| Sommaren 2020 undersöktes en del av en boplats från bronsålder och förromersk järnålder i östra utkanten av Fjälkinge. Anledningen till undersökningen var byggande av ny gång- och cykelväg, längs Gamla vägen, för att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter. Fjälkinge ligger centralt på Kristianstadslätten ca 6-7 kilometer öster om Kristianstad och byn var så tidigt som under 1500-talet extremt stor, med över 30 gårdar. Byn var av allt att döma mycket stor redan under yngre järnålder, vilket tolkas som att den varit ett betydelsefullt regionalt centrum i Villands härad, men det är ännu ganska lite känt om bebyggelsen i området under bronsålder och äldre järnålder. Vid undersökningen schaktade vi av en långsmal yta som var 160 m lång och 8 m bred (ca 1100 kvm). Under matjorden framkom över en stor del av ytan ganska sotiga kulturlager som innehöll keramikskärvor, fragment av bränd lera och djurben, samt flintavslag. Med metalldetektor kunde vi också konstatera att det fanns ganska gott om järnföremål och små bronssmältor i lagren, framför allt i den östra delen av området. |  Metalldetektering gjordes efterhand som matjorden schaktades bort.  Detekteringen resulterade bland annat i fynd av tolv små bronssmältor, som tillsammans med tre degelfragment och 25 fragment av gjutformar är rester av bronsgjutning på platsen. |
Planritning över den undersökta ytan med alla observerade lämningar. Bruna partier är kulturlager, röda markeringar = härdar, gröna = kokgropar, gula = gropar, svarta = stolphål, beige = grophus och grå = övriga anläggningar/lager.
I och under kulturlagren fanns en mängd anläggningar – det vill säga nedgrävningar som fyllts igen med jord och gammalt skräp som funnits på markytan en gång i tiden. De anläggningar vi undersökte bestod av ett varierat bestånd av stolphål, gropar, härdar, kokgropar, grophus och en ugn. Vi kunde snabbt konstatera att djurben (slakt- och matavfall) var väl bevarade och en osteologisk analys visar att invånarna haft nötkreatur, får, svin och hästar. Fynd av ben från knubbsäl och torsk visar att man även bedrivit viss marin jakt och fiske, eller kanske haft utbyte med människor som levde vid kusten? Arkeobotanisk analys visar på sädeskorn, ogräsfrön och skal från hasselnötter i ett antal av jordproverna från anläggningarna i området. Detta material tolkades som hushållsavfall. Skalkorn var det helt dominerade sädesslaget, men i en anläggning fanns även vete. Ogräsfröna är av sådana arter som visar att de omgivande åkrarna varit gödslade och väl bearbetade.
Några av de anläggningar som undersöktes i den östra delen av ytan innehöll delar av deglar och gjutformar. Anläggningarna har kunnat dateras till slutskedet av äldre bronsålder och inledningen av yngre bronsålder (omkring 1300-900 f. Kr.). Deglar och gjutformar är föremål som använts vid bronsgjutning och det är ganska ovanligt att hitta på boplatser från denna tid. Det tyder på att de lämningar vi undersökt tillhör en bebyggelse av viss betydelse.
Några av de anläggningar som undersöktes i den östra delen av ytan innehöll delar av deglar och gjutformar. Anläggningarna har kunnat dateras till slutskedet av äldre bronsålder och inledningen av yngre bronsålder (omkring 1300-900 f. Kr.). Deglar och gjutformar är föremål som använts vid bronsgjutning och det är ganska ovanligt att hitta på boplatser från denna tid. Det tyder på att de lämningar vi undersökt tillhör en bebyggelse av viss betydelse.
 |  |
De stora kokgroparna A 642 och 789 innehöll bland annat fragment av en degel och gjutformar, som tillsammans med bronssmältor visar på den bronsgjutning som pågått under den mellersta delen av bronsåldern.
 Bronssmälta där den påträffades i ett kulturlager. |  Degelfragment som påträffades i ett kulturlager. |  Gjutformsfragemnt som påträffades i en av de stora kokgroparna. |
Deglar och gjutformar är tillverkade av lera, precis som keramik, men de särskiljer sig formmässigt från de stora lerkärlen och även genom en annan magring av godset samt annan typ av användning. Vid bronsgjutning har först råmaterial av koppar och tenn smälts i en degel. Alternativt användes gamla och trasiga föremål som råmaterial, för brons går utmärkt att återanvända, smälta ned och gjuta med igen. Från degeln har bronset sedan hällts ned i en gjutform, som förberetts sedan tidigare. Gjutformen kan ha gjorts för en yxa, en kniv, en syl, en nål eller något annat föremål. Till och med så stora föremål som svärd gjöts vid denna tid, men det kan vi inte se i materialet från Fjälkinge. Fragmenten här är små och det lilla som går att se är att inriktningen snarare varit mindre bruksföremål som t.ex. knivar och sylar. Samtidigt vet vi inte vad mer som döljer sig i omgivningarna. Det var en liten del av ett mycket större boplatsområde som berördes år 2020, så det finns goda möjlighet att det finns ytterligare material i områdena intill vår undersökning som kan ge oss ännu mer information om den här boplatsen, om bronsgjutarnas verksamhet och om Fjälkingeområdets bebyggelsehistorik i framtiden.
Vill du läsa mer om undersökningsresultaten kan du gå in på vår hemsida HÄR och bläddra fram rapport nummer 2021:62.
Vill du läsa mer om undersökningsresultaten kan du gå in på vår hemsida HÄR och bläddra fram rapport nummer 2021:62.
 |  |
Rabbad keramik och en lövkniv av flinta från slutskedet av bronsåldern var några av de fynd som gjordes i ett grophus på platsen.