I stadsdelen Näsby i norra Kristianstad, utför just nu Sydsvensk Arkeologi en undersökning inför Kristianstads kommuns planer på en ny grundskola. Det är ett 67 000 kvm stort område som vi tidigare utrett och förundersökt arkeologiskt, vilket gjort att ett cirka 6 000 kvm stort område ringats in som kärnan i ett boplatsområde. Från förundersökningen finns fynd och C14-analyser som daterar boplatslämningarna till yngre bronsålder period V (cirka 800 f.Kr.) och sen förromersk järnålder (cirka 150 f.Kr - 20 e.Kr.) Det är alltså minst två tidshorisonter med åtminstone 650 års mellanrum vi ska undersöka. Under den senaste veckan har vi schaktat fram de spår som finns kvar av bosättningarna under matjorden, och kan konstatera 5-6 grophus som vi i nuläget tror hör till det yngre bronsåldersskedet. Grophus var en typ av resurssnålt bygge; man grävde en vid grop, reste takstolpar i eller strax utanför som fick bära takkonstruktionen. Sannolikt höjde man väggarna något och fyllde gavlarna med vad som fanns tillgängligt: Torv, sten, flätverk och lera. Oftast brukar grophus vara representerade på boplatser från yngre järnålder, men de har funnits i alla tidsperioder om än i liten omfattning. Just på Näsby har vi vid tidigare undersökningar hittat flera grophus som daterats till yngre bronsålder/äldre järnålder, medan de vanligtvis förekommande långhusen lyst med sin frånvaro. |
Vi har även påträffat en härdkoncentration i ett mycket sotigt kulturlager. Den tolkas i nuläget höra till det förromerska skedet, liksom en ugn som vi hunnit undersöka. Den innehöll förutom en väldig massa bränd lerklining från ugnskupolen en stor klump av förslaggad lera, cirka 30 cm i diameter. I botten fanns ett par hårt brända skärvor efter ett stort och kraftigt kärl som måste varit mycket tungt i sig självt. I slutet av veckan kommer vi även att schakta bort kulturlagret så vi kan se om det finns spår av huskonstruktioner under det. |