Under augusti och september genomför vi undersökningar på tre platser nära Grevie kyrkby. Det rör sig om en lokal med ett kulthus, sannolikt från bronsåldern, en lokal med boplatslämningar från bronsålder och romersk järnålder och en lokal med boplatslämningar från framför allt förromersk järnålder, men även några stenpackningar som troligen är rester av gravmonument. Lokalerna har benämningarna 1, 2 och 5, vilket går tillbaka på den numrering de fick vid förundersökningen. Hittills har vi schaktat av de ytor som ska undersökas och mätt in alla iakttagelser. Just nu håller vi som bäst på att undersöka framkomna anläggningar.
​
På lokal 1 står rester av ett kulthus i fokus. Den östra halvan av stengrunden är välbevarad, medan den västra halvan till stor del är bortodlad och borteroderad. Direkt öster om kulthuset finns en mindre stenkonstruktion som troligen är rester av en stensättning. I denna finns en järnåldersgrav som bland annat innehåller glaspärlor och brända ben. Söder om dessa anläggningar finns en partiellt stensatt vägsträckning som löper upp mot den stora gravhögen Storehög.

På lokal 2 finns det gott om framför allt härdar och kokgropar, men även en del gropar och stolphål. Förundersökningsresultaten visar dateringar från bronsålder och romersk järnålder. Dateringen kommer att förfinas av ytterligare analyser, men tyvärr tycks övrigt fyndmaterial vara magert på denna lokal.

På lokal 5 har vi bland annat undersökt en stor täktgrop med gott om äldre järnålderskeramik, ett antal härdar och mindre gropar. I en av groparna fann vi keramik, brända ben och en pilspets av flinta från senneolitikum/äldre bronsålder. I anläggningarna tar vi prover för att bland annat få reda på ålder genom c14-dateringar och för att se om de innehåller förkolnade fröer som kan avslöja vad man ätit, odlat och hur miljön kring boplatsen sett ut under olika tidsperioder. På denna lokal finns även ett stort komplex med vattenhål eller brunnar samt stora stenpackningar och stenfundament och en stensättning som vi börjar bilda oss en uppfattning om. Fortsättning följer.

De sista veckorna av projektet på Bjärehalvön under juni månad ägnade vi åt de östliga lokalerna, lokal 15, 18, 19 och 21 som alla är belägna i närheten av Ängelsbäck och Grevie kyrkby.

Lokal 15, väster om Ängelsbäck, omfattade både ett höjdläge och en sluttning ner mot en tidigare våtmark. I höjdläget fanns lämningar av stolpbyggda hus och hägnader och härdar i olika storlek representerande bosättningar från flera olika perioder. Keramikskärvor kan dateras till senneolitikum, brons- och järnålder, så det handlar om aktiviteter under lång tid. Som nämnts tidigare fanns högst uppe på krönet ett tiotal större gropar som visade sig innehålla relativt stora mängder mesolitiska flintföremål. Vid en preliminär genomgång av vår flintspecialist Karina konstateras att det troligen rör sig om en datering till sen Maglemose tid, eller 6000 BC och tidigare. Platsen var sedan tidigare känd som en mesolitisk aktivitetsyta eftersom man hittat flinta i matjorden. Vanligen skulle vi förvänta oss boplatser från denna tid nära vatten i form av kust, sjö eller å, men kanske var det den tidigare våtmarken nere i sluttningen som utnyttjades i detta fall. Nu kan vi gå vidare och reda ut om de stora groparna verkligen var grävda så tidigt, vilket skulle vara ovanligt. Och analyser kan kanske visa hur de använts. Vi får återkomma i frågan.

På lokal 18 gränsande till Ängelsbäck i söder, påträffades en ovanligt stor mängd stolphål (ca 2500) som också låg ovanligt tätt, vilket visar på en väldigt intensivt utnyttjad yta. Man har bott på platsen under lång tid vilket gjorde det svårt att reda ut hur stolphålen hänger ihop och hur husen varit konstruerade. Det rör sig om flera faser av många stolpbyggda hus under flera perioder, däribland yngre järnålder och tidig medeltid. Keramikmaterialet talar för dateringar till vikingatid samt tidig medeltid, men äldre perioder är troligen också representerade. Några anläggningar har även konstaterats utgöra spår av grophus. Ett par sländtrissor daterade tillvikingatid har påträffats i eller nära grophusen. Annars är lämningar efter härdar och även några ugnar spridda över ytan. Lämningarna berättar alltså om både matlagning och hantverk på platsen. Spår av dåligt bevarade brandgravar har också påträffats. Gravarna har varit påverkade av plöjning och endast den allra understa delen återstår. Som vi nämnt tidigare fanns även en bevarad stensatt väg i området. Vägen utgör utlöparen från Ängelsbäcks byaväg. Vägen är synlig på en karta från 1820-talet men har troligen en mycket högre ålder då den tycks förhålla sig till bronsåldersgravar längre söderut. Prover har tagits för att möjligen utröna om även ytan under stenbeläggningen tidigare utnyttjats som väg för att komma närmare en bestämning av vägens ålder.

Lokal 19, belägen i backen mellan Ängelsbäck och Grevie kyrkby var inte en typisk boplats. Lämningarna består främst av stenrösen och härdar. Att rösena var gravrösen kunde uteslutas efter att vi undersökt dem. Troligare är att de utgör odlingsrösen. Det mycket magra fyndmaterialet från rösena består av enstaka flintavslag och ett litet nålbryne som påträffades i toppen av ett av rösena. Dateringarna från förundersökningen av träkol från härdar visade på dateringar till äldre och yngre järnålder. Inget talar emot att återstående härdar och även rösena skulle kunna vara från järnålder. Små stenröjda ytor i närheten tolkas som äldre odlingsmark som brukats av människor från bosättningar i närheten, kanske till och med de boplatser vi undersökt högre upp i sluttningen (lokal 21) eller längre ner mot Ängelsbäck (lokal 18).
​
På höjden väster om Grevie kyrkby undersökte vi lokal 21. Boplatslämningar i form av några stolphus fanns på platsen, men också en stor mängd härdar och eldplatser, varav flera varit riktigt stora som kan ha synts lång väg när de brann här uppe på höjden. Vi undersökte också flera stenfyllda gropar, några av dem fyndrika, daterade till vikingatid. Vi tänkte först att de kunde utgöra gravar, men så tycks inte vara fallet. Fyndmaterialet består av keramik, flinta och ett mindre benmaterial. En majoritet av keramikmaterialet talar för dateringar till vikingatid och medeltid, men äldre perioder är troligen också representerade.
​
Projektet har fortsatt att bli uppmärksammat i media. SVT gjorde en uppföljning under den sista veckan. Se inslaget här. Även lokaltidningen Bjäre Nu gjorde ett ​reportage. Läs det här. 

På Bjärehalvön pågår just nu ett projekt som omfattar 8 olika utgrävningsplatser där man ska dra en ny vattenledning senare i sommar. Vi gräver de olika platserna i ordning från väster till öster mellan Rammsjö och Grevie kyrkby.

Vi började med att undersöka en boplats vid Rammsjö (som vi kallar lokal 4) som är den västligaste av våra undersökningsplatser. Området är mycket intensivt utnyttjat för boplatsaktiviteter under flera perioder. Vi har undersökt många stolphål efter stolpbyggda hus och många gropar men även härdar och kokgropar samt en brunn. Vi visste sedan förundersökningen att det fanns boplatslämningar här från yngre brons- och äldre järnålder, men det är möjligt att vi även har äldre lämningar på ytan. Vi har tittat närmare på den gårdssamling som markägaren har här. Släkten har bott på gården i många generationer och har samlat föremål och fornsaker på sin mark under lång tid. Familjen Elofsson har nu en samling som består av över 500 artefakter, bland annat yxor, pilspetsar, dolkar och mycket annat från alla förhistoriska perioder. Vi noterade de många neolitiska föremålen, och tänker att vi kanske har en del neolitiska lämningar på vår undersökningsyta. Fynden vi har gjort i de undersökta groparna består mest av ganska anonym keramik och slagen flinta. Vi får se vad 14-C dateringarna ger senare. SVT gjorde ett besök på grävningen. Se Sebastian prata om grävningen och projektet:

Länk SVT 

Lite längre österut ligger det vi kallar lokal 6, där vi har undersökt en boplats från yngre brons och äldre järnålder. Förundersökningen visade även spår av aktiviteter från medeltid. Boplatsen tycks rumsligt organiserad så att man anlagt härdar nära en liten våtmark längst ner mot sydost. Sedan har det stått minst ett stolpbyggt hus med kokgropar utanför husknuten centralt i området, och norr on huset fanns en del mindre gropar. Platsen är väl vald med magnifik utsikt över Kullen på andra sidan vattnet. 

Ytterligare lite längre österut har vi undersökt två platser (lokal 7 öst och 8) belägna i närheten av Flatakull som är en liten bergsknalle med skålgropar huggna ur berghällarna. Det finns över 300 skålgropar på platsen, och några av den är ovanligt djupa. Platsen har troligen haft stor betydelse för många generationer, kanske främst för dem som bosatt sig i närheten. Boplatserna vi undersökt ligger bara hundra till några hundra meter från Flatakull. Dateringarna som vi känner från förundersökningen visar att boplatslämningarna dateras till äldre och yngre bronsålder och äldre järnålder, och skålgropsplatsen kan ha varit i bruk under hela denna tid. Eventuellt har vi även ännu äldre spår på platsen, möjligen från senneolitikum, vilket tyder på ett stort tidsdjup i bosättningarna. Lämningarna består till stor del av stolphål, vilket visar att många generationer hus stått på platsen. Området är sandigt och grusigt vilket gjort platsen väldränerad och lämplig att bo på. Jorden är även lämplig för odling, något som de många potatisfälten runt grävningarna vittnar om. Sveriges Radio besökte oss på grävningen. Hör Åsa berätta om platserna:

länk SR: utgrävning_glimminge_210518.mp3

Längre österut, närmare byn Ängelsbäck, undersöker vi just nu en plats (lokal 15) med spår av en bebyggelse av stolphus från brons- och järnålder, men även äldre lämningar. Dessa äldre lämningar ligger i ett litet höjdläge och består av större gropar med svag humös färgning. I fyllningen finns ett relativt rikligt flintmaterial från mesolitikum, bestående av mikrospån, små fina avslag och kärnor. Vi håller just nu på och undersöker groparna och diskuterar vad de kan ha utgjort, hyddor, någon form av aktivitetsgropar eller något annat. På samma sandiga höjd har man ansett det lämpligt att bo även under senare perioder och stolphålen är många. Vi håller just på att pussla ihop dem till hus som en gång stått här.

På östra sidan av Ängelbäck har vi i dagarna börjat schakta av matjorden på det vi kallar lokal 18. Även där har platsen varit intensivt utnyttjad och stolphålen ligger mycket tätt över ytan. Här har det förmodligen också legat ett gravfält och några av brandgravarna har identifierats, men de tycks dåligt bevarade och endast en tunn rest av bottnen är kvar. En stensatt väg har också hittats. Vi har sett den i äldre kartmaterial, och nu har den alltså även hittats i fält. Hur gammal vägen är återstår att reda ut.

Vi har ytterligare ett par platser kvar att undersöka och återkommer senare med mer information. 

Vi kommer också att ha en digital visning av utgrävningarna längre fram i juni. Håll koll på Sydsvensk arkeologis Facebooksida!