| I förra veckan var det dags för årsmöte för M-ark, den museiarkeologiska branschorganisationen. Värd denna gång var Upplandsmuseet och mötet hölls i Uppsala i Göteborgs nations konferenslokal. Temat för mötet var ”uppdragsarkeologin och samhällsnytta”. Under första dagen fick vi höra flera inlägg på detta tema. Bent Syse från Upplandsmuseet inledde genom att problematisera begreppet samhällsnytta och visade att detta är något som beror på vems synvinkel som är aktuell och att det varierat över tid. Han gjorde också en genomgång av samhälls-nyttan inom uppdragsarkeologin eller rättare sagt vilka som har nytta av de olika stegen i den uppdragsarkeologiska processen. Fantastiskt nog fick han det till att olika aktörer har olika grad av nytta av de olika stegen och att detta i slutänden kan adderas till 100 % nytta! Nåja, hans budskap var väl kanske att peka på att vi faktiskt saknar utvärderingsmodeller och att vi egentligen inte vet hur våra uppdragsarkeologiska resultat tas emot och används i samhället. Vi fick också höra två presentationer som egentligen berörde samma sak men ur olika perspektiv. Det handlar om hur den arkeologiska kunskapen förmedlas till allmänheten och hur detta kan göras på olika sätt beroende på vem som är avsändare. Först fick vi av Mats Vänehem höra om ett nytt besökscenter som är under uppbyggnad på Djurgården i Stockholm som ska heta Vikingaliv och ska öppna i april nästa år. Det är i grunden en kommersiell satsning av den grupp som stått bakom Junibacken på samma plats och riktar sig till turister som besöker Stockholm. Man ska visa upp kunskapen om vikingatiden genom att man får följa individuella levnadsöden. Upplevelsen inkluderar både en åktur mellan olika uppbyggda miljöer och en utställning. Dock kommer man inte att ha några autentiska föremål, förutom att man lånar in föremål från historiska museet i Stockholm till en speciell monter. För även om man kommer att kalla sig museum har man inga samlingar eller personal som bedriver forskning som ett på vanligt museum. Däremot kan man tänka sig att museet kommer att få ett stort genomslag och att bilden av vikingatiden man målar upp här kommer att blir vida spridd. En annan typ av satsning presenterades av Lars Andersson från Stockholms läns museum som pratade om Runriket. Om Vikingatider är en kommersiell satsning utifrån så kommer initiativet till Runriket underifrån/inifrån. Med utgångspunkt i en schaktningsövervakning då man hittade gravar vid en runsten så har man byggt upp en hel slinga kring Vallentunasjön i norra Stockholm där man kan besöka en rad platser med runstenar och andra vikingatida lämningar. Detta har man byggt upp tillsammans med de berörda kommunerna som också har olika aktiviteter kring slingan eller kulturstigen. Om man ska försöka se dessa två satsningar genom en lins av samhällsnytta, så kan man säga att den förstnämnda satsningen ju bidrar till samhället genom att den förhoppningsvis drivs som en framgångsrik affärsverksamhet och att man får ut en förhoppningsvis rättvisande bild av vikingatiden till en internationell allmänhet. Den sistnämnda satsningen går mer direkt tillbaka till samhället genom att den kostnadsfritt utnyttjas mer av den lokala allmänheten. Det är också en direkt koppling mellan uppdragsarkeologin och samhället här, eftersom man delvis bygger på resultat från uppdrags-arkeologin. Två presentationer hölls av doktorander från den uppdragsarkeologiska forskarskolan GRASCA. Ulrika Söder- ström pratade om sitt avhandlingsprojekt som hur uppdragsarkeologin ska kunna bidra till hållbar stads-utveckling. För hon konstaterar att det arkeologiska perspektivet inte används inom stadsplanering idag, trots att det här finns kunskap om hur samhällen utvecklats och förändrats över tid. Det ska bli mycket spännande att se vad Ulrika kommer fram till och om uppdragsarkeologin kanske kan bli ett bättre utnyttjat instrument i samhälls-planeringen. Fredrik Gunnarsson presenterade sitt |  Bent Syse från Upplandsmuseet hälsar Markmedlemmarna välkomna till Uppsala.  Konferensmiddagen intogs på Göteborgs nations festlokal Galejan.  En kort sightseeing hanns med i Uppsala domkyrka. projekt som handlar om uppdragsarkeologin och den digitala utvecklingen. Han frågar sig om de digitala metoderna kan bidra till uppdragsarkeologins samhälls-relevans. Det handlar förstås om att de arkeologiska resultaten kan tillgängliggöras i stor skala med hjälp av omfattande register och databaser. Bland annat studerar Fredrik DAP – riksantikvarieämbetets arbete med att tillgängliggöra digital fornminnesinformation. En utmaning som Fredrik ser är att de arkeologiska dokumentations- och tolkningsprocesserna kommer att bli mer öppna för granskning och frågan är om vi i branschen kommer att vara bekväma med detta. Å andra sidan ser han stora fördelar när detta väl är genomfört leder den ökade öppenheten till ökad transparens mellan olika arkeologiska aktörer, en ökad demokratisering och det vetenskapliga underlaget kan bli bättre. Det ska bli spännande att följa Fredriks arbete och hans resultat kan få direkta konsekvenser för hur vi inom uppdragsarkeologin förhåller oss till digitala metoder. Efter en god middag på kvällen fortsatte nästa dag med möten för nätverksgrupperna. Förmedlingsgruppen hade ett givande möte, och vi får kanske anledning att återkomma till det arbete som gruppen bedriver så småningom. Nästa års Mark-möte blir i Halland. Vi ses då! |
|
0 Comments
|
Kategorier
All
|