Svartbrödernas konvent i Åhus, del 1 - markradar och små schakt

År 1223, bara åtta år efter ordens instiftande, etablerades det första av Dominikanernas (eller Predikarbrödernas) konvent i Lund. Man firar således sitt 800-årsjubileum i år, 2023. Två decennier senare grundades även ett konvent i Åhus, på en stor central tomt belägen mellan dagens Varvsgatan och Helge ås strand. Från skriftliga källor vet man att verksamheten vid denna anläggning var i full gång redan på 1250-talet. Liksom sina samtida, franciskanerna, verkade svartbröderna ute i samhället. Man predikade, tog emot bikt och undervisade. Konventets byggnader kom, tillsammans med borgen och stadskyrkan St Maria, att dominera stadsbilden – speciellt för de resenärer som anlände sjövägen. 

Konventets sigill, använt år 1534. Texten tolkas ”Predikobröderna vid Åhus Konvent”

Murens västra sida – fornlämning L1990:7612 i Åhus.

Konventparken i juni 2023. Kartering med markradar pågår.

​I sitt fullt utbyggda skick omfattade CONVENTUS AOOSIENSIS av FRATRES PREDICATORUM en fyrlängad anläggning uppförd i tegel. Den omkring 45–50 m långa salskyrkan utgjorde dess norra länga vilken reste sig högt över halm- och tegeltaken till omgivande kvarters korsvirkeshus. Konventets östra länga var näst kyrkan anläggningens mest påkostade del; här fanns brödernas sovsal och deras mötesrum, kapitelsalen. Byggnaderna omslöt en skyddad innergård som man fick tillträde till från en övertäckt korsgång. Innergården och korsgången fungerade även som brödernas gravplats. 

​Nordost om kyrkan fanns en gravplats för vanliga Åhusbor och längre österut, åt stadsvallen till, låg konventets odlingsmark med dess örtagård. Här fanns också fiskdammar, nog så betydelsefullt med tanke på de strikta fasteregler som begränsade det antal dagar då man fick förtära kött.

Fredrik dokumenterar muren; underlag till 3D-modellen.

En smidig liten grävmaskin, perfekt för den här typen av jobb!

​I samband med reformationen avvecklades konventet och bröderna drevs bort från Åhus vid mitten av 1530-talet. Efterhand verkar kyrkan ha blivit en ruin, medan övriga byggnader vidmakthölls. De kom att förvandlas till danska kronans Åhus Gård efter att borgen skadats svårt i samband med en svensk attack år 1569 i slutet av det Nordiska Sjuårskriget. Men knappt ett halvt sekel senare, år 1617, miste Åhus sina stadsrättigheter i efterspelet till en annan konflikt mellan Danmark och Sverige – Kalmarkriget. Nu revs stadsbefästningarna och en rad större byggnader, inklusive Åhus Gård. Byggnadsmaterialet skulle föras via Helge å upp till den nygrundade fästningsstaden Christianstad. Men en länga, den östra, fick stå kvar ännu en tid eftersom kronan behövde lokaler vid den hamnplats som Åhus förvandlats till.

Karta över Åhus, upprättad år 1670. På konventets plats har lantmätaren markerat både stående murar och rasmassor.

På den äldsta karta som återger Åhus bebyggelse på ett trovärdigt sätt, daterad till 1670, syns markerade ruiner på konventets plats. Ännu ett sekel senare, år 1776, förfaller åtminstone tre av den östra längans väggar ha stått kvar, trots att byggnaden nu fungerade som stenbrott där man kunde hämta tegel efter behov. På 1800-talet tillkom en större smedja inom den tomt som en gång utgjort konventets östra del. Den västra ytan fungerade som en tobakslycka och kom senare att rymma den Zanderska trädgården.

​Av konventets byggnader återstod nu bara den östra längans västra långvägg; en med åren alltmer vittrad mur, ca 17 m lång och som mest 5 m hög. Begränsade arkeologiska undersökningar har utförts i anslutning till konventet vid flera tillfällen. Provschakt vid muren togs upp på 1970-talet varvid gravar påträffades. I samband med byggplaner i början av följande decennium kunde man konstatera att det fortfarande fanns bevarade murar/grunder under mark intill Östra Hamngatan. Kostnaderna för en utgrävning bedömdes göra de tänkta bostadshusen till en olönsam affär så trädgården förblev orörd. Däremot grävdes en del av konventets kyrkogård ut år 1996, varvid lämningarna efter 253 medeltida Åhusbor kunde tillvaratas och undersökas av osteologer. 

Den kvarstående muren kom att räddas från den ”rivning till knähöjd” som den dåvarande länsantikvarien hade föreslagit. Konventmurens öde blev en stridsfråga där en lokal opinion krävde att det hårt vittrade murverket skulle lagas och bevaras vilket också skedde. Men förfall och nedbrytning tilltog på nytt och 2016 restes frågan om att än en gång foga om och säkra muren för framtiden.  Handläggningen tog tid och även den av kommunen ägda Konventparken kom att innefattas i diskussionen. Man önskade från markägarens sida att göra ruinen mer tillgänglig, att säkra den och samtidigt omgestalta och utveckla parkmiljön.

Murens östra sida. Fredrik står på vad som återstår av konventets kyrka ovan jord…

Den vittrade muren i Åhus Konventpark.

Tolkning av resultat från karteringen med markradar.

Lagningen av murverket skulle genomföras under fortlöpande kontroll av Regionmuseets byggnadsantikvarier medan nödvändiga markarbeten övervakades av arkeologer. Här blev Sydsvensk Arkeologi tillfrågade om att utföra arbetet. I fält påbörjades insatserna med en markradarkartering av tillgängliga ytor inom Konventparken veckan efter midsommar 2023. Resultaten visade sig överträffa även de högt ställda förväntningarna. Klart var att omfattande lämningar efter konventets byggnader fanns att söka strax under dagens markyta. Det handlade om grundmurar och golv från den västra och den södra längan samt korsgångens fasad mot den kringbyggda innergården. Dessutom syntes tätt liggande nedgrävningar inom ett par utvalda provytor – fler av de redan på 1970-talet påvisade begravningarna. Resultaten från karteringen blev vägledande för de schakt som skulle grävas i nästa etapp. Dess huvudsyfte blev att kontrollera riktigheten i de tolkningar som gjorts utifrån markradarbilden. Sökschaktens omfattning kunde härigenom begränsas till att lokalisera mursträckningar, bestämma på vilket djup lämningar uppträdde och i vilket skick de befann sig.

Källarmur i den södra längan. Rummet har haft full ståhöjd, mer än 1,9 m ner till dess golv.

Mellanväggen i den östra längan. Närmast i bild ett stycke av byggnadens östra yttervägg.

​Själva grävningen genomfördes under sex intensiva dagar i mitten av oktober 2023. De ursprungliga tolkningarna kunde bekräftas genom att grundmurar påträffades i samtliga de schakt där man förväntade detta. Det exakta läget för den västra och södra längan kunde bekräftas; murarna dokumenterades och mättes in.

Grundmur och lergolv i den västra längan. Allt tegel tillvarataget, liksom grundens fasadstenar.

Vad som blev kvar. Murtegel med fint formade fogar, en hälsning från 1200-talets murare.

Nya observationer utgjordes av en stenkällare i den södra längan samt att korsgångens vägg mot innergården snarast varit byggd av trä, inte murad. Dessutom var det möjligt att följa rivningsarbetet på 1610-talet och se med vilken noggrannhet man tagit tillvara allt brukbart byggnadsmaterial från konventet. Observationen stämmer väl med tidigare iakttagelser gjorda i såväl Åhus som i Kristianstad dit teglet fraktades under begynnelsen av stadsbyggnadstiden.

Det var även möjligt att göra en rad iakttagelser i anslutning till de arbeten som höll på att avslutas på och vid den stående muren. Här kunde bland annat den östra längans bredd avgöras och läget för kyrkans södra långvägg beläggas. Detta genom att tidigare övervuxna murpartier nu röjdes fram. Dessutom var det möjligt att i murverket dokumentera detaljer såsom spår från bortbrutna valv. Det möjliggjorde en tolkad rumsindelning för den östra längans bottenplan, inklusive det ca 90 kvadratmeter stora rum som bör ha utgjort konventets fina kapitelsal.

I skrivande stund fortsätter arbetet med Konventparkens omgestaltning och man önskar från kommunens sida en kompletterande undersökning nästa år. Arbete pågår även med redigering och sammanställning av den 3D-modell vilken ingår som ett av momenten i projektet. Trots att vi befinner oss långt från en färdig rapport med en full utvärdering av resultaten, kan man med fog framhålla att kunskapen om Åhus Dominikanerkonvent har förbättrats avsevärt genom undersökningen 2023. Och fortsättning följer!

Lyssna även på Radio P4 Kristianstads reportage om undersökningen, direktsänt den 18 oktober:

https://sverigesradio.se/avsnitt/2256319

Inslaget är uppdelat på två delar med musik mellan. Första delen startar kring 1.13.30 in i programmet, del 2 på 1.20.10. Total intervjutid ca 8 minuter.