Prästgården var en av de första större byggnader som uppfördes i Christianstad; den befästa stad som avsågs skydda Danmarks utsatta gräns mot det svenska Småland. Det skriftliga källmaterialet beskriver i detalj hur kyrkoherde Jörgen Kristoffersens påkostade gård uppfördes mellan 1617 och 1620. Men dess liv blev kort. Redan efter sextio år fick den skatta åt förgängelsen när husen blev till bränsle under den hårda belägringsvintern 1677–1678.

Våren 2015 genomfördes en arkeologisk undersökning av prästgårdstomten i kvarteret Jörgen Kristoffersen 6 inför bygget av ett nytt församlingshem. Förhoppningarna var högt ställda eftersom ytan inte hyst någon mer omfattande bebyggelse sedan slutet av 1600-talet. Det talades om ”en unik orörd tidskapsel från Christians 4:s epok”. Men de husrester som frilades visade sig vara både fragmentariska och svårtolkade. Den första större stadsarkeologiska insatsen i Kristianstad kom att illustrera hur komplexa den urbana miljöns lämningar kan vara.

Ett viktigt resultat blev de omfattande markarbeten från den första stadstiden som nu kunde följas arkeologiskt. Uppenbarligen var Allön, platsen för den nya fästningsstaden, både mindre och betydligt blötare än vad som tidigare antagits. Som en följd tvingades man frakta in stora mängder fyllningsmassor till byggarbetsplatsen. Fast mark skapades mödosamt ute i våtmarkerna invid Helge ås vattensystem. Dessutom visar återanvänt material funnet på prästgårdstomten att man noga tog vara på resurserna då Christian 4:s planer skulle realiseras. Tegel, kakel och byggnadssten hämtades från de båda närbelägna städer som nu förlorat sina privilegier – Åhus och Vä. Speciellt de svartglaserade figurkaklen med sin religiösa symbolik och politiska undertoner drar till sig vår uppmärksamhet. Var stod dessa exklusiva ugnar uppmurade innan de flyttades till Herr Jörgens gård i Christianstad?

Den trelängade gården hade prästbostaden i två våningar mot Västra Storgatan, en kökslänga vänd mot kyrkogården och en stor ekonomibyggnad i väster. Innergården var täckt med kullersten; där fanns också den välbyggda och djupa gårdsbrunnen. Det var en representativ anläggning, väl ägnad att ta emot betydelsefulla besökare. Man kan bara beklaga att den så snart försvann ur stadsbilden som en följd av Skånska Krigets ödeläggelse.

I rapporten tolkas de byggnadslämningar som påträffades 2015 och gårdens utseende rekonstrueras. Vi anar hur annorlunda miljön intill Trefaldighetskyrkan kunde ha tett sig om prästgården fått stå kvar. Det mångfacetterade fyndmaterialet beskrivs i detalj. Keramiken visar såväl kontakter med kontinenten som hur viktig den lokala produktionen var. Framställningen kompletteras med resultat från en rad av naturvetenskapliga analyser där djurben och växtdelar ger inblickar i mathållningen i ett välbeställt 1600-talshushåll.

I den nyutkomna rapporten kan herr Jörgens gård med arkeologins hjälp placeras in i ett större sammanhang – som ett imponerande korsvirkesresidens i fästningsstaden Christianstad och som en tidstypisk del i Christians 4:s Danmark!

Författare: Therese Ohlsson, Claes Pettersson och Torbjörn Brorsson
Rekonstruktioner i 3D: Jimmy Juhlin, Regionmuseet

Titta på en YouTube-film med rekonstruktion av prästgården här. 

Ladda ner rapporten i pdf-format här.

Den som vill ha ett tryckt exemplar av rapporten kan köpa den i Regionmuseets butik, pris 75 kr.
Regionmuseet, Stora Torg, Kristianstad.

I fredags var det slutgrävt på prästgårdstomten. Under de två sista veckorna lyckades vi till sist bli kvitt den envisa stubbe som hemsökt oss under hela grävningen, och vi fick äntligen möjlighet att undersöka vad som dolde sig därunder. Det visade sig att det faktiskt fanns en hel del byggnadslämningar kvar, och vi kunde bland annat belägga att den västra längan sträckt sig ända ut mot Hertig Carls gata. Prästgårdsanläggningen verkar alltså ha varit en trelängad gård, och i den sydvästra delen kunde vi tydligt se en passage mellan två byggnader.

Med hjälp av grävmaskin har vi också undersökt en del större strukturer, bland annat en stor grop som visade sig vara en brunn från 1800-talet; en av få ”störningar” från tiden efter 1600-talet. Vi har också arbetat med att gräva ut så mycket kulturlager och andra anläggningar som möjligt. Vädrets makter har oftast varit på vår sida, men vi har haft vår beskärda del av regndagar, då Kristianstadleran har visat sig från sin allra mest kladdiga sida.

Den första veckan av grävningen har det varit full aktivitet på området. Med hjälp av grävmaskin har matjorden försiktigt avlägsnats och vi har börjat frilägga murar, kulturlager och andra lämningar från 1600-talet. För första gången kan vi nu få en uppfattning om hur prästgården varit organiserad. Resultat från den arkeologiska förundersökning som gjordes 2012 pekade mot att prästgården varit orienterad i öst-västlig riktning och legat parallellt med nuvarande Hertig Carls gata. Vi tror nu i stället att den byggnad som legat här varit en gårdsbyggnad och att huvudbyggnaden, själva prästgården, legat utmed Västra Storgatan. Här har nämligen grundmurar till ett större, välbyggt och källarförsett hus framkommit. Detta stämmer också väl överens med den kungliga intentionen att det utmed stadens huvudgator endast skulle finnas hus ”af god Köbstadsbygning”, dvs. prydliga stadshus. Precis innan arbetet skulle avslutas på fredagen framkom i den nordvästra delen av tomten rester av ytterligare en byggnad. En första tanke är att detta skulle kunna vara ett brygghus, eftersom vi vet från skriftliga källor att ett sådant skall ha hört till prästgården. Huset ligger nämligen alldeles intill en stor fyrsidig, stensatt brunn. Brunnen omtalas i äldre källor, och vi vet därför till och med vilka som har gjort den. Brunnen grävdes av Svend Gunderssen medan själva brunnskaret sattes av Niels Mortenssen. Sammantaget ser det alltså ut som om prästgården varit en mer eller mindre kringbyggd gårdsanläggning med en gårdsplan i mitten och en brunn i det nordvästra hörnet. 

I måndags inleddes undersökningen vid församlingshemmet i Kristianstad, där stadens prästgård tidigare legat. Prästgården uppfördes strax efter att staden grundlagts ca 1620 och revs i samband med belägringen 1678. Efter raseringen byggdes gården aldrig upp igen, och tomten har därefter huvudsakligen varit obebyggd trädgårdsmark. Förutsättningarna var därför ovanligt gynnsamma att finna välbevarade lämningar från 1600-talet. 

Undersökningen inleddes med en metalldetektering av matjorden. Denna gav i princip enbart modernt material, vilket var bra då det antyder att matjorden inte i någon högre utsträckning blivit uppblandad med kulturlager genom senare markarbeten. Matjorden kan således avlägsnas utan att någon egentlig arkeologisk information går förlorad. Schaktningsarbetet inleddes under tisdagen och redan från början stod det klart att det fanns omfattande bebyggelselämningar i området. I den östra delen av undersökningsytan påträffades en längre mur, som bör vara rester av en byggnad som legat utmed Västra Storgatan. I anslutning till muren fanns även en stenlagd yta, kanske en del av en gårdsplan. I massor som uppfattats som rivningsmaterial hittades bland annat rester av en kakelugn i form av åtskilliga fragment av svartglaserat figurkakel. Fyndet visar att vi har att göra med en byggnad av högre status från 1600-talet. I den sydöstra delen av området gjordes en något oväntad upptäckt. Här stötte vi plötsligt på tegelmurverk som gick på djupet. Detta visade sig vara en källare med nedgång från väster. Källaren hade ett kullerstensgolv och var helt uppfylld med rivningsmaterial, framför allt taktegel. Redan under första schaktningsdagen har prästgården alltså bjudit på fina lämningar och ett par överraskningar, och vi ser nu med spänning fram emot fortsättningen!

Överst: Del av grundmuren till en byggnad som legat utmed Västra Storgatan med anslutande stenläggning. 
Mitten: Källaren under framgrävning.
Nederst: Ett halvt lejon – svartglaserat figurkakel från en kakelugn.