| Nu är all schaktning avslutad, och vi har grävt bort kulturlagret och tagit fram det sista av undersökningsytan. Bilden av boplatsen har klarnat något, men mer handgrävning och analysarbete kvarstår. Vi har inte hittat några långhus, bara enstaka stolphål. Däremot finns det grophus; två undersökta samt ytterligare två-tre stycken som är mindre grophus alternativt arbetsgropar. Vi har flera ugnar, några tolkas som järnframställningsugnar och några som keramikugnar. En stor grop nere i ett lerigt parti är sannolikt en lertäktsgrop. |  Ett grophus som grävts till hälften, det är cirka 3,5 m långt. |
| Leran som grävts upp har blandats med grus och sand, formats till önskade kärl för att sedan brännas i lågtemperaturugnar. Det har varit enkla ugnar nedgrävda i marken med en ugnskupol av flätade hasselkäppar som lerklinats. Vi har hittat mycket bränd lera med avtryck av flätverk i ugnsresterna. I ugnarna brändes keramiken i omkring 600 grader. En stor del av keramiken vi nu hittar i Näsby är rabbad, det innebär att man ytbehandlar utsidan med en grovkornig kermikblandning. Rabbade kärl användes mestadels under bronsålder, men även in i äldre järnålder. Under äldre bronsålder rabbades hela kärlet, medan man under yngre bronsålder lät mynningspartiet vara slätt (bronsålder cirka 1800 – 500 f.Kr.). Bilden till höger visar en del av ett rabbat kärl, med slätt mynningsparti och tummad vulst som delar de bägge fälten. Det har varit ett stort kärl, och vi har hittat så pass många skärvor från det att det nog går att limma ihop en del av det. |  Skärva av rabbad keramik. |
 Fragment av silkärl. Vi har även hittat ett nästan intakt lerblock, ett föremål som brukar kopplas till förromersk järnålder (500 f.Kr. – år 0). Det är bränd lera som formats så att det mest liknar en tegelsten. Den vi har hittat är cirka 15 cm lång, 8 cm bred och 7 cm hög. De kan ibland vara välarbetade och mönstrade, men den vi hittat är enkel i sin utformning. Deras funktion är inte helt klarlagd, en del menar att de varit eldbockar eller värmemagasin. Den vi har hittat är inte särskilt hårt bränd, så vi får fundera lite mer kring vad den kan ha haft för funktion. | Bland keramikföremålen finns delar av ett silkärl; ett kärl som varit perforerat med många små hål. De brukar ha en cylindrisk form och vara öppen i bägge ändar, och är oftast mycket hårt brända - särskilt från insidan. Som namnet antyder har föremålen tidigare tolkats som ett slags silar, kanske för osttillverkning. Idag är de flesta överens om att de har med hetta att göra, och att de använts vid bland annat metallhantverk för att leda värme. I en av ugnarna finns järnslagg, så vi tror att man sysslat med järnframställning på platsen, kanske finns det sjömalm i närheten?  Lerblock. |
