Nu har den intensiva veckan med maskingrävning av större gropar och större våtsänkor avslutats. Vi letade brunnar i våtsänkorna, bl.a. i vårt neolitiska lager som vi berättat om tidigare. Ett antal brunnar fanns i sänkorna. Tyvärr var bevaringsförhållanden för trä inte bra – inga träföremål hittades. Vi tog däremot ett antal pollenprover för att förhoppningsvis kunna få tillräckligt med material för en analys av hur växtligheten i närområdet kring brunnarna sett ut.

I övrigt har vi bl.a. tvättat fynd och gjort vårt första utplock av material för 14C-datering. Huslämningarna är först ut och från dessa har vi gott om förkolnade kärnor av skalkorn som vi kan skicka på datering. Som väntat dominerar skalkornet. Skalkorn var vanligt under romersk järnålder, dvs. den period vi främst har att göra med i Lockarp. Skalkornet var en gödselkrävande gröda. Därmed var man också tvungen att ha mycket boskap.

Fyndtvätten har bl.a. visat på flera fint dekorerade skärvor från det neolitiska lagret. Dessutom har vi relativt rikligt med bronsålderskeramik från ett par gropar. Dessa gropar ska vi titta närmare på under de sista två veckornas grävning.

Det neolitiska lagret undersöks för hand.

Det neolitiska lagret undersöks med grävmaskin.

De gångna två veckorna har gått från stort till smått. Vi gräver ut en del stora anläggningar med grävmaskin. Det gör vi helt enkelt för att det är alltför tidskrävande att gräva alla stora gropar, brunnar eller vad det nu kan vara för hand. Med maskinens hjälp får vi en snabb uppfattning om anläggningarnas karaktär och fyndinnehåll. Visar de sig vara fyndrika kan vi gräva delar för hand för att kunna samla in fler fynd.

I övrigt får vi för tillfället jordprover genomgångna av en arkeobotaniker, dvs. av en växtspecialist med inriktning på äldre växter och odling. Jordproverna tar vi i gropar, brunnar, härdar och i huslämningar. Förkolnade sädeskorn vaskas fram med hjälp av vatten och får sen torka. Sädeskornen kan vi skicka på 14C-datering (vilket vi ska göra inom kort). Utöver det berättar kornen om de olika gårdarnas odlingsinriktning. Får vi en helhetsbild med sädeskorn från flera olika gårdar kan vi bland annat se skillnader mellan gårdarna där vissa kan ha specialiserat sig på vissa grödor. Så långt har vi dock inte kommit än.

Anläggningar grävs ut med grävmaskin.

Förkolnade sädeskorn, ca 2000 år gamla.

Häromveckan hittade vi en flintdolk i kanten på en före detta våtmark. Igår hittade vi en till! Dolkarna är från den senaste delen av stenåldern, dvs. från århundradena kring 2000 f.Kr. Vi har inga spår av huslämningar eller gravar från den här tiden inom vårt område. Däremot grävdes det huslämningar och gravar i ett par områden norr om vår undersökningsyta (där bl.a. Yttre Ringvägen kring Malmö ligger idag). Våtmarken innehåller även fynd från en äldre del av stenåldern, preliminärt kan vi datera fynden till århundradena kring 3000 f.Kr. Flintavslag, keramikskärvor och lite djurben hittar vi här. Inte heller från den här tiden har vi spår efter bostäder eller gravar, men fynden i sig tyder på att man bott på platsen. De båda dolkarna däremot kan mycket väl ha blivit nedlagda i våtmarkskanten som en del i en mer ”privat” ritual en bit bort från platsen där man bodde.

Flintdolkarna

Den gångna veckan har vi haft flera skolklasser från olika delar av Malmö, årskurs 3-4, på besök. Barnen har fått prova på att gräva och Malmö Museers pedagoger har berättat om platsen. Det allra första besöket hade vi redan förra fredagen då en klass från Vallkärraskolan i Lund tog sig hela vägen till Malmö.

Lite om vad vi hittat den gångna veckan. En samling med gropar har visat sig kunna vara från yngre bronsålder, ca 800-500 f.Kr. Bl.a. har vi hittat en så kallad ”lövkniv”. Namnet till trots har den här typen av skärredskap inte använts till lövtäkt utan främst för att skörda säd och kanske vass (till hustaken).

Ett lite udda föremål låg i samma grop som lövkniven. Det är närmast att likna vid ett litet flint”hänge”. Ett naturligt hål i flintavslaget ger det dess utseende. Vi vet inte om eller till vad flintavslaget använts. Senare kommer vi att titta på eggen i mikroskop. Trä, ben, kött osv. ger olika karakteristiska spår på flinteggarna vilket gör att vi kan få en uppfattning om vad de använts till.

Lövkniven från yngre bronsålder.

Det lilla flinthänget.

Veckorna som gått har bjudit på sommarvärme. En stark kontrast till hagel och kyla som präglade vädret för bara någon vecka sedan! Schaktningen är nu avklarad. Totalt har vi schaktat av matjorden på en yta av drygt 46 000 kvadratmeter. Vi är i full gång med att gräva ut gropar, och vi gräver även en del i kanterna kring före detta våtmarker. Än så länge är det tämligen sparsamt med fynd men lite roliga grejer har det kommit. I en brunn låg ett så kallat lerblock med en datering till äldre järnålder (århundradena kring Kristi födelse). Lerblock kan enklast beskrivas som en form av bärbar värmebehållare.

I den nordöstra delen av området har vi ett troligt hantverksområde. Fynd av slagg i ytan på eldstäder och gropar tyder på att man ägnat sig åt metallhantverk i området. Verksamheten har legat i anslutning till en liten våtmarkssänka eftersom det funnits behov av tillgång till vatten. Sannolikt har hantverksområdet legat en bit från bostadshusen för att inte riskera brand.

Nästa vecka, den 19 maj kl. 18-20, har vi visning av undersökningen. Den är öppen för alla! Se vägbeskrivning m.m. på vår hemsida.

Rutgrävning i kanten på en före detta våtmark. Här har vi bl.a. hittat en flintskrapa.

En långhärd inom det troliga hantverksområdet.

Veckan har präglats av regn och kyla. Inte minst tisdag eftermiddag var blöt och iskall med både regn och hagel. Regnet gör att det blir väldigt lerigt och tungt att jobba. I vilket fall har veckan bjudit på lite mer av sådant vi redan har sedan tidigare – ännu fler hus från tiden kring Kristi födelse och århundradena därefter. Vi har nu minst tre olika gårdar från den här tiden. Vi har även fått resultaten från metalldetekteringen. Två små delar av så kallade fibulor, en i brons och en i silver, har vi hittat. Fibulor är en form av små dräktspännen som väl närmast är att likna vid broscher. Våra exemplar kan dateras till yngre romersk järnålder (ca 200-400 e.Kr.) och det passar väl in i dateringen av gårdslämningarna vi har än så länge. Dessutom har några metallföremål kunnat dateras till vikingatid, ca 800-1000 e.Kr. Bl.a. en bit av ett arabiskt silvermynt. Återstår att se om vi hittar huslämningar från den här perioden.

På Facebook har ni kunnat se ett finfynd i veckan – en så kallad tunnackig flintyxa. Den dateras till tidigneolitikum, ca 4000-3300 f.Kr. Vi hittade den i kanten på en före detta, numera utdikad, våtmark. Intill har vi eventuellt lämningar efter små hyddor från samma tid men det återstår att reda ut.

Regn och rusk och en massa lera.

Järnåldersgården från förra veckan har vuxit i omfång. I nuläget består den av huslämningar efter tre långhus som vart och ett är mer än 30 meter långt; det längsta drygt 35 meter långt. Dessutom har två uthus konstaterats (se bild). Under veckan har vi börjat gräva ut huslämningarna. Först och främst för att ta jordprover vilka kan innehålla brända sädeskorn som kan ge ledtrådar till vad som odlades på gårdarna. De brända sädeskornen används också för att 14C-datera husen.

Vi har även börjat få fram lite lämningar från stenålder. Påtagligt är en liten bit av en slipad flintyxa (se bild) som låg i ytan på en liten grop. Gropen låg i sin tur invid kanten av en före detta våtmark som är utdikad sedan länge.  Yxfragmentet kan ges en preliminär datering till en tidig del av bondestenålder (tidigneolitikum), ca 4000-3300 f.Kr. Vi hoppas på mer från den här tidsperioden.

Krister och Olof undersöker ett av de små uthusen

Schaktningen är nu i full gång och vi har redan fått fram en fin järnåldersgård, troligen från romersk järnålder (ca 0–400 e.Kr.). Gården består i nuläget av ett långhus och ett litet uthus i vinkel (se bild). Gården är omgärdad av en hägnad med vad som verkar vara en tydlig öppning in mot gårdsplanen närmast husen.

I övrigt har de första dagarna präglats av att få bodar och utrustning på plats och att få rutiner att börja fungera.

Om en dryg månad, i början av april, påbörjar vi en stor slutundersökning, Lockarp 8, i Malmös södra utkant. Ni kommer att kunna följa undersökningen i vår blogg. Området som ska undersökas är 47 000 kvadratmeter stort. Ytan ligger insprängd mellan undersökningar inom projektet Öresundsförbindelsen gjorda under 1990-talets andra hälft och Citytunnelprojektet som pågick under början av 2000-talet. Dessa tidigare undersökningar inklusive den nu aktuella undersökningsytan ingår i en stor fornlämning, RAÄ Lockarp 18:1, som inte minst kännetecknas av en mycket omfattande gårdsbebyggelse från romersk järnålder. Förundersökningen har belagt bebyggelse från den här perioden inom Lockarp 8. Utöver det hoppas vi på tidigneolitiska lämningar. Precis söder om Lockarp 8 har gropar med stora mängder flintavslag från yxtillverkning undersökts. Förhoppningen är bl.a. att kunna knyta dessa till bebyggelsespår inom Lockarp 8.