Sydsvensk Arkeologi AB
  • Undersökningar
  • Forskningsprojekt
  • Blogg
  • Tjänster
  • Publicerat
    • Rapporter
    • Artiklar
    • Böcker
    • Analyser
  • Personal

BLOGG

Fyndregistrering och spridningskartor

26/1/2018

0 Comments

 
Råvattenprojektet
Nu är det ungefär två månader sedan vi avslutade fältarbetet på Ringsjöbaden inom Råvattenprojektet, Stehag. Förutom att en massa prover ska förberedas och skickas till olika specialister skall också fynden registreras in i en databas. Vid stenåldersgrävningar utgör fynden en central del i den arkeologiska analysen varför det är av vikt att materialet så fort som möjligt registreras, packas i lådor och märks upp med etiketter.
Registreringen innebär att en rad olika kriterier måste bestämmas för varje enskilt fynd. För t.ex. flinta finns utarbetade sorteringsscheman som vi förhåller oss till. Ta flintspånet som exempel (figur 1). För att ett flintavslag ska kallas spån måste det uppfylla vissa kriterier, bl.a.:

1. Det måste vara minst sju mm brett. Är det smalare kallas det mikrospån.
2. Det måste finnas minst en rygg som löper någorlunda parallellt med kanterna.
3. Längden måste vara minst den dubbla bredden.

Sedan finns ytterligare attribut som det ska tas hänsyn till:

​1. Är spånet helt eller fragmenterat, och i så fall, vilken del av spånet är det?
2. Har spånet bearbetats på något sätt, t.ex. med retusch?
2. Är det bränt?
3. Har det en patinering?
O.s.v. o.s.v.

Efter att attribut registrerats till fynden (i detta fall flinta) och hela materialet sammanställts, går det exempelvis att analysera attributen tillsammans med deras rumsliga egenskaper, det vill säga var flintan ligger på lokalen (deras X, Y och Z värden). Detta görs i ett så kallat GIS-program.  Genom att söka ut bestämda attribut för flintan går det att sammanställa spridningskartor över flintans rumsliga uppdelning.
Ett exempel på en spridningskarta är kartan till höger (figur 2). Denna visar Ringsjöbaden och all flinta som är insamlad där. Flintan visas i två grupper, de blå prickarna visar flinta vars vikt motsvarar 4 gram eller mindre och de röda visar flinta med en vikt på 5 gram eller mer. Flintan som väger 4 gram eller mindre ligger utspridda över hela lokalen, medan flinta med en vikt på 5 gram eller mer till större del ligger i kluster. Ett stort sådant kluster går att se i lokalens norra del. Anledningen till att flintans vikt är så uppdelad över lokalen kan bero på många faktorer. En möjlig faktor kan vara att lokalen ”städats” under tiden den användes. Det vill säga att människor plockat upp de större bitarna flinta och slängt dem på en och samma plats. Förhoppningsvis kommer de vidare studierna av materialet ge svar på detta och mycket mer.

Picture
Figur 1. Defekt, patinerat spån med retusch. Det är en medial del då både spetsen och basen med slagbulan brutits av.
Picture
Figur 2. Spridningskarta över flintan på Ringsjöbaden, fördelat på vikt.
Figur 3. Det sista momentet är att häfta arkivbeständiga fyndlappar inuti varje fyndlåda.
0 Comments

Färdiggrävt på Ringsjöbaden

6/11/2017

0 Comments

 
Ringsjöbaden, Råvattenprojektet, Stehag.
I förra veckan avslutade vi lokal 44. Totalt blev det ca 2600 fynd där majoriteten var slagen flinta. Men vi hittade även en stor mängd hasselnötskal och sju stycken djurben, trots att bevaringsförhållanden för ben var dåliga. Detta ger en extra dimension till fyndmaterialet och kommer vara till stor hjälp för att förstå denna stenåldersplats.

Ringsjöbaden består i huvudsak av ett ganska tunt fyndförande sandlager, som på 1,2 meters djup ligger överlagrat av mörkbrun gyttja/torv och flygsand. Genom att dela in ytan i mindre enheter kunde vi handgräva en stor del av ytan och på så sätt få med alla viktiga fyndkoncentrationer och olika typer av miljöer. Genom att sedan mäta in alla fynd med millimeterprecision skapade vi en slags tredimensionell bild av platsen. Ett höjdparti i N-S riktning trädde fram och tolkas som spåren av en sandrevel. Det är på denna sandrevel som nästan alla fynd deponerats. Frågan är om sandreveln fungerat som boplats under en längre tid eller om man uppehållit sig här under kortare perioder när fisket var som bäst. 

Nu väntar många timmars rapportarbete och det ska bli spännande att se om våra teorier från fält håller efter att alla analyser gjorts.
Picture
Provtagning med kubienabox. Tack vara detta enkla hjälpmedel kan vi ta med en opåverkad del av platsens lagerföljd in för analys. Genom att studera växtrester och förhoppningsvis datera lagren kommer vi kunna besvara frågor om platsens utseende, tidsspann och utnyttjande under stenåldern.
Picture
De två schakten som utgör L44. Grön punkt=flinta, svart punkt=sänkesten, röd punkt=ben och brun punkt=hasselnötskal.
Picture
Ringsjöbaden sedd från sydväst. De blå slangarna som ligger tvärs över ytan går till pumpar som dygnet runt håller grundvattnet borta.
Picture
Bland alla fynd som vi gjorde utmärkte sig denna mikrospånkärna. Den är en ledartefakt för Sværdborgsfasen av Maglemosekulturen, d.v.s. 7000 f.Kr. Vi befinner oss då mitt i jägarstenåldern. Vi hoppas på att kunna pussla ihop kärnan med ett mikrospån från platsen, men det får analysarbetet utvisa.
0 Comments

Ringsjöbaden – stenålder under torven

13/10/2017

0 Comments

 
Ringsjöbaden, eller lokal 44 inom Råvattenprojektet, ligger ett stenkast från Ringsjön i centrala Skåne. Under förundersökningen påträffades ett tunt sandlager med fynd som har daterats till 6000-7000 f.Kr. d.v.s. mesolitikum (eller jägarstenåldern). Fyndlagret, som ligger på 1,2 meters djup, inklämt mellan gyttja och torv, varierar i tjocklek mellan 0,5-7 cm.

​Eftersom den tunna gyttjan under fyndlagret måste ha bildats under vatten är en av våra viktigare frågeställningar huruvida fyndlagret är resterna av aktivitet på land eller ett så kallat utkastlager, alltså att fynden vi hittar är sådana som kastats i vattnet från en intilliggande strand. För att komplicera bilden ytterligare skulle en förklaring också kunna vara att boplatsen eroderat ut över gyttjan under påverkan av vågor, strömmar och olika vattenstånd. För att svara på frågan krävs en analys av platsens miljö och geologiska formation. En viktig del av utgrävningen av lokal 44 blir alltså att dokumentera och beskriva fyndmiljön – Ser lagerföljden likadan ut över hela ytan? Hur ser fyndspridningen ut?

Vi har redan börjat ana mönster i fyndspridningen. På vissa ytor är koncentrationen mycket hög medan andra är nästan tomma. Den talrikaste fyndkategorin är så kallade mikrospån, små tunna bladliknande flintavslag. Av mikrospånen tillverkades mikroliter (pilspetsar) men än så länge har inga sådana påträffats. Hur kommer det sig? Vi har i skrivandets stund samlat in 600-700 flintfynd och det kommer bli många tusen till. Förhoppningsvis är några av dessa mikroliter.
Picture
Översikt över nordöstra delen av lokal 44, RIngsjöbaden.
Picture
Del av profil genom mitten av området. 1: Torv. 2: Fyndlager. 3: Gyttja.
Picture
Ett av många mikrospån.

0 Comments

Arkeologisöndag i Stehag!

4/10/2017

1 Comment

 
Arrangemang: Kortare föredrag och visning av utgrävning, ca 2 timmar
Tid: söndag 8 oktober 2017 kl. 14.00
Plats: Hasslegården, Stehag
 
Arkeolog Arne Sjöström berättar om den tidiga stenåldern i trakten kring Ringsjön. Arne har lång erfarenhet av arkeologiska undersökningar i området och kan berätta om hur människorna levde här under jägarstenåldern, kring det som då var en större sjö än dagens Ringsjön. Spännande lämningar ute i torven i Rönneholms mosse och på de forna stränderna vittnar om tillfälliga boplatser, olika typer av hantverk, jakt och fiske. Arkeologerna visar även runt på den pågående utgrävningen på platsen där människorna haft sin bosättning för 9000–10000 år sedan.

Inledningsvis berättar Sydvattens representanter kort om bakgrunden till den kommande vattenledningen.
 
Vi bjuder på kaffe och kaka.
Ingen avgift, ingen föranmälan.
Obs: arrangemanget sker utomhus – medtag kläder och skor/stövlar efter väderlek.
                                                                                           
Vägbeskrivning:
Utgrävningen ligger vid väg 1314 mellan Stehag och Hasslebro, utanför Eslöv.
Från väg 1314 sväng in mot Merabs avfallsanläggning/Rönneholms återvinningscentral. Parkera vid arbetsbodarna vid vägen. Samling utanför arbetsbodarna.
 
VÄLKOMNA!
Picture
1 Comment

En hydda, en skära och väldigt många flintor

28/9/2017

0 Comments

 
Efter tre veckors arbete börjar vi förstå allt mer av stenålderslämningarna på Södra Hasslegården. Helt uppenbart finns det väldigt många flintor från den senare delen av tidigmesolitikum på platsen. På den avbanade ytan finns också spridda skörbrända stenar. Tillsammans ger det ett intryck av intensiva aktiviteter på platsen för cirka 9 000 år sedan. Idag ligger utgrävningsplatsen i åkermark som sluttar ned mot en utdikad mosse, men under mesolitisk tid var den utdikade mossen en del av Ringsjön.

Vanligen är stenåldersboplatser som den på Södra Hasslegården förstörda av plöjning. Det enda som brukar återstå av boplatserna är flintor utan meningsfullt sammanhang. På Södra Hasslegården återfinns dock de fyndförande lagren flera decimeter under ploggången. För att klarlägga varför det förhåller sig så har en långprofil upptagits. Av profilen framgår att den fyndförande ytan först täckts av ett lager fin sand varefter matjord och småsten påförts. Vi tror att lagret med fin sand eroderat från kullen väster om undersökningsytan och blåst ned och täckt en äldre markyta. Matjorden ovanpå har sannolikt flyttats nedför sluttning av plöjning under lång tid.  I detta fall visade det sig vara ovanligt lätt att bestämma när erosionen tog sin början. I profilen, ovan det fyndförande lagret men under sandlagret, hittade vi nämligen en skära från senneolitikum/tidig bronsålder. Erosionen tog alltså fart senast under äldre bronsålder, sannolikt beroende på ett ökande betestryck. Miljöproblem skapade av människor är alltså inget nytt.

Än så länge har vi inte öppnat några större ytor inom den mesolitiska boplatsen. Sex stora rutor (6 X 3 meter) är under utgrävning och vi har kunnat konstatera att det mesolitiska lagret har en mäktighet av åtminstone 10 cm. På en plats gick vi dock lite djupare med grävmaskinen och upptäckte en oval mörkfärgning (4,5 X 2,5 meter). Givetvis hoppades vi att det skulle vara en mesolitisk hydda. Efter att undersökningen av den mörka ovalen nästan är färdig är det troligt att det verkligen är en mesolitisk hydda.

Vi kan alltså glädja oss åt välbevarade lager från mesolitikum, mycket fynd och en hydda. Men hyddorna ser man tyvärr bara när kulturlagret är borta, och eftersom kulturlagret är fullt av fynd går det inte att tanklöst ta bort det med en grävskopa. Kanske har vi haft tur och hittat den enda hyddan på ytan, eller så finns det 15 hyddor till inom vår undersökningsyta. För närvarande vet vi inte. De närmaste fyra veckorna kommer helt säkert bli spännande, roliga och resultatrika. Men de kommer också att präglas av många och svåra prioriteringar.
Picture
  För att förstå platsens stratigrafi och fyndspridning gräver vi stora rutor (6 X 3 m)
Picture
En sannolik mesolitisk hydda under utgrävning. Förutom en att en bit är grävd vid förundersökningen och förekomsten av ett gryt i kanten är den mycket välbevarad. Frågan är hur många fler hyddor det finns under kulturlagret?
Picture
På kulturlagret, men under den fina sanden påträffades denna vackra skära av flinta som visar att erosion och jordflykt hade tagit sin början senast under äldre bronsålder.
0 Comments

Mesolitikum och järnålder på Södra Hasslegården

18/9/2017

0 Comments

 
Picture
Södra Hasslegården efter matjordsavbaning.

Södra Hasslegården är en stenåldersboplats har antagits vara cirka 9 000 år gammal. Den höga åldern gör att härdar och gropar ofta är urlakade och svåra att upptäcka. De tydligaste spåren utgörs istället av slagen flinta som återfinns i koncentrationer av varierande storlek. Boplatser av denna typ är svåra att förundersöka och resultaten vid den slutliga arkeologiska undersökningen blir inte sällan oväntade. Det mest pinsamma resultatet är förstås om det visar sig vara betydligt mindre fynd än förväntat.

Redan efter den inledande avbaningen stod det dock klart att få fynd knappast kommer att bli ett problem. Flera tusen kvadratmeter kulturlager med flinta och skörbränd sten framkom och vid den inledande rutgrävningen påträffades mycket flinta. Några mikroliter (pilspetsar) tyder på att den preliminära dateringen till 7 000 f Kr är riktig.  Vi hoppas att en oval färgning på cirka 4 X 2,5 meter är en hydda, och finns det en kan det finnas flera. Sammantaget känns det om att inledningen av utgrävningen varit riktigt lyckad.
​
Vid alla stora arkeologiska undersökningar påträffas överraskande fynd. Det som förvånar oss mest för tillfället är en vacker glaspärla från Vendeltid som regnade fram på den schaktade ytan. Kanske hör den ihop med en bastant sotig stenkonstruktion som påträffades i den östra schaktkanten? Bland stenarna hittade vi också ett mindre bronsföremål som vi tror är från sen järnålder. Förhoppningsvis kommer vi att veta mer om någon vecka, men säkerligen väntar ytterligare överraskningar under de kommande nio veckorna.
0 Comments

    Kategorier

    All
    1600 Tal
    1600-tal
    1700tal
    Aktuell Arkeologi
    Analyser
    Arkeologiafton
    Arkeologidagen
    Arkeologisöndag
    Bastion Arvprins Gustav
    Befästningar
    Bolagsresa
    Botildenborg
    Bromölla
    Bronsålder
    Bunkeflostrand
    CT-skanning
    Datering
    Dokumentation
    Domsten
    E22 Sätaröd-Vä
    Erlandsrodagen
    Eskilstorp
    Fairyhill
    Flinta
    Flintgruvor
    Forestad
    Föredrag
    Georadar
    Gravar
    Halland
    Hovrätten
    Husensjö
    Hököpinge
    Jelling
    Järnålder
    Keramik
    Kistinge
    Konferens
    Kopparyxa
    Kristianstad
    Lediga Tjänster
    Linderöd
    Lockarp 8
    Lund
    Mark
    Medeltid
    Mesolitikum
    Metalldetektering
    Metod
    Moesgård
    Mynt
    Neolitikum
    Norra Hasslegården
    Nosaby
    Nyare Tid
    Näsby
    Osteologi
    Personal
    Pilbladet
    Prästgården
    Rapport
    Ringsjöbaden
    Ringsjöbaden
    Ruuthsbo
    Råvattenledningen
    Samlingar
    Senneolitikum
    Simrishamn
    Skepparslöv
    Stenålder
    S:t Olof
    Södra Hasslegården
    Södra Sallerup
    Tygelsjö
    Utbildning
    Vendeltid
    Viby
    Vikariat
    Välkommen
    YngreBronsålder
    Yngsjö
    Åhus
    Århus
    Öja
    Östra Grevie

    RSS Feed

Om oss

Sydsvensk Arkeologi AB är inriktat på uppdragsarkeologi i södra Sverige. Vi erbjuder tjänster inom alla sorters arkeologiska uppdrag – utredningar, förundersökningar och undersökningar. 

Läs mer om  oss »
Hur hanterar Sydsvensk Arkeologi dina personuppgifter? »

Kontakta oss

Kontor i Kristianstad

Sydsvensk Arkeologi AB
Box 134 
291 22 Kristianstad 
Besöksadress: 
Regionmuseets entré vid Stora Torg
Kontor i Malmö

Sydsvensk Arkeologi AB
Erlandsrovägen 5
218 45 Vintrie
Personal

Kontaktuppgifter till all personal »

Styrelse

Sydsvensk Arkeologis styrelse »

Webbdesign & layout: Catherine Svensson & Fredrik Grehn 2015

Search the site...