Det är en upprepad sanning att även små, till synes obetydliga föremål kan bära på en större berättelse. Förutsatt att man lyckas hitta fram till en tolkning som placerar in fyndet i sitt rätta sammanhang. I den här texten knyts två små knappar, båda funna vid metalldetektering i nordöstra Skåne, samman med de storpolitiska skeenden under Napoleonkrigen som för alltid ändrade Skandinaviens karta. Här infogas historien om den ryska ockupationen av Gotland våren 1808 och dess efterspel, där bland annat upprättandet av Sveriges första förband av värnpliktiga soldater ingick.
 Knappen från Yngsjö by. Lammet med korsfanan. Manskapsuniform m/1829. (framsida) |  Knappen från Yngsjö (baksida) |
Men låt oss ta det från början. Våren 2020 genomförde Sydsvensk Arkeologi en förundersökning inom den forna bytomten till Yngsjö vars samlade bebyggelse splittrades vid enskiftet 1815 (Rapport 2022:15). Våra schakt kom att beröra ett halvdussin gårdslägen med dateringar från medeltid fram till tidigt 1800-tal. Genom en konsekvent genomförd metalldetektering kunde vi samla in ett omfattande och varierat fyndmaterial som blev till stor hjälp vid bebyggelsens datering. Vissa av föremålen pekade dessutom på att man haft kontakter långt bortom Skånes gränser, som t.ex. en räknepenning tillverkad i Paris omkring år 1500. Och så var det ju den där märkliga lilla knappen…
Gjuten av vad som bör vara mässing, med en diameter på 19 mm och en vikt på 3 gram hade den knappast väckt någon uppmärksamhet om det inte varit för motivet. Efter rengöring framträdde ett lamm med en korsfana. Vad som avbildades var Guds lamm, Agnus Dei, symbolen för Kristus offerdöd. Gotlands landskapsvapen. Det rörde sig om en uniformsknapp vilken härrörde från ett mycket speciellt militärt förband, den så kallade Gotlands Nationalbeväring. Så långt komna med identifieringsarbetet vållade dateringen inga problem. Förbandet upprättades 1811 och fick sin uniform fastställd fyra år senare. Problemet var att nationalbeväringen var ett territoriellt förband, uppsatt till försvar av ön. Vad gjorde en uniformsknapp i skånska Yngsjö; en plats där de gutniska soldaterna knappast hade uppehållit sig?
 Knappen från Drottningtorp, Gualövs socken. Officersuniform (?) m/1829. (framsida) |  Knappen från Drottningtorp (baksida) |
Men visst, historien är full av tillfälligheter. Ett enstaka fynd kan man förklara. En souvenir, ett minne någon plockat med sig? Tolkningsproblem uppstår när fynden blir fler. Nästa knapp prydd av Guds lamm dök upp 2022, på en helt annan plats i nordöstra Skåne. Då genomfördes omfattande arkeologiska undersökningar inför en utbyggnad av E22 till motorvägsstandard på sträckan mellan Fjälkinge och Gualöv. På platsen för Drottningtorp, en mindre gård underställd Trolle-Ljungby gods, påträffades välbevarade lämningar efter förhistoriska långhus samt ett dittills okänt gravfält med begravningar från senneolitikum in i bronsålderns period III och IV, dvs. från ca 2000 f.Kr. till 900 f.Kr. Här fanns all anledning att använda metalldetektor trots att den sentida gårdens invånare lämnat mycket skräp efter sig. Bland de föremål som samlades in fanns ett som kunde dateras exakt, till tiden efter 1815. En uniformsknapp helt identisk med den vi hittade i Yngsjö två år tidigare. Avståndet mellan fyndplatserna är noga räknat 19,5 km. Låt oss utgå från att det visserligen handlar om samma typ av uniform, men sannolikt två skilda händelser med olika aktörer. Så vad var då egentligen Gotlands Nationalbeväring?
Fyndplatserna med Yngsjö by (2020) i söder, Drottningtorp (2022) i Gualövs socken i norr.
| Som en del i en uppgörelse mellan Napoleon och den ryske tsar Alexander gick ryska styrkor över gränsen in i Finland i februari 1808. Det Finska Kriget utvecklades katastrofalt för Sveriges del och kom att resultera i förlusten av den östra riksdelen och närmast en statskollaps under följande år då Gustav IV Adolf avsattes. Mindre känd är den kortvariga ockupationen av Gotland. Ryska styrkor landsteg den 22 april 1808 och då inga reguljära svenska förband fanns på plats kapitulerade landshövding af Klint dagen efter varpå amiralen Bodisko utropade sig till rysk guvernör. Men svenska flottan lyckades blockera hamnen i Slite så att ryssarna inte kunde få över nödvändiga förstärkningar till ön. En undsättningsstyrka bestående av Jönköpings regemente anlände till Gammelgarn den 14 maj och nu kapitulerade i stället tsarens soldater inför övermakten. Efter drygt tre veckor var ockupationen till ända och Bodiskos trupper lämnade Gotland den 18 maj. Endast ett dödsfall skedde under de dramatiska dagarna 1808; en båtsman förolyckades när han föll från riggen på det svenska flaggskeppet. I efterspelet till Finska Kriget stod det klart att Gotland behövde ett organiserat försvar. Att tsarens Ryssland skulle få en strategisk bas mitt i Östersjön ville man till varje pris förhindra. Lösningen som valdes var att 1811 upprätta en lokalt baserad försvarsorganisation, byggd på frivillig värnplikt. Det av Karl XIII antagna nya regementet blev därigenom Sveriges första värnpliktsförsvar, trots att systemet med indelta soldater skulle bestå under ytterligare drygt 90 år i resten av landet. Enheten omfattade drygt 7 000 man, uppdelade i kompanier med artilleri, infanteri och jägarsoldater. Organisationen omfattade alla öns vapenföra män i åldern 15 (senare höjt till 18) till 50 års ålder. De fem äldsta årsklasserna utgjorde emellertid en reservtrupp som endast i nödfall skulle användas. Uniformen fastställdes 1815 och omfattade bland annat en rock i mörkblått kläde eller vadmal. Knapparna skulle ha Gotlands landskapsvapen, lammet med korsfanan. De knappar som vi hittat förefaller vara av m/1829. Emellertid blev bestämmelserna om en enhetlig uniform som så mycket annat något som stannade på pappret. Frånsett de stamanställda kom nationalbeväringen att sakna enhetliga uniformer. Samma sak med förbandets beväpning; man försågs med flintlåsgevär m/1799, en modell som i huvudsak bestod av hopplock av äldre vapen, samt Brown Bess-gevär m/1763 som Sverige tidigare fått som subsidier från England. De äldre årsklasserna, reservtruppen, erhöll inga skjutvapen alls utan fick hålla till godo med pikar m/1697. Då dessa behölls ända till 1867 torde Gotlands nationalbeväring ha varit ett av de sista förband i världen som nyttjade dessa i grund och botten medeltida vapen. Först 1869 var hela styrkan utrustade med moderna gevär. Så trots de lärdomar man borde ha gjort vid den ryska ockupationen 1808 förblev Gotlands försvar alltså mycket lågt prioriterat under mer än ett halvt sekel; en tidrymd då bland annat Krimkriget ledde till omfattande krigshandlingar i Östersjöområdet. |  Gotlands Nationalbeväring. Uniformsrock m/1845.  Gotlands Nationalbeväring. Uniform för artillerister m/1845 |
 Brown Bess. Engelska arméns standardgevär under sent 1700-tal. Ett antal sändes till Sverige som subsidier i samband med Napoleonkrigen.  Beväringens reserv. Skämtteckning som visar ”pikgubbar” på Gotland 1843. |  Pik m/1697. Spetsen på ett stångvapen som kunde vara från tre till fem meter långt. |
Låt oss så återvända till de två uniformsknapparna från nordöstra Skåne. Vi har kunnat ta del av den berättelse de bar på, historien om en oblodig, närmast bortglömd ockupation i skuggan av ett katastrofalt krig. Vi har mött Sveriges första värnpliktiga, men bristfälligt utrustade soldater. Men den inledande frågan har förblivit obesvarad. Hur kommer det sig att vi hittat uniformsknappar från ett på Gotland befintligt förband; en enhet som dessutom var bemannad med lokala värnpliktiga och där som vi kunnat se uniformer inte var något som prioriterades från ledningshåll? Möjligheten finns att stamanställda haft anledning att besöka garnisonsorten Kristianstad; kanske delta i utbildning och övningar. Eller existerade det kopplingar till Yngsjö och Gualöv på ett personligt plan? Som sagt, frågan står utan svar i nuläget. Men sökandet efter svar har inneburit en spännande och lärorik resa genom svensk 1800-talshistoria!
Gotlands Regementes vapen idag med lammet och korsfanan.
Stort tack till vår militärhistoriske konsult, Sven Engkvist – museichef vid Miliseum i Skillingaryd. Tack också till Anders Edring som gjorde mig uppmärksam på knappen från Gualöv samt till Tony Björk och Ylva Wickberg för information kring fyndomständigheterna 2022!
Information om den ryska ockupationen 1808 och om Gotlands Nationalbeväring har bland annat hämtats från Wikipedia.