På 1600-talet var Kristianstad en fästningsstad i ett omstritt gränsområde, och under Skånska kriget fick staden verkligen känna på vad detta innebar. Efter det att staden intagits av danska trupper 1676, belägrades den av svenskarna fram till 1678. I alla krig får civilbefolkningen betala ett högt pris, och detta pris blir extra kännbart i en belägringssituation. I stället för bataljer och drabbningar på slagfältet är detta krigföring med tiden som vapen. Om matförråden sinar innan undsättningen kommer eller belägringsstyrkan har gjort slut på sina resurser, är man förlorad. Redan från början var Kristianstads förråd små, och ju längre tiden gick, desto mer övergick hungern i direkt svält. I en sådan situation är det förstås oundvikligen de svaga i samhället som drabbades hårdast: barnen och de gamla och sjuka. |
I festliga sammanhang har prästgården dock haft resurser att duka upp en betydligt mera överdådig taffel. Vi har nämligen hittat ganska mycket importerad keramik och stengods, fajanser och till och med kinesiskt porslin, något som vid denna tid var en verklig lyxvara. Vi har även funnit rester av dricksglas, bland annat så kallade passglas. Detta var vackert dekorerade, höga och i det närmaste cylindriska glas som var indelade med vågräta linjer (pass), ungefär som dagens mätglas. Vid högtidliga sammankomster kunde då var och en av gästerna dricka ”ett pass” innan glaset gick vidare till nästa gäst. Att man investerat så mycket i exklusiva husgerådsattiraljer visar hur viktig måltiden och dess inramning var för att visa fram hushållets sociala status. |
Enligt det skriftliga materialet skall det på prästgården också ha funnits ett brygghus. Tillverkning av öl var något som hörde till det enskilda hushållet. Det färdiga ölet förvarades därefter i trätunnor och när det skulle avnjutas tappades det upp med en ölhane. Just en sådan har vi faktiskt hittat på grävningen! Vi har även funnit delar av de tyska stengodskrus med metallock som den skummande, och förhoppningsvis välsmakande drycken hällts upp i. Kanske har rent av samma krus en gång höjts i en skål till Kong Christian! |