I mitten av maj påbörjade vi undersökningen utanför Södra Sallerup vid Fortuna Hemgården. Området ligger väster om det enda kända neolitiska flintgruvsområdet i Sverige. De fyra ytorna som ska undersökas omfattar drygt 84 000 m2, vilket är ett ganska stort område för en arkeologisk undersökning. Vid förundersökningen påträffades bland annat tidigneolitiska lämningar som möjligen kan vara samtida med flintgruvorna och lämningar från brons/järnålder. Även rester av en trolig bortplöjd gravhög kan finnas inom undersökningsområdena. Undersökningen ska söka svara på frågor kring flintgruvornas omland, bosättningar och metallhantverk. Under dessa första veckor har vi schaktat färdigt område D, vilket är det längst söderut. Vi är även i full gång med att schakta på område C och B. Det sista området ska påbörjas i augusti. Den här grävningen kommer hålla på ganska länge, ända fram till slutet av september och vi kommer ha flera visningar. Mer om detta kommer ni kunna läsa på vår facebook-sida där vi kommer annonsera datum och tid. Vid schaktningen av område D återfann vi några fina fynd. Det första var en flintdolk från senneolitikum, ungefär 2400–1800 f.Kr. Den var ungefär 25 cm lång och återfanns direkt under matjordslagret. Tyvärr var den redan delad i två när vi upptäckte den. Denna dolk återfann vi under första veckan vilket vi blev väldigt glada för. Nästa fynd påträffades i toppen av en anläggning, nämligen en miniatyrdolk och en miniatyryxa. Miniatyrdolken liknade till viss del den stora dolken men var enbart 9 cm lång. Vi funderar på ifall den kanske är ett träningsobjekt, det vill säga någon som har övat på flinthantverket. Yxan var fint slipad men hade gått av lite i nacken och har troligtvis varit några centimeter längre. Även dessa fynd kan dateras till senneolitikum eller äldre bronsålder. Vi har även börjat undersöka anläggningarna på område D. Två hus har vi undersökt hittills som troligen är från förromersk/romersk järnålder. Senare kommer jordprover från de takbärande stolphålen dateras med hjälp av kol-14 metoden, vilket kommer ge oss en närmare datering av husen och området i sig. Runt om husen ligger gropar med mörk fyllning och keramik som stämmer överens med den preliminära dateringen av husen. I en grop har vi även hittat slagg vilket är det första fyndet av detta slag på undersökningen. |
0 Comments
Vi har fått två nya kollegor som vi härmed vill hälsa välkomna! Anna Isberg och Andreas Svensson har anställts som projektledare på Sydsvensk Arkeologi. Egentligen är de båda sedan länge välkända för oss här på bolaget. Anna har jobbat som projektledare under en tid och har nu fått en fast tjänst, och Andreas har tidigare gjort inhopp i några av våra projekt i fält.
Anna har kandidatexamen i både arkeologi och historisk arkeologi. Hon tog sin masterexamen i historisk arkeologi 2019 och har jobbat hos oss som fältarkeolog och projektledare sedan dess. Hennes inriktning är perioderna vikingatid och tidig medeltid och hennes specialområde är dräktspännen. Som fältarkeolog har hon undersökt fornlämningar av olika typ och ålder, från mesolitiska till historiska lämningar och har snabbt skaffat sig en bred erfarenhet av alla arbetsuppgifter som förekommer inom uppdragsarkeologin. Anna är bra på att organisera och skapa ordning vilket är tydligt nu när hon har börjat projektleda egna uppdrag. Vi ser fram emot många välordnade projekt i det fortsatta samarbetet med Anna! Andreas har en lång arkeologisk erfarenhet från både uppdragsarkeologi och forskning. Första gången han arbetade som fältarkeolog för oss var redan 2014. Under de senaste åren har han haft en längre tjänst som doktorand i arkeologi vid Lunds universitet. Hans främsta intresseområde är metallhantverk och hans avhandling behandlar olika aspekter av metallsmide under järnålder och tidig medeltid där olika metaller används och kombineras. Vi ser fram emot att läsa avhandlingen när den blir klar! Bland våra medarbetare finns flera som är metallintresserade och som bland annat driver ett forskningsprojekt om järnframställning, så här kommer Andreas att passa som hand i handske. Andreas har även stor vana av projekt- och arbetsledning och kommer att leda egna projekt framöver. Vi ser fram emot det fortsatta samarbetet med Andreas!
Slutligen kommer även en bild från två fina fynd från en senmedeltida grav i Sövestad. Det är nålar i kopparlegering som hållit samman tyget till svepningen av kroppen. Ena nålen låg mitt på bäckenet och den andra på bröstkorgen. Referens: Jensen, Jane Jark. 2019. The Medieval Urban Churchyard as a Meeting Place: A Case Study of Function and Organisation of the Churchyard of St. Clemens in Copenhagen. Acta Archaeologica 90(2): 111-126). Under våren har vi varit med vid dräneringsarbeten vid fyra kyrkor norr om Ystad. Arbetet vid kyrkorna i Högestad, Hedeskoga och Baldringe är avklarat och nu ska den sista snart sätta i gång, Sövestad kyrka. Vid dessa arbeten har schakt dragits runt om kyrkorna precis intill väggen och ut till antingen befintliga eller nya dagvattenkasetter. Vad som kan konstateras är att det redan grävts mycket för tidigare dagvattensystem och dränering, så mycket av ytorna precis runt kyrkorna har varit söndergrävda. Alla kyrkor har även blivit mer eller mindre ombyggda där raseringsspåren syns i massorna i form av omrörda grundmurar och väggar tillsammans med taktegel. Detta är dock också viktig information för att förstå vad som har hänt med kyrkorna genom tiderna.
Referenser: Cinthio, Maria. 2002. De första stadsborna. Medeltida gravar och människor i Lund. Stockholm/Stehag. Kieffer-Olsen, Jakob. 1993. Grav og gravskikke i det middelalderlige Danmark. 8 kirkegårdsudgravninger. Højbjerg. Redin, Lars. 1976. Lagmanshejdan. Ett gravfält som spegling av sociala strukturer i Skanör. Acta Archaeologica Lundensia Series in 4. Nr 10. Lund.
I och under kulturlagren fanns en mängd anläggningar – det vill säga nedgrävningar som fyllts igen med jord och gammalt skräp som funnits på markytan en gång i tiden. De anläggningar vi undersökte bestod av ett varierat bestånd av stolphål, gropar, härdar, kokgropar, grophus och en ugn. Vi kunde snabbt konstatera att djurben (slakt- och matavfall) var väl bevarade och en osteologisk analys visar att invånarna haft nötkreatur, får, svin och hästar. Fynd av ben från knubbsäl och torsk visar att man även bedrivit viss marin jakt och fiske, eller kanske haft utbyte med människor som levde vid kusten? Arkeobotanisk analys visar på sädeskorn, ogräsfrön och skal från hasselnötter i ett antal av jordproverna från anläggningarna i området. Detta material tolkades som hushållsavfall. Skalkorn var det helt dominerade sädesslaget, men i en anläggning fanns även vete. Ogräsfröna är av sådana arter som visar att de omgivande åkrarna varit gödslade och väl bearbetade. Några av de anläggningar som undersöktes i den östra delen av ytan innehöll delar av deglar och gjutformar. Anläggningarna har kunnat dateras till slutskedet av äldre bronsålder och inledningen av yngre bronsålder (omkring 1300-900 f. Kr.). Deglar och gjutformar är föremål som använts vid bronsgjutning och det är ganska ovanligt att hitta på boplatser från denna tid. Det tyder på att de lämningar vi undersökt tillhör en bebyggelse av viss betydelse. De stora kokgroparna A 642 och 789 innehöll bland annat fragment av en degel och gjutformar, som tillsammans med bronssmältor visar på den bronsgjutning som pågått under den mellersta delen av bronsåldern. Deglar och gjutformar är tillverkade av lera, precis som keramik, men de särskiljer sig formmässigt från de stora lerkärlen och även genom en annan magring av godset samt annan typ av användning. Vid bronsgjutning har först råmaterial av koppar och tenn smälts i en degel. Alternativt användes gamla och trasiga föremål som råmaterial, för brons går utmärkt att återanvända, smälta ned och gjuta med igen. Från degeln har bronset sedan hällts ned i en gjutform, som förberetts sedan tidigare. Gjutformen kan ha gjorts för en yxa, en kniv, en syl, en nål eller något annat föremål. Till och med så stora föremål som svärd gjöts vid denna tid, men det kan vi inte se i materialet från Fjälkinge. Fragmenten här är små och det lilla som går att se är att inriktningen snarare varit mindre bruksföremål som t.ex. knivar och sylar. Samtidigt vet vi inte vad mer som döljer sig i omgivningarna. Det var en liten del av ett mycket större boplatsområde som berördes år 2020, så det finns goda möjlighet att det finns ytterligare material i områdena intill vår undersökning som kan ge oss ännu mer information om den här boplatsen, om bronsgjutarnas verksamhet och om Fjälkingeområdets bebyggelsehistorik i framtiden. Vill du läsa mer om undersökningsresultaten kan du gå in på vår hemsida HÄR och bläddra fram rapport nummer 2021:62. Rabbad keramik och en lövkniv av flinta från slutskedet av bronsåldern var några av de fynd som gjordes i ett grophus på platsen. |
Kategorier
All
|