| Den första veckan av grävningen har det varit full aktivitet på området. Med hjälp av grävmaskin har matjorden försiktigt avlägsnats och vi har börjat frilägga murar, kulturlager och andra lämningar från 1600-talet. För första gången kan vi nu få en uppfattning om hur prästgården varit organiserad. Resultat från den arkeologiska förundersökning som gjordes 2012 pekade mot att prästgården varit orienterad i öst-västlig riktning och legat parallellt med nuvarande Hertig Carls gata. Vi tror nu i stället att den byggnad som legat här varit en gårdsbyggnad och att huvudbyggnaden, själva prästgården, legat utmed Västra Storgatan. Här har nämligen grundmurar till ett större, välbyggt och källarförsett hus framkommit. Detta stämmer också väl överens med den kungliga intentionen att det utmed stadens huvudgator endast skulle finnas hus ”af god Köbstadsbygning”, dvs. prydliga stadshus. Precis innan arbetet skulle avslutas på fredagen framkom i den nordvästra delen av tomten rester av ytterligare en byggnad. En första tanke är att detta skulle kunna vara ett brygghus, eftersom vi vet från skriftliga källor att ett sådant skall ha hört till prästgården. Huset ligger nämligen alldeles intill en stor fyrsidig, stensatt brunn. Brunnen omtalas i äldre källor, och vi vet därför till och med vilka som har gjort den. Brunnen grävdes av Svend Gunderssen medan själva brunnskaret sattes av Niels Mortenssen. Sammantaget ser det alltså ut som om prästgården varit en mer eller mindre kringbyggd gårdsanläggning med en gårdsplan i mitten och en brunn i det nordvästra hörnet. |  Undersökningsområdet sett mot nordväst efter det att drygt halva ytan frilagts. I förgrunden skymtas den tegelmurade källaren och dess nedgång.  Den ursprungliga markytan har sluttat mot norr, vilket innebär att 1600-talslämningarna på sina håll täcks av metertjocka massor. |
Grundstenar till en byggnad som legat utmed Hertig Carls gata. Stenraden omges av de förvånansvärt massiva grundmurarna till församlingshemmets gamla trädgårdsmur.