Sydsvensk Arkeologi AB
  • Undersökningar
  • Forskningsprojekt
  • Blogg
  • Tjänster
  • Publicerat
    • Rapporter
    • Artiklar
    • Böcker
    • Analysrapporter
  • Personal

BLOGG

September 20th, 2021

20/9/2021

0 Comments

 
Picture

Har vi en eller har vi två långhögar, eller vad?

Just nu arbetar arkeologer från Sydsvensk arkeologi tillsammans med Arkeologerna, Museiarkeologi sydost, och Blekinge Museum med undersökningar utmed väg E22 i Blekinge mellan Jämjö och Lösen. Vid Vinbergavägen pågår en av utgrävningarna. Sedan en veckas tid har vi där börjat rensa fram vad som tros vara en neolitisk grav, en så kallad trapetsoid långhög av sten. Med trapetsoid menas att den är skevt rektangulär så att ena kortändan är smalare än den andra.
 
Neolitiska långhögar är en gravform från första delen av bondestenåldern för cirka 4000 – 3500 år före vår tideräkning, en period vi kallar tidigneolitikum, och har många typer och utseenden. Vår liknar mest en typ som fått namnet Kujavia, eftersom de är vanliga i den regionen av Polen, men de finns också längre västerut i Nordeuropa. Långhögar finns generellt över hela Nordeuropa från brittiska öarna i väster till Polen i öster. Neolitiska långhögar sätts i samband med den lantbrukande trattbägarkulturen. Vi har från förundersökningen vid Vinbergavägen dateringar från andra anläggningar till 3700 före vår tideräkning tillsammans med keramik från trattbägarkulturen.
 
En tidigneolitisk långhög är som namnet låter ett långsträckt monument av antingen sten eller jord alternativt en kombination av de två. De anses vara den äldsta varianten av gravar från neolitikum. Vad som skiljer de tidiga långhögarna från andra neolitiska gravar är att själva graven oftast är en träkonstruktion i högen, eller en kombination av sten och trä. Senare utvecklas gravformen till långhögar med gravkammare av stora block, en så kallad dös, då gravkammaren alltså utgörs av en stenkammare. De brukar därför benämnas som långdösar för att skilja dem från de tidigare långhögarna. Dösen som grav utgör i sin tur introduktionen av den stora megalitgravstraditionen i Skandinavien.
 
Sedan förundersökningen vid Vinbergavägen för cirka ett och halvt år sedan har det funderats på vad stenhögen som påträffades är för något. Tidigt föreslog neolitiska forskare och experter från Sverige och Danmark att det kunde vara en tidigneolitisk långhög. Långhögar är oftast 20 – 70 meter långa. Den som förundersökningen påträffade och nu har banats av med maskin är cirka 15 meter lång.
 
Emellertid påträffade vi vid avbaningen av matjorden ytterligare en lagd stenkonstruktion som antigen är samtida med delar av den första eller ligger under den och därför bör vara äldre. Vilket får kommande veckors arbete utvisa. Denna andra långsträckta stenpackningen är också den trapetsoid, är mer än 20 meter lång, och löper på tvärs av den första övre liggande. Det gör att den nedre sträcker sig i öst-västlig riktning och den övre i nord-sydlig riktning med de bredaste ändarna i öster och söder. Orienteringen till syd-nordlig sett från gravens bredaste ände, är en ovanlig riktning på graven. Gravtypen finns i alla väderstreck men öst-västlig är den mest vanliga och syd-nordlig eller nord-sydlig om man så vill, är den minst vanliga.
 
Neolitiska långhögar har aldrig tidigare påträffats i Blekinge. Vid tidigare undersökningar inför utbyggnad av ny sträckning av väg E22 längre västerut har dock påträffats möjliga resterna av en dös, alltså gravformen som kommer efter långhögarna. Undersökningarna de kommande veckorna kan därför komma att göra ett hopp i kunskapsutvecklingen. Det förutsatt att vi får rätt i våra teorier, men vi är än så länge relativt förhoppningsfulla.
Picture
Graven efter att den banats fram under förundersökningen för ett och ett halvt år sedan. Bilden visar den trapetsoida formen.
Picture
Den övre nord-sydliga trapetsoida långhögen, med bredaste änden i söder under framrensning.
Picture
Den nedre öst-västliga trapetsoida långhögen under avbaning, som ännu inte har fått sin fulla längd men har sin bredaste ände i öster.
0 Comments

Hyddor och hund i Ljungaviken

26/3/2021

0 Comments

 
Under sommaren och hösten 2020 genomfördes en stor undersökning i Ljungaviken utanför Sölvesborg i Blekinge. Undersökningen genomfördes som ett samarbetsprojekt där vi tillsammans med Blekinge museum och Arkeologerna från statens historiska museum arbetade tillsammans för att ta fram och dokumentera denna unika stenåldersboplats.

I Ljungaviken har det på en sandig platå legat en strandnära boplats för cirka 8400 år sedan. Boplatsen har efter att den övergavs periodvis legat under vatten, vilket har gjort att boplatsen har övertäckts med gyttja, torv och sand. Under de överlagrade lagerna har den gamla markytan bevarats och vi schaktade fram den inom en cirka 15 000 kvadratmeter stor yta.

Ett av de märkligaste inslagen i Ljungaviken var att hyddor, härdar och gropar fanns bevarade som tydliga försänkningar i den forntida markytan. På platsen påträffade vi spår av ett 50-tal hyddor, eller snarare hus. Husen har varit robusta konstruktioner, men såg lite olika ut. Vissa var runda och fyllda med bränd sten. Andra var kvadratiska eller rektangulära med eldstäder i hörnen. Med hjälp av drönare kunde vi se dem från luften och somliga verkar då vara mycket stora och rektangulära. Kanske är det att så försänkningarna i vissa fall endast utgjort en del av större konstruktioner.

På platsen hittade vi mängder med slagen flinta som människorna som har bott på platsen har lämnat kvar. Flintan är både insamlad från närområdet men även dittransporterad från sydvästra Skåne eller Danmark. Något oväntat påträffade vi även bevarade ben. Oftast var de mycket dåligt bevarade, men i några av hyddorna fanns det till och med bevarade fiskfjäll.

Under några av de sista dagarna i fält gjorde vi en mycket oväntad upptäckt. I samband med att en eldstad undersöktes, påträffades några ben och vår osteolog Ola fick ta över arbetet med att gräva ut eldstaden. Det visade sig att under eldstaden fanns en hund begravd. Hundbegravningar förekommer under jägarstenåldern, men är sällsynt. Benen från hunden var mycket dåligt bevarade och vi bestämde oss därför att ta upp hela hundgraven som ett preparat. På så sätt kunde vi gräva ut den inne på Blekinge museum och det blir även möjligt att kunna ställa ut hunden i framtiden.


En film har producerats i samarbete med UR-play som visar arbetet med hunden: https://urplay.se/program/220043-ur-samtiden-lansmuseerna-berattar-det-ligger-en-hund-begraven


​Vill man veta mer om hundgraven och om undersökningen finns det en hel del att se och läsa på Blekinge museums hemsida. Bland annat finns det flera filmer som filmades under fältarbetet:
https://www.youtube.com/watch?v=JmaAtaUPuEs
https://arkeologiiblekinge.blogspot.com/

​Just nu pågår rapportarbetet genom bearbetning av fynd och dokumentation och analys av prover. 
Picture
En del av boplatsen i samband med att några av hyddorna undersöks.
Picture
En av hyddorna fotograferad ovanifrån.
Picture
Undersökning av en av hyddorna.
Picture
Undersökning och dokumentation av hyddorna. Pinnarna markerar fynd.
Picture
Dokumentation av en av hyddorna.

Picture
En skivyxa i Kristianstadflinta.
Picture
I en av hyddorna hittades mängder med förkolnade hasselnötsskal.
Picture
Hundgraven efter att den har grävts fram inne på museet.
0 Comments

    Kategorier

    All
    1600 Tal
    1600-tal
    1700tal
    Aktuell Arkeologi
    Analyser
    Arkeologiafton
    Arkeologidagen
    Arkeologisöndag
    Bastion Arvprins Gustav
    Befästningar
    Bjärehalvön
    Blekinge
    Bolagsresa
    Botildenborg
    Bromölla
    Bronsålder
    Bunkeflostrand
    Bäckaskog
    Contregard
    CT-skanning
    Datering
    Dokumentation
    Domsten
    E22 Sätaröd-Vä
    Erlandsrodagen
    Eskilstorp
    Fairyhill
    Fjälkinge
    Flinta
    Flintgruvor
    Forestad
    Föredrag
    Georadar
    Gravar
    Halland
    Hovrätten
    Husensjö
    Hököpinge
    Innovationsprocesser
    Jelling
    Järnålder
    Keramik
    Kistinge
    Konferens
    Kopparyxa
    Kristianstad
    Lediga Tjänster
    Lerbottnar
    Linderöd
    Ljungaviken
    Lockarp 8
    Lund
    Mark
    Medeltid
    Mesolitikum
    Metalldetektering
    Metod
    Moesgård
    Mynt
    Neolitikum
    Norra Hasslegården
    Nosaby
    Nyare Tid
    Näsby
    Osteologi
    Personal
    Pilbladet
    Prästgården
    Rapport
    Ringsjöbaden
    Ringsjöbaden
    Ruuthsbo
    Råvattenledningen
    Samlingar
    Senneolitikum
    Simrishamn
    Skanör
    Skepparslöv
    Stenålder
    S:t Olof
    Södra Hasslegården
    Södra Sallerup
    Tygelsjö
    Utbildning
    Utbildningsradion
    Vendeltid
    Viby
    Vikariat
    Vikingatid
    Välkommen
    YngreBronsålder
    Yngre Järnålder
    Yngsjö
    Åhus
    Århus
    Öja
    Östra Broby
    Östra Grevie

    RSS Feed

Om oss

Sydsvensk Arkeologi AB är inriktat på uppdragsarkeologi i södra Sverige. Vi erbjuder tjänster inom alla sorters arkeologiska uppdrag – utredningar, förundersökningar och undersökningar. 

Läs mer om  oss »
Hur hanterar Sydsvensk Arkeologi dina personuppgifter? »

Kontakta oss

Kontor i Kristianstad

Sydsvensk Arkeologi AB
Box 134 
291 22 Kristianstad 
Besöksadress: 
Regionmuseets entré vid Stora Torg
Organisationsnummer:  556798-0429
Kontor i Malmö

Sydsvensk Arkeologi AB
Erlandsrovägen 5
218 45 Vintrie
Personal

Kontaktuppgifter till all personal »

Styrelse

Sydsvensk Arkeologis styrelse »

Webbdesign & layout: Catherine Svensson & Fredrik Grehn 2015

Search the site...