Åhus Dominikanerkonvent - visualiserad historia

Den har kallats Åhus mest anonyma fornlämning, den hårt vittrade tegelmuren inne i kvarteret Munken. Den sista resten ovan mark av det en gång lika imponerande som betydelsefulla Dominikanerkonventet. En maktfaktor och en lärdomsanstalt att räkna med i Ärkebiskopens stad vid mynningen av Helge å.

​Idag, snart femhundra år efter att konventet stängdes i samband med reformationen, kan det vara dags att lyfta fram de få återstående synliga lämningarna och sätta in dem i ett större sammanhang. Berättelsen om Dominikanerna och deras verksamhet i Åhus ger oss inblick i hur den medeltida staden fungerat och vilka aktörer som varit aktiva. En viktig del av historien kan visualiseras med start i denna medfarna tegelmur. 

Därför påbörjar Sydsvensk Arkeologi nu ett forskningsprojekt med syfte att synliggöra och förklara konventets roll i stadsbilden. Syftet är att dels publicera nya resultat som framkom vid de arkeologiska undersökningarna 2023, dels att utnyttja ny teknik för att rekonstruera konventets byggnader med deras omgivande miljö. Arbetet genomförs med erhållna fondmedel från bl.a. Ebbe Kocks stiftelse.

Åhus centrum med Konventmuren (1), Konventparken (2) och kvarteret Carl XI:13 m.fl. (3) – platsen för de omfattande undersökningarna 2017–2018.

Lantmätare Hoffmeisters karta från 1776. Inom cirkeln syns ruinen av konventets östra länga. Öster därom två dammar anlagda som fiskodlingar. Den obebyggda grönskrafferade ytan bör ha ingått i svartbrödernas kål- eller örtagård.

Konventsmuren omkring 1900. Notera hur hela ytan ända fram till ruinen har utnyttjats som tobakslycka. Foto från Regionmuseets arkiv.

Konventsmuren 1986, innan verkstadsbyggnaderna på granntomten i öster revs. Foto från Regionmuseets arkiv.

Muren sommaren 2023. Innan omfogning skett och offerputs lagts på de skadade partierna.

Dominikanerna, eller predikarbröderna, kom till Åhus vid mitten av 1200-talet. Inom kort stod ett fyrlängat byggnadskomplex uppfört i tegel på tomten mellan Varvsgatan och Helge ås strand.  Idag är det kanhända svårt att föreställa sig, men anläggningen med sin 45 m långa kyrka bör ha dominerat stadsbilden, inte minst för de resenärer som anlände med båt till staden. 

​​Predikarbröderna med sina svarta mantlar verkade i likhet med sina gråklädda kollegor franciskanerna ute bland människorna; man predikade, tog emot bikt och undervisade. Konventet blev tillsammans med borgen Aosehus och Mariakyrkan vid torget centrala nod för stadslivet i det medeltida Åhus. Dessutom en del av något mycket större, en ordern spridd över hela Europa; en verksamhet där kunskaper och nya idéer förmedlades.

​Allt tog emellertid ett brått slut vid reformationen 1536. Bröderna fördrevs och den danska kronan exproprierade predikarbrödernas hus som nu i stället kom att fungera som administrativt centrum i ett nybildat län i nordöstra Skåne. Under namnet Kronans gård i Åhus kom byggnaderna att få ännu större betydelse efter att den forna ärkebiskopsborgen vid åmynningen hade ödelagts av svenska trupper år 1569, i slutskedet av det Nordiska Sjuårskriget.​

I efterspelet till nästa stora konflikt, Kalmarkriget 1611 till 1613, skulle emellertid allt ändras. Genom kungligt beslut 1614 skapades en modern fästningsstad, Christianstad, medan de båda medeltida städerna Vä (1614) och Åhus (1617) samtidigt förlorade sina privilegier. Borgarna tvingades flytta och ett stort antal byggnader revs, bland dem merparten av Kronans gård. Byggnadsmaterial i form av timmer, sten och tegel togs tillvara och skeppades uppför ån till den nya staden.

Tolkningar utifrån resultaten av karteringen med markradar (GPR) i slutet av juni 2023. De södra och västra längorna framträder, liksom korsgången kring innergården. Även tätt liggande gravar syns i de ytor som specialstuderats.

Nio provschakt grävda i oktober 2023 för att lokalisera grundmurar och golv och därmed kunna bekräfta de tolkningar som gjorts utifrån resultat av kartering med markradar (GPR).

Grundmur och bakomliggande grundmur i konventets västra länga. Notera avsaknaden av tegel samt att även fasadstenarna i sockeln tagits tillvara vid rivningen omkring 1620.

Södra längan. Källarmur, murad av välhuggna kvartsitblock och mer än 1,9 m djup.

För en tid stod den östra längan i det förutvarande svartbrödrakonventet kvar, kanske för att Kronan hade behov av ett hamnmagasin medan transporterna till Christianstad pågick. Men vid mitten av seklet var byggnaden förvandlad till en ruin; ett stenbrott där de som tillåtits bo kvar i Åhus nu kunde hämta tegel vid behov.
​
Mot slutet av 1800-talet byggdes två verkstadslokaler inom den vidsträckta tomten. Allt som återstod var nu en 17 m lång och 5 m hög hårt vittrad mur som en gång utgjort den östra längans västra långvägg. Vid mindre arkeologiska undersökningar på 1970- och 1980-talet kunde man konstatera att det fanns omfattande dolda lämningar efter dominikanernas byggnader inom den Zanderska trädgården väster om muren. Även gravar påträffades. Mer skulle komma; inför nybyggnation vid Varvsgatan tillvaratogs ett omfattande osteologiskt material, totalt 253 individer inom vad som varit Dominikanerkonventets yttre kyrkogård. 

Själva den stående muren omfogades och säkrades 2002, men två decennier senare fanns det på nytt behov av lagningar, förstärkningar och skydd. I samband med att dessa åtgärder genomfördes ville även Kristianstads kommun i sin roll som fastighetsägare ge den intilliggande Konventparken en välbehövlig ansiktslyftning. Sydsvensk Arkeologi fick då i uppdrag av länsstyrelsen att genomföra dels en 3D-dokumentation av den stående muren, dels att övervaka de markarbeten som skulle ske i parken. Tillfället var alltför bra för att försittas – med en markradarkartering hoppades vi kunna få svar på frågan om anläggningens planform och idag försvunna byggnader. Resultatet blev mycket lyckat.

På markradarns skärm syntes tydliga spår från den västra och den södra längan, samt korsgångens vägg in mot innergården. Dessutom påträffades bevarade golvnivåer och gravläggningar. För att kontrollera riktigheten i de tolkningar som gjordes utifrån markradarbilderna grävdes nio små kontrollschakt på lämpliga ställen. Och allt som kunde förväntas påträffades; överensstämmelsen mellan markradar och verklighet visade sig vara i det närmaste 100%. Dessutom kunde metalldetektering genomföras, naturvetenskapliga prover samlas in och den stående muren kunde dokumenteras och tolkas i 3D.

​Efter det senaste årets insatser har vi nu en avsevärt bättre bild av Åhus svartbrödrakonvent. Det har varit möjligt att delvis omtolka eller bygga på resultat från äldre undersökningar i dess närområde. Så har exempelvis odlingsmark – en kryddgård och/ eller trädgård - lokaliserats öster om konventets tomt; ett område där även medeltida fiskdammar har kunnat beläggas. Även en inledande genomgång av tillgängligt skriftligt källmaterial kring Åhus Dominikanerkonvent och den senare Kronans gård har påbörjats. ​

Fredrik Larsson fotograferar muren för att få underlag till vår 3D-modell.

​Intresset har varit stort, både från forskarsamhället och allmänheten. Men problemet ligger i att de arkeologiska insatserna under 2023 var en schaktningsövervakning. Följaktligen finns inte utrymme inom projektets budget för några mer omfattande fördjupningar och förmedlingsinsatser. 

​Därför påbörjades forsknings- och förmedlingsprojektet Åhus Dominikanerkonvent - visualiserad historia av Sydsvensk Arkeologi under 2024. Syftet är att lyfta fram svartbrödrakonventet i Åhus med dess byggnader​ ur dess anonymitet och låta den hittills undanskymda fornlämningen Åhus L1990:7612 (klosterruin) inta något av sin rättmätiga plats i dagens stadsrum. 

Den kvarstående murens västra sida med dörröppningar och bomhål – dokumenterad i 3D.

Den kvarstående murens östra sida med dörröppningar och spår av bortbrutna valv – dokumenterad i 3D.

Inledningsvis genomförs en kompletterande kartering med markradar inom det område där man kan förvänta rester efter kyrkans kor och ytterligare begravningar. De resultat som då framkommer skall utnyttjas i arbetet med att framställa en modell över hela anläggningen i 3D, avsedd att visas på Åhus museum. Ytterligare visningar, guidningar och föredrag är inplanerade men den centrala delen i projektet är att kunna sammanställa, publicera och sprida den nya kunskapen kring konventet och dominikanernas verksamhet i Åhus. Detta arbete skall förhoppningsvis kunna ske i samarbete med danska kollegor. Både en mer omfattande vetenskaplig artikel och mer populärt hållna alster planeras för lämpliga forum. Dessutom ingår deltagande i minst en konferens där konventet med dess byggnader och projektet i sin helhet kan presenteras under kommande år.

Projektet drivs av Claes Pettersson och Fredrik Larsson – den senare med ansvar för utarbetandet av 3D-modellen.
​
Åhus Dominikanerkonvent - visualiserad historia har hittills erhållit ekonomiskt stöd från Ebbe Kocks stiftelse och Lions i Åhus. Fler ansökningar om forskningsmedel väntar under 2024.

Läs mer om de tidigare undersökningarna som ligger till grund för vårt nya forskningsprojekt:

https://www.sydsvenskarkeologi.se/blogg/fondmedel-till-konventet-i-ahus-beviljade
 
https://www.sydsvenskarkeologi.se/blogg/lyckade-analyser-fran-konventet-i-ahus
 
https://www.sydsvenskarkeologi.se/blogg/svartbrodernas-konvent-i-ahus-del-2-ortagard-och-fiskdammar
 
https://www.sydsvenskarkeologi.se/blogg/svartbrodernas-konvent-i-ahus-markradar-och-sma-schakt
 
https://www.sydsvenskarkeologi.se/blogg/gomda-klosterruiner-i-centrala-ahus

Valvanfang med ribbtegel in situ. Norra kryssvalvet i den förmodade kapitelsalen i östra längans bottenvåning.

Preliminär grundplan över dominikanernas konvent i Åhus, upprättad 2024.

Åhus Dominikanerkonvent på 1400-talet. Akvarell av Rebecca Olsson. Avsedd för parkens nya informationsskyltar.