förundersökningen). Men vad kunde man nu räkna med att påträffa? De militära ritningar och kartor från bygget av fästningsstaden Kristianstad som idag förvaras på Krigsarkivet i Stockholm visar att det mellersta ledet i 1700-talets befästningar, fältvallen, har legat på platsen. En hög jordvall med en förbindelsegata på insidan, den så kallade betäckta vägen, och en bred vallgrav på utsidan. Vi räknade med att få detta bekräftat vid georadarkarteringen och att en kommande traditionell undersökning skulle bli relativt enkel att genomföra. Det gällde ju bara en rak sträcka vall och grav; inga direkt komplicerade strukturer. Men som så ofta sker inom arkeologin skulle verkligheten visa sig vara en annan! Till att börja med framträdde ett tydligt system av vad som bör vara grovt timmer nere på en grundläggningsnivå. En indelning av ytan i avgränsade, cirka sex meter långa avsnitt som varit något bredare än den vall som sedan skulle uppföras. Det handlar sannolikt om en sorts jordarmering utlagd över den osäkra grund där fältvallen planerades. Vi ser en etappindelning av själva bygget i hanterbara sektioner och en metod att öka markens bärighet genom att fördela jordmassornas tyngd över en större yta. Denna upptäckt hade varit spännande nog i sig; en glimt in i själva byggnadsprocessen vid mitten av 1700-talet. Men det skulle komma mer i takt med att våra radardata kunde tolkas. I norra delen av ytan syns kantningen till vallgraven tydligt, liksom de fyllningsmassor som en gång utgjort vallens kärna. Men sen blir allt mer komplicerat. Det dyker upp anomalier, radarekon som inte passar in i bilden. Vad som förefaller vara en omkring 4 meter bred förbindelse mellan den yttre och den inre vallgraven framträder tydligt. En kanal eller kulvert som förbundit de två gravarna under den tid fästningsbygget pågått. Liknande anläggningar finns avbildade i det samtida ritningsmaterialet och har säkert varit viktiga. För även om stadsbefästningarna inte var färdigställda gällde det att så snabbt som möjligt ta vad som fanns i bruk. Då var det av central betydelse att kunna fylla och reglera vattenståndet i de vallgravar som omgav fästningsstaden. Ytterligare en intressant detalj noterades vid analysen av våra georadardata – vad som förefaller vara stöttor till en dammanläggning omedelbart söder om förbindelsekanalen/ kulverten. Utifrån vad som visas på andra ritningar från byggnadstiden borde detta vara spåren efter ett etappslut, ett mer eller mindre tillfälligt avbrott i arbetet. Rimligast är då att man byggt en fördämning inför den paus som en annalkande vinter tvingade fram. Men detta är frågor vars svar får sökas vid kommande utgrävningar och noggranna arkivstudier. Fortsättning följer! |
|