Efter några intensiva avslutande veckor är vi nu klara i fält. Bland annat har vi haft en välbesökt visning med fika och bildvisning i samarbete med Malmö och Trelleborgs museum samt Östra Grevie byalag. Under veckan har vi haft besök av Torbjörn Brorsson, vår keramikexpert. Han konstaterade snabbt att keramiken främst hör hemma i förromersk järnålder (500 f.Kr.-Kr.f.) samt i vikingatid (800-1050 e.Kr.). Det stämmer väl med den bild vi har så här långt av bl.a. huslämningar. Delar av den vikingatida keramiken lånar dekor och form från slavisk keramik (områdena söder om Östersjön) men är lokalt tillverkad så vitt kan avgöras så här långt. De avslutande veckorna har även ägnats åt att komplettera schaktningen och att hantera fynd. Apropå fynd hittade Karin en röd, tämligen stor, glaspärla i ett stolphål som inte tycks ha något direkt sammanhang i form av ett hus eller liknande. Dessutom hittade vi (eller rättare sagt Jonas Paulsson som metalldetekterat) en holkyxa från yngre bronsålder som avslutning på fredagseftermiddagen näst sista grävveckan. För att summera det hela – en mycket fin vikingatida gårdsmiljö kompletterat med förromersk järnålder (och yngsta bronsålder). När vi gått mer på djupet, detaljstuderat fynd och fått svar på C14-dateringar kan bilden säkert bli mer komplex än så. | Bild 1. Leran i Östra Grevie är inte lättgrävd i regnet. I bakgrunden schaktar vi i en liten våtmark. Bild 2. Leran i Östra Grevie igen. Bild 3. Holkyxan från yngre bronsålder har precis plockats upp av Jonas Paulsson. |
0 Comments
Klassiskt höstväder med omväxlande soliga/lugna dagar och blåsiga/regniga dagar har präglat de senaste veckornas grop-, härd- och stolphålsgrävande. Två huvudsakliga bebyggelseskeden har utkristalliserats, men den påbörjade genomgången av metallfynd från detekteringen låter ana en något mer komplex bild. En lite blygsam position i sammanhanget innehas av en troligen förromersk gård. Den är inte bara blygsam i sin omfattning utan även i sitt läge då den ligger i den östligaste utkanten av undersökningsområdet. Ett långhus kantas av ett fåtal gropar varav en har sidor ”klädda” med keramik. Dateringen är inte klarlagd i nuläget men preliminärt daterar vi den till förromersk järnålder. Vikingatid intar däremot en både rumslig och volymmässig centralposition. Vi har i nuläget ett troligen flerfasigt gårdsläge från vikingatid med grophus, två långhus som båda är drygt 30 m långa samt ett par mindre hus. Fragment av hägnader låter ana stigar ut mot åker- och betesmarker. Analysen av fynd från metalldetekteringen har påbörjats. Utöver det vikingatida materialet har även en mycket vacker fibula hittats. Dateringen pekar mot folkvandringstid vilket är en period vi hittills inte har några riktigt tydliga bebyggelsespår från inom vårt undersökningsområde (med undantag av en 14C-datering från en fyrstolpskonstruktion som påträffades i samband med förundersökningen). Några veckor till av grävande återstår innan vi lämnar Östra Grevie. Innan dess - glöm inte Arkeologiafton torsdagen den 19 oktober kl. 17.00-19.00. Vi träffas på parkeringen till Pub Mose i Vassen, nära Östra Grevie kyrka. Adress: Gamla Landsvägen 36, Östra Grevie. Bild 1. En grop med ”keramikklädd” sida. Bild 2. Ett av de (troligen) vikingatida husen undersöks (bakom skottkärran och hackbordet).
Nu är vi klara med schaktningen i Östra Grevie utanför Malmö, och en tydlig bild av bebyggelsen har framträtt. Yngre järnålder dominerar vad vi kan se så här långt, även om äldre järnålder också skymtar fram i begränsad omfattning. Flera långhus, rikligt med härdar och mindre gropar ligger som en krans kring en mindre, numera utdikad, våtmarkssänka. Åt söder och norr ligger två kullar där den norra är mest markant. Halvvägs upp i den norra kullens sluttning ligger ett pärlband med härdar som bildar en närmast knivskarp gräns för aktiviteterna inom gårdsområdet, eller i alla fall de aktiviteter som avsatt spår i form av härdar, gropar m.m. Kullens topp är i princip tom på spår. Inom bebyggelseområdet, men samtidigt tydligt avskilt från området med långhusen, ligger en samling om fyra grophus. Vi har nu snart grävt färdigt dessa. Möjligen är en eller ett par anläggningar till grophus, men det återstår att reda ut. Fynden i grophusen indikerar textilhantverk. Vi har en nål i järn, bitar av troliga vävtyngder och en liten sländtrissa. En liten mattorange glaspärla hittades när de första spadtagen togs i ett av grophusen. Dessutom har en större ”pärla” i silver hittats. I nuläget vet vi inte riktigt vad det är, det får vi återkomma till. En deposition med en hästkäke, en griskäke m.fl. ben håller i nuläget på att plockas upp ur ett av grophusen. Vårt ”finfynd” så här långt är en spelpjäs i glas! Den hittades i botten av ett av grophusen (se bilderna). Först var vi fundersamma kring vad det var men Karin hade en minnesbild från en utställning på Historiska museet i Stockholm. Efter lite googlande i deras föremålsdatabas kunde vi konstatera likheten med vikingatida spelpjäser i glas. Ett av grophusen. Spelpjäsen i glas. Den låg i grophuset som ses på bilden ovan.
Nu har vi arbetat för fullt med matjordsschaktning och inmätning i Östra Grevie. Ett par intensiva veckor har gått. Vi har även kommit igång med metalldetekteringen. Regnet har ställt till det en hel del – höstvädret har definitivt inte varit på vår sida! Det är framför allt dumprarna som transporterar bort matjorden från ytan som får problem i det ihärdiga regnandet. Trots det har vi nu schaktat fram stora delar av en boplats från järnåldern. Ett antal grophus visar att vi har hantverksaktiviteter från yngre järnålder i området, något som var helt väntat. I övrigt domineras ytan av stolphål efter diverse konstruktioner och härdar. Det finns även ytor som är relativt tomma på lämningar vilket indikerar att vi kan ha en tydlig avgränsning av bebyggelsen inom ytan. Metalldetekteringen har gett en del intressanta fynd, bl.a. en bit av en balansvåg som tyder på handelsverksamhet. Bild 1. Regnet ställer till det för dumprarna.
|
Kategorier
All
|