Undersökningarna inför byggandet av nytt kommunhus i östra Broby som avslutades i höstas har nu börjat få resultat. Sammantaget har undersökningarna gett en intressant inblick i Östra Göinges historia, en region av Skåne där det vanligen inte sker så mycket arkeologi. Resultaten visar att historien innehåller fler intressanta skeden och att området varit mer komplext än epitet snapphanebygd visar. De aktuella resultaten ger bilden av en gårdsmiljö från 1700-talet samt en vistelseplats invid Helge å från 1000-talet. Den äldsta fasen är alltså från yngre järnålder, närmare bestämt den korta period av yngre järnåldern som vi kallar vikingatiden utifrån alla våldsamma upptåg av rövare och banditer. Perioden är dock i all huvudsak en transformationsperiod från förhistoriska tider till medeltid, med kristendomens intåg som mest synliga inslag. I övrigt kännetecknas vikingatiden mest av bönder på landsbygden, handel, sjöresor samt tidiga etableringar av små städer eller handelsplatser såsom Birka.

Platsen vid Helge å, idag i Östra Broby samhälle, har en betydligt längre historik som vadställe över ån än vad som tidigare antagits. Att det dock har funnits aktivitet i området från stenålder och framåt är emellertid ingen nyhet. Det är känt genom kunskap om synliga fornlämningar i landskapet, men information från arkeologiska undersökningar har saknats fram till idag.

Området kom tidigt under undersökningarna att delas in i två delområden, den östra och södra delen. Vi drog också en del sökschakt i de centrala och norra delarna av området vid och omkring dagens kommunhus. Med dessa delar var fyndtomma.

Analyssvaren som börjar trilla in visar på existensen av både så kallad AIV keramik, en vikingatida keramiktyp som är relativt vanlig i Skåne, samt en hel del Östersjökeramik, också den relativt vanlig. Östersjökeramiken dateras generellt till perioden slutet av 900-talet och in i 1200-talet, alltså vikingatid till medeltid. Sammantaget bedöms Östersjökeramiken och AIV keramiken från Östra Broby komma ifrån 1000-talet, alltså den senare delen av vikingatiden. Ytterligare keramik från platsen visar att området var bebyggt även under 1700-talet, vilket vi också kan se på historiska kartor då ett antal gårdar utgjorde det som idag är Östra Broby.

Vi har också fått resultat från analysen av det benmaterial som påträffades under grävningarna. Det indikerar att det på platsen funnits en gård med boskap i form av tamsvin och nötkreatur. Samtidigt har vi fynd av hund och katt, bägge arterna från den östra delen av undersökningarna där också de förhistoriska lämningarna och den vikingatida keramiken påträffades. Vi har ännu inte fått svar på C14-analyserna, men det blir spännande att se vad dateringar av kokgropar, härdar och det övriga fyndmaterialet ger i denna del.

Fynden av kokgropar och härdar ligger i ett bälte utefter Kyrkogatan som i stort sett följer Helge å. Delar av kok- och härdgroparna löper samtidigt i nordöst i en linje ut mot ett litet näs eller udde som sticker ut i Helge å på andra sidan av Kyrkogatan. Vad som finns på denna udde är osäkert med platsen är perfekt som vistelseplats och/eller boplats under yngre järnålder/vikingatid så det är inte omöjligt att det finns mer att undersöka där. Ett annat intressant fenomen från undersökningarna som vi ännu inte vet så mycket om är spåren efter en stolprad av massiva stolpar med närmast exakt jämna avstånd som löper igenom denna östra del av undersökningen. 
​
Vi får vänta på dateringar innan vi kan säga någonting mer om dem, men vi känner till den slags stora konstruktioner av långa stolprader från andra håll. De tolkas ofta som någon slags kultiska anläggningar eller liknande. En sådan finns i Degeberga (se Björk & Wickberg 2014) men den är både betydligt större, längre och mer imponerande i hela sin uppbyggnad än den i Östra Broby, så den kanske vi inte direkt kan jämföra med. Dock är likheterna med rader av stolphål och eldpalster så pass slående, att det ändå får sägas vara en intressant parallell! Önskar man veta mer om Tony Björk och Ylva Wickbergs tolkningar av stolpraden i Degeberga finns en artikel i Fornvännen 2015.

Oavsett hur lämningarna ska tolkas så verkar undersökningarna ha gett oss två faser av aktiviteter. En från yngre järnålder/vikingatid och en från 1700-talet. Det betyder dock inte att området varit fyndtomt före eller mellan de två faserna. Vi har exempelvis en del fajans, en slags keramik, som kan dateras från 1500-talet och framåt, samt polerat rödgods som använts från 1200-talet och framåt i fyndmaterialet. Undersökningarna ger en intressant inblick i Östra Brobys tidiga historia och betydelsen av vadstället över Helge å i skilda tider. Vi får återkomma med mer information när vi fått fler resultat från analyserna.
 
Litteratur

Björk, T & Wickberg, Y. 2014. Degeberga 26:3, Degeberga socken Arkeologisk undersökning 2013. Sydsvensk Arkeologi rapport 2014:60
​
Björk, T & Wickberg, Y. 2015. Rows of wooden pillars. Continued fieldwork at the Degeberga linear monument, with further parallels and societal implications. Fornvännen 2015 (110):4, s. 241-256.