| Vi hade länge pratat om att göra en bolagsresa för att vidga våra arkeologiska vyer och under ett par dagar i juni drog nästan hela personalen iväg på en liten roadtrip till Jylland. I två minibussar for vi iväg västerut över broarna och landade i Jelling i närheten av Vejle lagom till lunch första dagen. Vi blev mycket väl omhändertagna av vår ledsagare Adam Bak, en arkeolog som arbetar på Nationalmuseets filial på platsen, Kongernas Jelling. Vi blev rundvisade i monumentområdet och i deras nya museum, med information om både om själva monumenten och om den arkeologiska historien. De hade lyckats skapa spännande och tilltalande utställningar utan att egentligen ha så många föremål att visa upp. Istället har de fått till en bra balans mellan tecknade tolkningar, montrar och uppbyggda miljöer med olika digitala och interaktiva inslag. De senare årens forskningsprojekt Jellingprojektet har gett mycket ny kunskap om monumenten och deras inbördes kronologi. Kungarna Gorm den gamle och hans son Harald Blåtand uppförde merparten av monumenten under åren 950 till 970. En svindlande stor skeppssättning (360 meter lång) byggdes kring en äldre bronsåldersgrav som också byggdes på och blev till den stora Sydhögen med en central begravning och Nordhögen, i vilken man inte funnit någon begravning. De reste också runstenar. På den berömda Jellingstenen inkilad intill den lilla kyrkan mellan högarna, rest 965, syns bland annat Norden äldsta kristusfigur. Man byggde dessutom en monumentalt stor palissad som ramade in hela komplexet med högar, stenar och skeppssättning. Den omfattar hela 120 000 m2. Innanför palissaden har man hittat spåren efter ett par stolphus, men man tycks inte ha bott i dem. Snarare var platsen som helhet en uppvisning i makt. I övrigt visade sig det att trots mycket omfattande utgrävningar av området innanför palissaden är området nästintill helt tomt. Inklusive undersökningen av husen så framkom bara en enda keramikskärva. Mest fascinerande var att se hur stort område man tagit i anspråk och den speciella form av symmetri som gick igen i de olika elementens placering och storlek. På kvällen, efter inkvartering på hotell i Århus fick vi mycket god mat och dryck på restaurang Pihlkjaer i de mysiga kvarteren nedåt hamnen. Där passade vi på att överraska vår kollega Elisabeth Rudebeck som i juni firade 40 år som uppdragsarkeolog. Vi hade i största hemlighet låtit arkeologen och keramikern Katarina Botwid göra en rekonstruktion av ett trattbägarkärl från Almhov i skala 1:1. Detta lyckades vi smuggla med oss hela vägen till restaurangen utan att hon märkte något, så överraskningen var total! Även 60-års jubilaren Nils Johansson firades under kvällen. Efter inledande formalitet i form av ett bolagsmöte på morgonen dag 2 fortsatte vi till det nya Moesgård museum i utkanten av Århus som öppnade 2014. Bara byggnaden är värd att nämna där den ligger helt inbäddad i landskapet, som en del av sluttningen. Från det gräsbeväxta taket har man milsvidd utsikt över de äldre byggnaderna i Moesgård, och dalen som leder mot havet. Vi fick en specialvisning av arkeologen Xenia Pauli Jensen som var en av dem som var med och byggde utställningarna och vi fick en grundlig genomgång och intressant insyn i utställningen av främst det stora vapenofferfyndet från Illerup. Det innehåller så många spännande fynd och de har lyckats förmedla tolkningarna av hur de många föremålen kom att hamna i mossen och det samhälle de hade varit i bruk i, och detta görs på ett både medryckande och informativt sätt. Vi hann även se en del av de andra avdelningarna på museet. Stenåldersdelen är värd att nämna närmare. Kombinationen mellan föremål, uppbyggda miljöer och digitala och interaktiva inslag fungerar mycket väl. Speciellt när dessa kombineras i en och samma monter. Och det behöver inte vara så tekniskt avancerat för att bli lyckat, t.ex. var vi flera som trollbundna fastnade framför en liten uppbyggd miljö över de första invånarnas liv vid en strandkant där man med ljus och en berättelse lyckades framkalla spänning och inlevelse. Men det är klart att mer avancerad teknik också används, t.ex. i en installation där man med 3D-glasögon får uppleva tillkomst och förändring av en megalitgrav. Även bronsåldersdelen är värd att nämna, där flera spektakulära fynd visas i en suggestiv miljö. En bronsåldershög och en mosse utgör inramningen |  På väg upp mot toppen av Nordhögen i Jelling.  Guiden Adam Bak visar en ny modell över Jelling under vikingatiden.
och sättet att bygga gör att utställningen också involverar kroppslig upplevelse, t.ex. har delen där mossfynd visas en mjuk golvyta, som om man stod på torv, och för att komma upp och se stjärnhimlen måste man kliva upp på högens topp. Vepor med långa texter har de valt bort, istället kan man höra forskarna själva berätta om sina fynd och tolkningar på skärmar som står utplacerade i utställningen. Vi tillbringade större delen av dagen i museet och hade ändå inte tid nog att se allt. Det man kan säga om denna typ av utställning som bygger mycket på att man stannar till och tar del av berättelser i hörlurar, 3Dglasögon eller liknande innebär att man inte kan strosa igenom den och ändå få med sig information och upplevelser. Denna typ av utställning kräver att man tar sig tid vid varje installation. Man får sålla, välja och välja bort för att hinna, men å andra sidan blir upplevelsen desto mer medryckande. Man får helt enkelt komma tillbaka och se resten en annan gång. Efter smörrebrödslunch på museets café och shopping i museibutiken var det dags att köra hemåt igen. Det blev två dagar med intressanta museibesök i två relativt nya utställningar där nya tekniker använts på ett pedagogiskt och intressant sätt i samklang med föremål och miljöer. Och Århus är en charmig stad som bjöd på en trevlig inramning till hänget med kollegorna. Måste utforskas vidare en annan gång. Men nu ska vi fundera på vart nästa bolagsresa ska gå! |
 Hela gänget sitter till bords ... |  ... och får god mat på Pihlkjaer. |  Elisabeth blir överraskad av trattbägaren ... |  ... och blir så här nöjd! |
 Xenia Pauli Jensen visar oss runt i utställningen hon varit med att bygga på Moesgård museum.  Från toppen av bronsåldershögen ser man både stjärnhimlen och ner på mossen och de deponerade föremålen. |  En bråkdel av alla vapen som påträffats i Illerup.  Under den uppbyggda högen finns ekkistegravar från den närliggande bronsåldershögen Borum Eshøj. |
I blåsten på Moesgårds museums tak. Från vänster: Thomas Linderoth, Åsa Berggren, Kristian Brink, Nils Johansson, Tony Björk, Anders Edring, Erik Johansson, Fredrik Grehn, Claes Pettersson, Karina Hammarstrand Dehman, Elisabeth Rudebeck, Ylva Wickberg och Helene Wilhelson.