| Vi har nu kommit en bra bit på väg med undersökningen av de stenålderslämningar som legat skyddade under Stenbergska gården. Grävarbetet är bitvis besvärligt, något som kan skyllas på den stora mängden sten som ligger gömd i och under sanden (bild 1). Att vi gräver i en tidigare strand, eller strandnära miljö, är tydligt då en del av de flintor vi hittar i det äldsta lagret är tydligt svallade, dvs. påverkad av vågskvalp. Via de tidigare undersökningar som gjorts av strandboplatsen – dels på 1960-talet (f.d. Domushuset) och dels på 1980-talet (Brunnshallen) – vet vi att det finns lämningar från övergången jägarstenålder till bondestenålder, dvs. från kring 4000 f.Kr. Inom den yta vi gräver nu har vi inte riktigt tydliga belägg för en så gammal fas. I nuläget har vi spår efter två stenåldersfaser – den äldsta dateras till ca 3000 f.Kr. och den yngsta till ca 2000 f.Kr. Från den äldsta fasen har vi karakteristisk keramik. Det handlar om skärvor från bl.a. trattbägare dekorerade med stora runda intryck eller smala streck. Vi har även ett större fragment av en tjocknackig yxa (bild 2). Dessutom har vi hundratals flintavslag samlade i ett par koncentrationer. Flintavslagen är sannolikt avfall från tillverkning av yxor av den typ som ses på bild 2. Vid något tillfälle har vatten eller vind täckt stora delar av det lager där dessa fynd hittats med ett tjockt lager sand. Ovanför detta sandlager finns ett mörkt lager. Fynden härifrån pekar tydligt mot intensiva aktiviteter under yngsta delen av stenåldern eller allra äldsta delen av bronsålder. Vi rör oss i århundradena kring 2000 f.Kr. Keramiken och de karakteristiska pilspetsarna daterar denna fas (bild 3). Här har vi en yta som verkar orörd av havets påverkan, dvs. kring den här tiden har strandlinjen förflyttats en bit bort. Vågorna har inte kunnat röra om i de material vi har i lagret. Från förundersökning har vi 14C-daterade sädeskorn som visar att man hanterat säd på platsen. Om den även odlats i den absoluta närheten vet vi inte, men jordbruket är väletablerat sedan länge vid den här tiden och dessutom expansivt. Vi har även relativt gott om små brända ben som om vi har tur går att artbestämma. Boskapsskötsel har varit än viktigare än odling vid den här tiden. Jakt och fiske har också ingått i hushållens försörjning, särskilt i en sådan här miljö nära havet. Lite fler fina fynd från den här fasen kan ni se på bild 4, 5 och 6. |  Bild 1. Rutgrävning i stenålderslagret. Intill rutorna anas stenhögar som visar mängden sten som plockas upp vid utgrävningen av varje ruta. Än mer sten – större block – får ligga kvar på plats. På bilden ses även spår efter en väg, troligen med en datering till järnålder. Vägen ses tydligt som två parallella, svagt slingrande, spår.  Bild 2. Fragment av flintyxa från århundradena kring 3000 f.Kr.  Bild 3. Pilspetsar från århundradena kring 2000 f.Kr. Pilspetsen till höger i bild är tillverkad efter kontinental förebild och visar på de intensiva kontaktnät som fanns under den här tiden. |
Bild 4. ”Tuggummi” från ca 2000 f.Kr. med tandavtryck. Det är troligen harts som tuggats som en del i att bearbeta det inför användning som en sorts lim.
Bild 5. Flintskära och flintmejsel som lagts ned i eller på marken tillsammans. Skäran har använts vilket anas som ett skimmer vid eggen i rätt ljus (närmare titt i mikroskop kan avgöra användningen).
Bild 6. Sten med ristning? Vi vet inte säkert än om det är gjort av människa men symmetrin mönstrets form tyder starkt på det.
