| Förra veckan gick i flintgruvornas tecken här på Sydsvensk arkeologi. Först arrangerade vi själva ett endagssymposium här i Malmö med tema neolitiska flintgruvor och under sista delen av veckan var vi på en konferens om flinta och flintgruvor i Polen. Mötet som vi själva arrangerade här på kontoret på Erlandsro var ett avstamp för vårt arbete med vetenskapliga artiklar och en monografi om flintgruvorna i Södra Sallerup som vi ju undersökte en liten del av för ett par år sedan i kvarter Pilbladet. I arbetet med att rapportera den undersökningen hade vi möjlighet att organisera ett möte för att få andra forskares perspektiv på gruvorna och höra lite om hur man jobbar med relaterade frågor på andra håll. Vi bjöd in tre danska och tre brittiska forskare och fick en väldigt produktiv, inspirerande och trevlig heldag med dem. Dagen inleddes med att vi gjorde en sammanfattning av våra resultat och tankar om gruvorna i Södra Sallerup och att alla inbjudna gjorde ett kortare inlägg om sin egen forskning. Mark Edmonds (University of York) berättade om den neolitiska utvinningen av vulkaniska bergarter i de Kumbriska bergen i nordvästra England. Utvinningsplatserna låg ofta mycket otillgängligt och vissa krävde klättring för att nås. Svårigheten att nå dessa platser kan ha varit av vikt för deras betydelse – och för den utvunna stenens och de senare tillverkade yxornas betydelse. Kevan Edinborough (University College of London) pratade om sin forskning om de ekonomiska faktorer som kan kopplas till neolitisk flintgruvverksamhet. Han bygger bl.a. på uppgifter om demografi som baseras på stora mängder 14C-dateringar. När han jämför befolkningskurvan under början av neolitikum och dateringarna av flintgruvaktiviteten ser han att det finns en kraftig ökning av gruvaktiviteten i början av en befolkningsökning under denna period. Detta är pågående forskning och vi ser med spänning fram emot hans tolkningar av dessa befolkningsmönster. Anne Teather (University College of London) har studerat ristningar som finns på väggar i gruvor och på lösa bitar av kalk. De har tidigare ansetts vara märken som använts när man räknat något, t.ex. utvunnen flinta. Anne ser dessa ristningar snarare som symboliska figurer som var en del av en större neolitisk bildvärld – liknande motiv har påträffats i flera delar av Europa – och ristandet som en del av betydelsefull praktik. Jens-Henrik Bech (Thisted Museum) berättade om de neolitiska flintgruvorna i Hov på Jylland. Nya 14C-dateringar visar att de inte fyllts igen så snabbt som man tidigare trott utan stått öppna under en längre tid. Och nya magnetometriska undersökningar i omgivningen har visat på förekomst av flera gruvor i området, vilket också bekräftats av provgrävningar. Lasse Sørensen (Nationalmuseet, Köpenhamn) pratade om distributionen av yxor under tidigneolitikum. Yxplankor och förarbeten finns ofta i närheten av flintgruvorna men sista stegen av tillverkningen gjordes vid boplatser. Sedan spreds yxorna i nätverk över större områden. De spetsnackiga yxorna spreds i den tidiga trattbägarkulturen. Troligen finns hittills oupptäckta flintutvinningsplatser att upptäcka i områden med koncentrationer av spetsnackiga yxor. Torben Sarauw (Nordjyllands historiska museum) berättade om den senneolitiska flintgruvan Skovbakken med närliggande boplats. Där tillverkades typ I dolkar av flintan. Dessa dolkar distribuerades i stora nätverk över långa avstånd, både till Sverige och Norge, utmed vattenvägarna. Ju längre bort från ursprungsområdena desto kortare är de upphittade dolkarna. Efter presentationerna tog en intressant och livlig diskussion vid som också fortsatte på kvällen under middagen som vi åt med utsikt över hela Malmö. Vi fick många uppslag om hur vi kan gå vidare med gruvorna i Södra Sallerup. Tack till alla som deltog! Senare under veckan presenterade vi flintgruvorna på konferensen ”Flint in time and space” på Polish Academy of Sciences i Warszawa. På konferensen presenterades flintgruvor och resultat av forskning om olika flinttypers karaktäristika med tyngpunkt i Polen, men även Belgien, Ungern, och alltså även Sverige var representerat. Det finns |  Lasse Sørensen från Nationalmuseet i Köpenhamn presenterar sin forskning på kontoret i Erlandsro.  Högst uppe i Malmö Live fick vi en god middag som avslutning på flintgruvmötet! väldigt många spännande flintgruvsområden i Europa, och de spänner över lång tid. En sak som diskuterades var några paleolitiska dateringar bl.a. från en gruva i Ungern. Det var lite delade meningar om huruvida de tidiga dateringarna verkligen daterade gruvverksamheten eller något annat. En sak som är värd att notera är att materialet från många håll faktiskt inte bara var från forskningsgrävningar, utan man bygger även på en hel del uppdragsarkeologiskt material i många studier. T.ex. är en del av materialet från belgiska Spiennes från en uppdragsundersökning. Man kan konstatera att mycket av forskningen går ut på att karaktärisera flintan från olika utvinningsplatser och sedan följa hur de distribuerats över stora områden. De olika flinttyperna, så som chokladflinta, bandad flinta och olika underarter av dessa, men även obsidian, radiolarit och andra bergarter diskuterades närmare under en heldagsworkshop. Den sista dagen åkte vi på en exkursion till ursprungsområdena för både chokladflinta – Oronsko – och bandad flinta – Borownia och Krzemionki, ca 15 mil söder om Warszawa. Även om det låg snö på fälten så stoppade det inte oss arkeologer från att springa ut och leta fina avslag i gruvområdena. I Borownia liksom i Krzemionki finns fortfarande tydliga spår i markytan i gruvområdet efter de djupa schakten och de dumphögar som samlats intill groparna, vilket ger en gropig markyta. I Krzemionki fick vi klättra ner i de välbevarade gruvorna, vilket gav en väldigt påtaglig uppfattning om hur det kunde vara att vistas nere i gruvorna när flintbrytningen pågick. Efter dessa inspirerande dagar ska vi nu samla oss till att färdigställa rapporter och påbörja arbetet med artiklar och monografi om flintgruvorna i Södra Sallerup. Vi återkommer när det finns något nytt att berätta. |
 Åsa Berggren presenterar flintgruvorna i Södra Sallerup på Polish Academy of Sciences i Warszawa.  Ett igensnöat schakt över en flintgruva i Oronsko. Intressant i alla väder! |  Ett litet urval av neolitiska yxor av både bandad flinta och chokladflinta som diskuterades under workshopen i Warszawa.  Ett försök till att åskådliggöra det gropiga landskapet i gruvområdet i Borownia med en mänsklig måttstock. |
En ungersk kollega tittar fram ur en gruvgång i en av de välbevarade flintgruvorna i Krzemionki.