Grav 1 och 2 – det förmodade prästparet
Ålder och könsmarkörer i kranium och bäckenben hos individerna i Grav 1 och 2 visar att de var en kvinna (Grav 1) och en man (grav 2), både seniora till åldern. Detta tyder starkt på att de verkligen var Dina Hansdotter (Grav 1) och Peder Pedersen (grav 2). Dessutom innehöll de underliggande gravarna, som beskrivs nedan, individer av medelålder och kan därför avskrivas från denna diskussion. Kvarlevorna som här tillskrivs Pedersen och Hansdotter berättar om ett prästpar som båda överlevde medelåldern och fick komma till åren. Hansdotter blev åtminstone 55-60 år, förmodligen med tyndpunkt runt 60, och hon var ca 156 cm lång. Pedersen (1592-1661) blev 69 år gammal och var samtida och något tidigare med Peder Winstrup, biskop i Lund, som dog 1673. De var för övrigt även av liknande längd, båda över 170 cm: Pedersen mätte till ca 173 cm baserat på lårbenets mått. Pedersen och Hansdotter hade båda dålig tandhälsa och led av karies och tandlossning. Pedersen hade dessutom artros i ryggen, och han hade också lidit av Eagles syndrom, ett tillstånd som orsakas av en spetsig långt benutskott (se figur 1) under örat och som kan ge stor smärta i nacke, öra och hals, svårigheter att svälja samt förlamande känslor i ansiktet. Det har förmodligen varit ett mycket påfrestande tillstånd hos Pedersen under hans sista tid i livet.

Grav 3 och 5 – ond bråd död och läkta trauman
Vid utgrävningen såg de ut som att de undre kistorna, alltså de under prästparet, jämnats ut med brädor tvärs över och någon tegelsten för att förbereda plats för de översta två gravarna.  Det var svårt att avgöra hur många kistor här funnit ursprungligen, men alltså minst två. Vilka var dessa individer? Osteologin kan inte namnge dem men likväl ge ett skisserat ansikte åt dessa döda, samt återge vissa förändringar i skeletten som påverkade deras liv. Grav 3 innehöll en individ av osteologiskt svårbedömbart kön som dog under sin medelålder (35-59 år), förmodligen 35-45 år. Hen var ca 163 cm lång och hade innan sin död haft problem med tänderna, med karies och tandsten, och på vänster sida av överkäken hade en tand lossats och tandbenet läkts. Det fanns tecken från svårare perioder i barndomen bl.a. i form av linjära emaljhypoplasier, tunna band i tandemaljen som orsakas av att tillväxten av emalj rubbas under en viss period, och som kan orsakas av näringsbrist eller infektionssjukdomar. Vad som var anmärkningsvärt med denna individ är att hen avlidit till följd av ett hugg i halsen, alldeles strax över nyckelbenen – detta kan tas som tecken för en ond bråd död.

Det var tänkt som en enkel schaktningsövervakning. Nya dräneringar skulle placeras kring en befintlig husgrund. Egentligen ingenting komplicerat, ett rent rutinärende trots att platsen är belägen inne i Åhus medeltida stadsområde. Den typen av arkeologiska punktinsatser är vi vana vid. Arbetet beräknades till att kunna genomföras under ett par vårdagar 2017. Men istället kom undersökningarna vid den Engströmska villan i Kv. Carl XI:13 i Åhus, det blivande besökscentret Absolut Home, att pågå i etapper under mer än ett års tid! Totalt har sex separata arkeologiska projekt nu genomförts på platsen; alla föranledda av planer som ändrats och utökats under byggprojektets gång.

Det har varit en lärorik, men stundtals också frustrerande resa där det gällt att anpassa våra arkeologiska insatser till de förhållanden och krav som råder på en lika trång som komplicerad byggarbetsplats. Många hantverkare har varit verksamma i och kring villan, men så här i efterhand kan vi säga att samarbetet med personalen från THAGES och de olika underentreprenörerna fungerat mycket bra! Med respekt och intresse för varandras uppgifter kommer man långt. Och viljan att hitta fungerande lösningar på de arbetstekniska problem som uppstått har hela tiden funnits. Stort tack till alla er som vi haft förmånen att komplicera tillvaron för med våra schakt och dumphögar!

Den sjätte – och sannolikt sista – etappen av utgrävningarna vid Engströmska villan inleddes den 4 juni och pågick i drygt en månad, fram till den 7 juli 2018. Vad som var extra spännande var att det nu blev möjligt att arbeta på längre avstånd från själva byggnaden då det framförallt gällde att följa ledningsschakt ute i den vidsträckta trädgården. Det handlade om el och V/A, om sprinklersystem, om ledningar för geotermisk uppvärmning, om fettavskiljare till restaurangköket och om olika inslag i den blivande parkmiljön. Totalt berördes uppemot 350 löpmeter schakt med en bredd varierande mellan 1,5 och 5 meter. Detta motsvarar ganska väl hela den yta som intensivundersökts under det föregående året. Så det var ingen liten uppgift vi ställdes inför!

Schaktningarna påbörjades parallellt med Vallgatan i öster.  Här kunde vi konstatera ett tydligt skilje mellan två medeltida tomter; dels en gårdsplan som tillhört den stadsgård vars hus i tre generationer undersöktes 2017. Myntfynd och keramik visar att ytan utnyttjats under 1300- och 1400-tal. Söder därom, ner till dagens Västra Varvsgatan, låg en tomt som aldrig verkar ha bebyggts. Istället kunde vi se hur den ursprungliga markytan i form av tunna stråk av naturlig rotfilt blandat med flygsandslager kom att täckas av odlingshorisonter där lera, träkol och djurben påträffades. Man har försökt att förbättra den magra sandjorden genom gödsling med näringsrikt hushållsavfall.

I tomtens nordvästra hörn, nära korsningen mellan Vallgatan och Köpmannagatan, påträffades resterna efter ett väl utfört kullerstensgolv från en högmedeltida byggnad, ett hus som stått på den tredje tomten längs kvarterets östra kortsida. Tydligen har Vallgatans föregångare varit en gata av viss betydelse, eftersom fastigheterna så tydligt har orienterats ut mot detta stråk. Vi hade också hoppats kunna lokalisera den gata som bör ha löpt österut från torget, ungefär där vi idag finner S:t Annas gränd, men här saknas ännu tydliga indikationer. Vad som istället framkom under dagens populära gång- och cykelväg var ytterligare en stor brunnsnedgrävning av medeltida datering. Det ger oss minst fyra brunnar som placerats – och troligen avlöst varandra – inom samma begränsade yta. Varför? Var vattentillgången speciellt bra just här eller var detta den enda yta som fanns disponibel för brunnar? Det blir en fråga att fundera över när vi i ett senare skede skall försöka rekonstruera kvarterets bebyggelsestruktur. Fyndet av en väl utförd ränndal, det enda som återstod av en kullerstenslagd gårdsplan, visade att man hårdgjort området nära brunnarna. Fullt förståeligt om man under långa tider hanterat stora mängder vatten på platsen!

Vi fick även möjlighet att gräva ett schakt inne på den parkeringsplats som Vin & Sprit AB anlagt inne i grannkvarteret Klostret. Resultaten blev oväntat goda. Här påträffades ytterligare ett område med odlingsmark samt resterna efter ett medeltida hus, byggt på en vällagd stengrund. Tydliga plog- eller årderspår visade att den tidigare tomtmarken har odlats upp i ett skede efter att huset rivits. Fyndmaterialet antyder att vi står inför aktiviteter från en period strax efter att Åhus förlorat sina stadsprivilegier år 1617. De feta kulturlager som under flera sekel byggts upp i stadsområdet måste i detta skede ha utgjort en eftertraktad resurs som bördig odlingsjord!

I den östra delen av parkeringsplatsen låg en rätt ansenlig sanddyn på vilken ett stolpbyggt hus varit uppfört. Den begränsade ytan i schaktet hindrade oss att bestämma dess form och storlek, men de stenskodda stolphålen var både stora och djupa. Även om husets stomme varit stabil i sig har det ansetts lämpligt att säkra hela konstruktionen så långt det varit möjligt. Flygsand är inte och har aldrig varit någon bra grund att bygga på. Den keramik som påträffades daterar vårt stolphus till 1200- eller 1300-tal, men det verkligt intressanta är all den metallslagg som påträffades. Det förefaller rimligt att vi påträffat någon form av smedja eller verkstad där järnråvara bearbetats i ett tidigt skede av Åhus stadstid.

De schakt som drogs i den blivande parken, väster och sydväst om den Engströmska villan, innehöll tjocka lager matjord från 1800- och 1900-tal, den epok då tobak odlades i stor skala inne i det forna stadsområdet. Men under tobaksjorden påträffades ett flertal stora gropar, kanske ursprungligen materialtäkter där man grävt upp den stabila glaciala lera som förekommer under sandlagren. Lera som kunnat användas för att kapsla in och täta brunnsnedgrävningar som ett skydd mot förorenat ytvatten. Eller som en råvara till alla de lerklinade hus, ugnar och lerbottnar som funnits inom den medeltida stadens hank och stör. Därefter har groparna fyllts med allsköns hushålls- och hantverksavfall. Dessutom påträffades äldre odlingslager även här, i vad som bör ha varit det medeltida kvarterets inre delar.

Sammanfattningsvis har denna, den sjätte etappen av arkeologiska undersökningar inne på Absolut Homes besökscenter, gett oss viktiga pusselbitar till berättelsen om den försvunna staden Åhus. Helhetsbilden av detta stora kvarter har klarnat avsevärt och det är nu möjligt att rekonstruera dess indelning och bebyggelsestruktur. Vi ser en bebyggelse koncentrerad ut mot de dåtida gatorna, med stora tomter där en intensiv stadsodling utgjort ett viktigt inslag. Man har gödslat sina odlingslotter med hushållsavfall och medvetet strävat efter att förbättra den ursprungligen magra sandjordens bördighet. Samtidigt har avfall hopats i delar av tomterna, även om man i möjligaste mån sökt återfylla sina täkter med hushållens och verkstädernas restprodukter. Fyndmaterialet är varierat, men också representativt för ett område där varken de rikaste eller de fattigaste i staden har uppehållit sig.  Indikationen på tidig metallhantering är intressant och skall följas upp med metallurgiska analyser. En viktig lärdom är iakttagelsen att den ursprungliga markytans nivå förefaller att ha varierat till följd av de sanddyner som funnits där Åhus anlades. Vi har kunnat se upp till tre generationer bebyggelse existera inom tomter med ett dateringsspann från mitten av 1200-talet fram till 1400-tal, i något fall ännu längre. Men hur pass intensivt utnyttjad har tomtmarken i denna del av staden egentligen varit, eftersom det uppenbarligen funnits tomter som odlats men aldrig bebyggts? Dessutom måste frågan om vad som skett under den sista stadstiden ställas. Är det spåren efter Åhus

tillbakagång som en följd av reformationens omvälvningar och nya maktstrukturer som vi kan iaktta? Eller var bebyggelsens minskning en följd av de olyckor i form av krigshändelser som drabbat staden? Arbetet med att förstå och tolka Åhus komplexa historia fortsätter!

Det var tänkt att bli ett rutinärende. En raskt avklarad schaktningsövervakning; ett ganska anonymt uppdrag bland så många andra. På de premisserna begav sig Therese till Åhus i början av mars 2017. Anledningen var att Pernod Ricard nyligen hade köpt en stor sekelskiftsvilla (Engströmska villan, uppförd 1892-1903) med tillhörande tomt. Huset ligger vid Vallgatan inne i den östra delen av det medeltida stadsområdet (RAÄ Åhus 23). Man avser att bygga om huset till ett informationscenter där besökaren skall kunna ta del av historien kring en av de största svenska exportframgångarna – Absolut Vodka – och avnjuta produkten tillsammans med en bit mat i bistron.

Planerna krävde att en omfattande renovering av byggnaden genomfördes. Som ett led i detta fick man gräva för dränering och tätning av källaretagen. Här syntes välbevarade medeltida kulturlager längs schaktkanterna. Den huvudsakliga arkeologiska insatsen blev därför att dokumentera profiler, lagertjocklek och förekomst av sentida störningar. Som sagt, ett rutinärende som kunde klaras av på några få timmar. Men ingen kunde ana vad som skulle komma att ske…

För i takt med att renoveringsarbetet fortskred gjorde byggnadsarbetarna obehagliga upptäckter. Huset visade sig vara i betydligt sämre skick än vad man först hade trott. Viktigast var att hela takkonstruktionen var så pass medfaren att den måste skiftas ut. Detta krävde i sin tur att ett provisoriskt tak uppfördes; ett komplicerat arbete där ställningarna av säkerhetsskäl måste vila på samma nivå som husets grund. Plötsligt hade behovet av arkeologi växt – nu skulle ett schakt på tre meters bredd frigrävas kring hela huset!

Åhus har lite av en särställning när det gäller arkeologin. Vi möter en betydande handels- och sjöfartsstad; hamnplatsen för nordöstra Skåne där Helgeås vittförgrenade vattensystem möjliggjorde kommunikation långt in mot Göinges järnrika skogsbygder. Åhus lydde under Lunds ärkestift. Dess betydelse understryks genom borgen, möjligen uppförd av ärkebiskop Eskil på 1100-talet, av dominikanerklostret och de stadsbefästningar som omgav det bebyggda området. Stadens storhetstid brukar räknas från 1200- till 1400-tal; efter reformationen minskade Åhus betydelse. Men dess strategiska placering ledde till omfattande förstörelse under det Nordiska Sjuårskriget då svenska trupper under hertig Karls ledning härjade staden år 1569. En mansålder senare, i februari 1612, trängde Gustav II Adolfs soldater in i nordöstra Skåne. I Kalmarkrigets efterspel beslöt de danska makthavarna att låta bygga en ny fästningsstad till riksdelens försvar – Kristianstad. Som en direkt följd förlorade både Åhus och Vä sina stadsprivilegier 1617. Vä reducerades till en bondby, medan Åhus levde vidare som hamn och omlastningsplats för den nya fästningsstaden vid Hammarsjön. Efter Roskildefreden 1658, då Åhus i likhet med resten av Skåne övergick i svenska händer, behöll platsen sin ställning som hamnläge. 1800-talets omfattande tobaksodling inom det forna stadsområdet innebar en uppgång för samhället, liksom tillkomsten av järnväg och badturism. Men internationellt känt blev Åhus genom sin produktion av Absolut vodka i V&S regi (senare Pernod Ricard). Under 1990-talet genomfördes en mycket omfattande arkeologisk utgrävning inom fabriksområdet, beläget bara ett stenkast från undersökningen 2017.

I början av maj 2017 inleddes vår förundersökning. Det stod snabbt klart att tomten innehöll mycket välbevarade lämningar från stadstiden, skyddade som de var av tobakodlingarnas metertjocka matjord. Omkring 100 m2 medeltida kulturlager kunde friläggas i schakten. Provrutor grävdes där fynd av såväl keramik som mynt angav en tydlig datering från sent 1200-tal fram till en bit in i 1400-tal. Helt klart var att vi befann oss i en bakgårdsmiljö; det inre av stadstomter där avfall hopats samtidigt som man anlagt såbäddar och odlat för hushållets egna behov. Här fanns bra möjligheter att komma forna tiders Åhusbor inpå livet, att spåra vardagens aktiviteter som handel, hantverk och invånarnas materiella kultur. Utifrån de goda resultat som uppnåddes beslöt Länsstyrelsen att en mer omfattande arkeologisk undersökning var befogad.

Förutsättningarna för denna utgrävning blev emellertid lite annorlunda än vanligt. I beslutet angavs att de lager och anläggningar som låg över angivet arbetsdjup för byggnadsarbeten skulle undersökas, medan allt som låg djupare istället skulle förseglas och skyddas genom övertäckning med geoduk och grus. Likväl kom det att bli frågan om en för Åhus del betydelsefull medeltidsgrävning där omkring 60 m3 kulturlager och anläggningar kom att dokumenteras.

I dagsläget, då rapportarbete och analyser bara är påbörjade, kan man ändå nämna en del preliminära resultat. Det förefaller sannolikt att den undersökta ytan berör delar av minst två separata tomter i det medeltida stadsrummet. Vi har funnit lämningar efter byggnader utefter gatorna i norr och öster, medan det inre av tomterna har upptagits av avfallsbingar, såbäddar, gångar och brunnar. Här kommer frågor kring markutnyttjande och kontinuitet att bli betydelsefulla. I fyndmaterialet är det möjligt att spåra olika hantverk utifrån påträffade halvfabrikat, metallslagg och sågat horn/ benavfall. Dessutom bär fisk- och djurbensmaterialet från bakgårdarna tecken på att mer handla om matvaror som rensats och parterats än i första hand spår av matlagning. Har invånarna handlat med olika slags livsmedel?

När det gäller handelskontakterna ger keramik och mynt viktiga daterande vittnesbörd. Att utbytet med Tyskland spelat en central roll framstår tydligt. Antalet påträffade mynt (22 st) visar dels på den viktiga roll dessa stadsgårdar spelat i den lokala ekonomin, dels den starka anknytningen till Lund. Fortsatta analyser av det mycket omfattande djur- och fiskbensmaterialet kommer, liksom de pågående paleobotaniska undersökningarna, att kunna fylla ut och berika bilden av livet i det medeltida Åhus.

Även indikationer på äldre verksamhet har påträffats. Två lerbottnar, en sorts lerklädda förvaringsgropar, från den tidigmedeltida sillfiskeperioden talar sitt tydliga språk liksom den äldre keramik som förekommer jämnt spridd i schakten. Det finns spår efter en historia äldre än stadsepoken!

Allt sammantaget har resultaten av denna ovanliga stadsgrävning blivit mycket givande. Men undersökningarna i det blivande besökscentrat är inte avslutade. Man håller nämligen på att bila bort cementgolven inne i villans källarvåning. Under dessa golv ligger medeltida anläggningar i form av stora gropar och brunnar kvar; företeelser som måste dokumenteras. I höst skall kompletterande grävningar ske där en ny entré och en servicebyggnad skall uppföras. Så det kommer att finnas anledning att återvända till fastigheten kv. Carl XI:13 många gånger ännu. I förlängningen hoppas vi kunna få bidra med en utställning kring det medeltida Åhus inne i Pernod Ricards nya satsning på information, mat och dryck. Så kan vi knyta samman trådarna kring livet då och nu i staden vid mynningen av Helge å!

Den Engströmska Villan i Åhus har väckts ur sin Törnrosasömn. Sedan ett år tillbaka pågår en radikal ombyggnad av det gula tegelhuset vid korsningen Köpmansgatan – Vallgatan. Här kommer Absolut Companys nya besökscenter att öppna i juli 2018.
 
Men tomten rymmer spår efter en lång och spännande historia! Berättelsen om det medeltida Åhus och dess invånare ligger dold under tobaksodlingens mylla. Arkeologerna har funnit hus och gårdar ägda av handelsmän och hantverkare redan på 1200-talet. Claes Pettersson från Sydsvensk Arkeologi som lett utgrävningarna guidar oss genom fyra sekel av dagligt liv, av människors möten och konflikter.
 
Och vad sker härnäst?  Maria Béres, kommunikationsansvarig på The Absolut Company i Åhus, presenterar planerna för Engströmska villan. Hur skall huset, utställningen och parken utformas? Vad kommer centret att innehålla och vad får man se vid de guidade visningarna?







Kontakt:
Claes Pettersson – 0709-124314
[email protected]
Maria Béres – 073-2758113
[email protected]

Vår förundersökning i Åhus är nu inne på den tredje och sista veckan. Vi har med hjälp av att schakta bort matjorden i valda delar av området kunnat bilda oss en uppfattning om lämningarnas utbredning i området.

Det finns gropar och andra lämningar över nästan hela området, men minst ett par koncentrationer av anläggningar har utkristalliserat sig, som vi tolkar som lämningar efter bosättningar. Vi har schaktat ända fram till idag, men har ändå hunnit gräva en del anläggningar, t.ex. några härdar och härdgropar. De flesta är fattiga på fynd, vilket gör dem svåra att datera, men troligen är en del av anläggningarna från brons- och järnålder. En del kan också vara från stenålder, vilket bekräftas av att vi hittat neolitisk keramik i fyllningen i en grop. Området har alltså varit utnyttjat under flera förhistoriska perioder.

I dag hade vi besök av en skolklass från Sånnaskolan här i Åhus. Det var ett tjugotal vetgiriga och intresserade elever från årskurs 4-6 som var här på ett studiebesök. De fick höra om hur trakten här i närheten har använts under de gångna årtusendena. Till exempel pratade vi om de viktiga hantverks- och handelsplatserna Flintabacken och Transval från vendel- och vikingatid som varit belägna inte långt härifrån. De platserna var alltså i bruk för 1200-1300 år sedan. Fast mest fascinerande var kanske att få röra vid ett yxfragment som en person format till och använt för cirka 5000 år sedan.

I den västra utkanten av Åhus genomför vi just nu en förundersökning som en fortsättning på den undersökning som vi gjorde här i vintras (se tidigare blogginlägg taggat Åhus). Då ringade man in sex delområden med bl.a. boplatslämningar från brons- och järnålder och fynd från neolitikum. Just nu schaktar vi av matjorden inom valda delar av dessa områden för att undersöka lämningarna närmare och för att avgränsa områden som kan bli intressanta för en fullskalig arkeologisk undersökning.

Hittills har vi hunnit börja undersöka ett boplatsområde med härdar, kokgropar och andra gropar. Förhoppningsvis får vi fram lite daterande fynd i groparna. Annars kan vi 14C-analysera makrofossil eller träkol från någon av eldstäderna för att få fram en datering. Ett flertal diken i den södra delen av undersökningsområdet kan möjligen ha utgjort en sammanhängande anläggning, än så länge med oklar funktion.

Det finns även ett tydligt neolitiskt inslag i området, i form av slagen flinta i lager under matjorden, men även i själva matjorden. En fin liten eggdel från en slipad yxa av mindre format låg i den sandiga matjordsytan. I en mindre sållningsinsats har vi undersökt själva matjorden för att undersöka fyndfrekvensen i olika områden.

Vi har ungefär halva tiden kvar, så det blir förhoppningsvis anledning att återkomma med fler resultat.

Under drygt en vecka har vi gjort en undersökning i Åhus sydvästra utkant. Området som är 26 hektar stort ligger vid Transval, bara några hundra meter norr om den stora vikingatida handels- och hantverksplatsen invid Helge å.

Inom undersökningsområdet drogs sökschakt för att om möjligt avgränsa de stora fornlämningar som finns registrerade här sedan tidigare. Bebyggelselämningar från brons- och järnålder hittades liksom en del neolitiska fynd. På fotot syns en tunnbladig, håleggad flintyxa, ett förarbete till en spånpilspets och en skivyxa. Dessutom hittades en så kallad lövkniv som kan dateras till yngre bronsålder. En översiktlig metalldetektering gjordes över större delen av området. Mest framträdande är en del mynt från 1500-talet men det finns också någon liten indikation på senvikingatid i materialet. Det återstår dock att analysera närmare, något som får vänta till efter julledigheten!